Ok, eftersom diskussionen spårade ut lite och jag har lite tid över ikväll så kommer här beräkningen. Ni får rätta mig om jag har otur när jag räknat.
Förutsättningar
-
Statslåneräntan fastställdes 30 november till 1.94 % av Riksgälden (källa).
-
Regeln för beskattning på ISK är:
- Kapitalunderlag = (summa insättningar + värde q1 + värde q2 + värde q3 + värde q4) * 0,25
- Schablonintäkt = Kapitalunderlag * statslåneräntan + 1 %
- Skatt = Schablonintäkt * 30 %
ISK-skatten som andel av investerat belopp (=0.882 %)
Det vill säga att att med ett räkneexempel på 100 000 SEK i insättning och konstant värde så blir det:
- Kapitalunderlag = 400 000 kr / 4 = 100 000 kr
- Schablonintäkt = 100 000 kr * (1.94 % + 1 %) = 2 940 kr
- Skatt = 2 940 * 30 % = 882 kr
- Som andel av beloppet = 882 / 100 000 = 0.88 %
Det snabbare sättet är att helt matematiskt stryka kapitalbeloppet eftersom det uppkommer både i början och slutet. Då får man helt enkelt formeln:
- Skatt som andel av beloppet = 30 % * (1.94 % + 1 %) = 0,00882 = 0,88 %
Vilken behöver den framtida förväntade avkastningen vara för att det ska vara lönsamt med ISK?
Svaret på den frågan har jag beskrivit mer utförligt i denna artikel från 2014(!) men matten är ju den samma. Beräkningen blir:
- Brytgräns för avkastnnig = (SLR + 1%) / (1 - (SLR + 1 %))
Vilket med siffrorna för 2023 blir:
- Brytgräns = 2,94 % / ( 1 - 2,94% * 30 %) = 3,03 %
Det vill säga att om den förväntade avkastningen är 3 % eller högre så är det mer lönsamt med ett ISK än en vanlig depå.
Tumregeln om 1 % skatt och 3 % avkastning håller än
Jag har historiskt länge sagt att en bra tumregel över en lång tidsperiod borde vara att allt över 3 % i förväntad avkastning borde gå in i en ISK / KF-lösning och att man ska räkna med ungefär 1 % i skatt på beloppet.
Jag utgår från att ni rättar mig om jag har fel i ovan. 
Ping @nestor, @nightowl, @Pellepennan, @nhb m.fl.