Ăr gemene man för pessimistisk kring börsen gĂ€llande framtiden? Tycker det ofta ges sken av att 10% per Ă„r Ă€r max förvĂ€ntad avkastning över tid man kan förvĂ€nta sig. Men att mĂ„nga tror att börsen redan har gett sin frukt och kommer ge sĂ€mre avkastning framöver.
Eftersom vi inte kan förespÄ vad som kommer ske i framtiden borde det rimligtvis vara lika stor chans att börsen avkastar 20% per Är i snitt de nÀrmsta 100 Ären som att den ska gÄ helt i sidled?
En intressant point of view om man har tendens att hĂ„lla lite för hĂ„rt i handbromsen. Just keep buyingâŠ
Bra avsnitt! Jag gillade resonemangen i det som sades.
BÀst i avsnittet var hur belysningen av mÀnniskor med hög intjÀningsförmÄga kanske kan ha ett annat tÀnk Àn andra mÀnniskor vad gÀller buffert.
Jag hade uppskattat om konjunkturcykeln hade nÀmnts nÀr man talar om lÄngsiktiga perspektiv, 5-10 Är.
Och jag hade Àven uppskattat om diskussionen om diversifiering hade breddats frÄn enbart rÀnta till att Àven nÀmna ev vikt av guld mm.
Lyssnade du pÄ avsnittet?
Börsen svÀnger mycket men pÄ lÄng sikt sÄ Àr sannolikheten att ligga back (pÄ minus) efter 10 Är runt 10%.
Börsen svÀnger mycket pÄ kort sikt men tenderar pÄ pÄ lÄng sikt att ge positiv avkastning.
Det sades inte att:
Börsen gÄr ibland gÄr bÀttre Àn sitt genomsnitt, ibland sÀmre Àn sitt genomsnitt, men pÄ lÄng sikt Àndras ofta inte genomsnittet sÄ mycket. (LÀs om Regression toward the mean)
Men undantag finns om ekonomin fundamentalt förÀndras ex som Japan som fick en fallande börs ett par Är-tionden nÀr deras befolkning blev gammal och det föddes fÄ barn. Det pÄverkade hela deras ekonomi systematiskt (men de senaste 10 Ären gick deras ekonomin lite bÀttre igen).
Om hela samhÀllet förÀndras drastiskt kan börsen plötsligt börja prestera Är-tionden över eller under sina 10% som den historiskt avkastat.
Tack för avsnittet! Jag funderar pÄ ditt exempel Jan om Wirecards konkurs. Att det Àr bara för den tyska indexfonden att köpa det 101:a största bolaget istÀllet. Men dÄ tÀnker jag: med vilka pengar dÄ?
Eftersom Wirecard-aktierna Àr nu vÀrda noll sÄ gÄr det inte att bara sÀlja av dem för ombalansering. Utan fonden behöver sÀlja av hos resterande 99 bolagen. Dessutom har fondens vÀrde i och med konkursen förlorat en andel av sitt investerade kapital. Det mÄste ÀndÄ svida?
Eftersom en del av de Ă„terstĂ„ende pengarna diversifieras till det nya företaget sĂ„ Ă€r det fortfarande 100 bolag som behöver gĂ„ i konkurs för att alla pengar ska försvinna. Visst minskar pengamĂ€ngdendu har dĂ„, men risken ökar inte, för du Ă€ger fortfarande 100 bolag. SĂ„ dĂ€r kommer det hĂ„lla pĂ„ om bolag efter bolag gĂ„r i konkursâdu kommer tappa pengar, men det Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att nĂ„ noll innan det inte finns fler ânyaâ företag som kan komma in i fonden.
AppropÄ det ned TJP. Varför Àr man tvungen att ha 50% i ITP1 icke valbar med hög rÀntedel egentligen? Varför har inte t ex Alecta liknande som AP7 dÀr man kör aktier först som sedan vÀxlas över till rÀntor nÀr man blir Àldre?
HÄller med. Det skulle vÀl kunna intrÀffa om juridisk person (lÀs aktiebolag) skulle försvinna/avskaffas som mÀnskligt pÄhitt. VÀldigt fÄ skulle vÄga starta / driva företag med hela sin personliga förmögenhet/egendom som insats. Dvs kapitalismens undergÄng.
Jag Àr med pÄ att risken inte ökar och att man inte nÄr noll. Men en sÄ pass stor konkurs upplever ÀndÄ jag som nÄgot mer Àn bara en dipp dÀr fonden enkelt köper nÀsta företag pÄ topplistan. Och ger samtidigt ringar pÄ vattnet nÀr ombalansering sker.
Det hÀnder massa saker hela tiden med tusentals företag, och ett enskilt företag pÄverkar sÀllan jÀttemycket i praktiken. Men ibland hÀnder det förstÄs större grejer som man verkligen kÀnner av. Ju fler företag man diversifierat över, ju mindre risk för det.
Under krigstid Àr det inte ovanligt att regeringar beslagtar eller fryser tillgÄngar som tillhör medborgare i fiendelÀnder. Kanske ocksÄ osannolikt men iaf mer sannolikt Àn nÄgon extrem klimathÀndelse eller att en stor del av bolagen gÄr i konkurs.
The confiscation of private properties by the United States of America during WWII is rarely explored. The US government seized the assets of individuals and companies it considered enemies of the State; which included German, Japanese, and Italian nationals. KĂ€lla
In the course of the war, the federal government registered around half a million âenemy alienâ civilians, spied on many of them, and sent approximately 6,000 men and a few women to internment camps. Perhaps more strikingly, it seized huge troves of private property with dubious relevance to the war effort, ultimately amassing assets worth more than half a billion dollarsâclose to the entire federal budget of pre-war America. KĂ€lla
Jag har en orimligt hög sparkvot, mitt liv skulle inte förÀndras det minsta om börsen gick upp, ner, hit, dit eller i cirklar. Min levnadsstandard skulle höjas av att börsen kraschar sÄ hÄrt att jag ger upp mitt mÄnadssparande och börjar spendera min lön i stÀllet.
Har jag hittat en glitch dÀr risken för börskrasch i det nÀrmsta kan nonchaleras eller lutar jag mig bara pÄ en lÄng sparhorisont och en snÄl/trÄkig tillvaro?
Det jag tror mig försöka formulera Àr en tanke/frÄgestÀllning om hur risk kan hanteras/upplevas i förhÄllande till ens övriga ekonomiska intÀkter och utgifter.
Exempelvis de sÀttningar pÄ börsen som kommit och gÄtt sedan jag kom igÄng pÄ allvar under 2019 har knappt rört mig i ryggen eftersom mitt mÄnadssparande hÄllit summan i portföljen nÀra pÄ oförÀndrad. MÄnadssparandet kommer dock inte kunna rÀdda mig för evigt nÀr storleken pÄ portföljen vuxit.
Jag tyckte att avsnittet var bra. Jag saknade dock Àdelmetall. Det gör jag ofta. Inflationen jÀmförs med riksbankens siffror pÄ inflation och inte guldpriset. Det Àr enligt mig ett mycket bÀttre sÀtt att ha en nollpunkt eftersom Riksbanken vÀljer ut en korg varor och utesluter tex fastigheter och börsen. Jag Àr medveten om att guldet fluktuerar men över tid Àr det vÀldigt konstant. NÀr ni sÀger i podden att det inte finns nÄgot tillgÄngsslag utan risk menar jag att det gör det. Dessutom kan man nu ocksÄ fÄ rÀnta pÄ sitt guld pÄ upp emot 3,5% och den rÀntan betalas i guld.
Ni berör lite men inte tillrĂ€ckligt med tanke pĂ„ hur mycket ni pratar om âsparhorisontâ. Sparhorisonten brukar definieras som den dag man tĂ€nkt anvĂ€nda pengarna. Det utgĂ„r man ifrĂ„n att man plockar ut allt pĂ„ en gĂ„ng och sĂ€tter sprĂ€tt pĂ„ rubbet. Sparar man till fire/pension eller extra krydda i vardagen sĂ„ kommer uttaget ske under flera decennier. Sparhorisonten Ă€r ju dĂ„ inte den dag man tagit ut som första lilla hundralapp, eller jo, för just den hundralappen Ă€r sparhorisonten sĂ„ lĂ„ng men inte för hela sitt sparande. Varje hundralapp man tar ut har ju dock olika lĂ„ng sparhorisont sĂ„ frĂ„gan Ă€r vad har kontot som helhet för sparhorisont? Jag har tagit upp det hĂ€r förut och dĂ„ var det nĂ„gon smart person som pratade om att man ska tĂ€nka baserat pĂ„ vad medelkronan har som sparhorisont. Ăr det ett bra sĂ€tt att resonera pĂ„? Vad har jag för sparhorisont om jag tex tĂ€nkt börja ta ut pengar mellan 2030 och 2060?
AngÄende risk i indexfond. Scenario dÀr man inte fÄr tillbaka nÄgot som ni pratar om. Skulle en korrupt/instabil fondförvaltare rent teoretiskt kunna sÀlja allt innehÄll i fonden och gÄ all in pÄ ett förhoppningsbolag eller skicka ivÀg tillgÄngarna till skatteparadis? Finns det nÄgra spÀrrar som gör det HELT omöjligt? Eller skulle tekniska fel/hackad bankdator eller pÄ nÄtt sÀtt sabba fonden sÄ den blir vÀrdelös.
Kan Avanza bli hackad sÄ alla tillgÄngar skyfflas om?
Rysslandsfonder som över natten blev lÄsta/vÀrdelösa i samband med rysslands intÄg i Ukraina. Finns det nÄgon riskscenario dÀr samma utfall kan intrÀffa USA börserna som Àr indextunga?
Staffbeskattning av tillgÄngar över 1 msek av staten för omfördelning till militÀr upprustning? Typ som cypern rÄkade ut för en 10 Ärs sedan.
Osannolikt men ÀndÄ kanske scenario med katastrofala utfall.
Jag lyssnar igenom avsnittet nu och hÄller med om det mesta, inte minst att indexfonders risk minskar med tiden och att rÀntebÀrande papper ökar risken med tiden. Jag skulle sÀga att risken att förbli fattig resten av livet Àr högst om man inte tar kortsiktiga risker.
Men det jag reagerar emot Àr att man har en 10 Ärs sparhorisont om man ska gÄ i pension om 10 Är och vill ta ut pengarna dÄ, detta hÄller jag inte med om. Man kommer ju inte ta ut alla pengar första dagen man gÄr i pension, man kommer bara ta ut en liten andel av kapitalet varje mÄnad.
SÀg att uttagstakten man behöver Àr 5% av kapitalet per Är, dÄ tar det 20 Är innan man tagit ut allt och i snitt kommer varje krona i portföljen vara investerad i 10 Är ytterligare efter att man pÄbörjar uttag.
Om man har 5 Är till pension kan dock börsen hinna falla under dessa Är vilket kan öka behovet uttagstakten frÄn 5% upp till kanske 10% vid 50% börsfall. Det skulle dock ÀndÄ innebÀra i genomsnitt 5 Ärs ytterligare sparhorisont efter att man gÄr i pension.
Ăver tid, summa upp och nedgĂ„ng har börsen genererat 10% (8% inflationsjusterat)
Gudrun Schyman, Lars Ohly, Jonas Sjöstedt med eftertrĂ€dare har i tur och ordning sĂ„ lĂ€nge jag kan minnas förklarat kapitalismens död varje gĂ„ng en krasch eller nedgĂ„ng har skett (vilket skett ofta genom Ă„ren, med ett par Ă„rs mellanrum). Trots det tuffar det pĂ„, i stort sett linjĂ€rt pĂ„ en logaritmisk skala med förbluffande lĂ„ga RÂČ (ni som kan statistik vet vad detta innebĂ€r).
