Jag tycker att hållbarhet är en väldigt viktig aspekt i sparande. Problemet som jag upplever inom finansbranschen är att det finns väldigt olika tolkningar kring vad som är hållbarhet eller uppfyller ESG eller ej. En analogi är frågan:

Hur mycket kostar ett dyrt vin?

Vissa kommer säga 90 kr, andra kommer säga 400 kr och någon tredje kanske 2 000 kr. Alla har dessutom rätt från sin referensram. Problemet är dessutom att den forskning som finns säger olika saker. Man försöker ta fram lagstiftning – t.ex. den så kallade taxonomin inom EU – men även den är väldigt subjektiv.

I Sverige ställer vi väldigt höga krav och Finansinspektionen säger att för att en fond ska vara mörkgrön måste den i princip bidra till att investera i green tech, ha noll koldioxidpåverkan och vara en ”impact investering”-fond. Det kommer i Sverige INTE räcka med endast exkludering. Fondbolaget Blackrock, som står bakom iShares-fonderna, driver däremot agendan att exkludering är tillräckligt för att vara en mörkgrön fond. Vidare är det oklart med huruvida vatten- och kärnkraft ska räknas som gröna energislag.

Det jag har sammanfattat nedan är således min subjektiva syn och du får gärna komplettera eller ställa frågor i kommentarerna. Jag har också valt ta de ”dåliga” nyheterna först, för att i slutet av artikeln komma med konkreta förslag på hur man kan göra om man vill göra skillnad, samt vilka de goda exemplen är.

Många hälsningar,
Jan Bolmeson

De sätten man försöker arbeta med hållbarhet

Man skulle kunna sammanfatta finansbranschens arbete med hållbarhet på tre sätt:

Exkludering / Svartlistning – man väljer aktivt bort vissa bolag från sin fonder eller portföljer. Oftast är det bolag inom t.ex. fossil energi, vapen, pornografi och liknande.

Inkludering – man väljer aktivt in företag som arbetar med teknik eller andra lösningar som ska bidra till en framtida omställning.

Påverkan – genom att vara en aktiv ägare försöker man påverka de olika företagens ledningar att fatta hållbara beslut och gå i rätt riktning.

Det låter bra, men skrapar man på ytan så upptäcker man vissa problem. För det första låter det enkelt och säga: ”vi exkluderar vapenindustrin”. Jag tror få skulle argumentera emot vid första anblick. Men låt oss undersöka det närmare.

I Sverige innebär det att man isf exkluderar SAAB som gör våra JAS-plan, teknik för radar och bevakning eller vår ubåtar. Är det inte rimligt att Sverige har en egen försvarsindustri som skapar jobb, utveckling som vi drar nytta av i andra branscher istället för att förlita oss på företag utomlands? De företag som levererar till SAAB, ska vi exkludera dem också? Jag argumenterar varken för det ena, eller andra, bara visar att frågeställningen är komplex.

Den andra invändningen mot t.ex. exkludering är att det skapar väldigt lite nytta. Att inte köpa ett företags aktie spelar ju ingen roll för företagets verksamhet. Den enda gången det gör det är när företaget ska ta in pengar vid en nyemission, men i dagsläget när räntan är låg är i princip påverkan på företaget genom exkludering noll.

Påverkan är något man har försökt undersöka nyttan av och resultaten är spretiga. Vissa företag tar sina aktieägares önskningar på allvar och andra skiter i dem. Ska man vara krass så är det först när aktieägare blir rädda för t.ex. att tillgångar i marken (läs: kolföretag) ska bli värdelösa på grund av lagstiftning (att man t.ex. inte ska få bryta kol) som det blir fart på ägare och ledning.

Mer marknadsföring än riktig påverkan

Ett annat problem är inom finansbranschen är att hållbart sparande har blivit ett modeord. Det är något som kunder efterfrågar men eftersom det inte finns någon standardisering blir resultaten olika. Många i finansbranschen har t.ex. med indexfondernas intåg också upptäckt att det är svårare och svårare att ta betalt för aktiv förvaltning. Därför har många sätt att hållbarhet är något man kan ta betalt för istället. Jag tycker det är konstigt:

Varför ska en hållbar fond vara dyrare än en vanlig fond?

Det har lett till stora problem med t.ex. så kallad green washing. Man exkluderar något företag och så säger man att man är en hållbar fond. Många företag (inkl. SEB) bytte nyligen namn på en hel del av sina fonder till ”SEB Hållbar” och lade på en hållbarhetspolicy. Gräver man i policyn upptäcker man många av de problem jag pekar på i tidigare stycken.

Även om en tumregel är:

En fond som säger att den är hållbar är sannolikt mer hållbar än en fond som inte säger det. Men det betyder fortfarande väldigt lite.

På grund av de olika tolkningarna av hållbarhet leder det till att när vi sparare väljer ihop ett antal fonder, så kommer vi ju få bolag baserat på den lägsta tröskeln. Ju fler fonder du väljer desto större blir sannolikheten att du t.ex. får med fossil energi- eller vapenbolag. För även om en fond exkluderar dem, så kan en annan ha med dem med motiveringen att de arbetar med påverkan.

Oberoende märkning är heller inte en garanti

Det har kommit förslag på flera olika sätt hur man ska märka upp hållbara fonder som t.ex. Svanen-märkning, Hållbarhets-märkning på Morningstar eller Avanza. Problemet med dessa är att de också har olika kriterier, vissa tar betalt för märkningen medan andra är frivilliga. Vissa som t.ex. hållbarhetsprofilen är bara en rapporteringsfunktion och ingen ranking-system.

Morningstar hade t.ex. under en period (har kanske fortfarande?) ett system för märkning som jämför fonder inom en kategori. Det vill säga att en fossilfond kan få högsta hållbarhetsbetyget för att den är bäst i sin kategori. En fond med bara grön energi kan få ett lågt betyg för att den är sämre än sina kollegor i kategorin. Men den är ju trots det bättre än fossilfonden.

Men i jämförelsen så kommer den bästa fossilfonden se bättre ut för den har ett högre betyg än den hållbara fonden. Som du märker så är det klurigt och man måste verkligen sätta sig in i det.

Vanligt sparande vs hållbart sparande

En sak som jag tycker är viktig att hålla i åtanke kring hållbart sparande är det inte borde vara dyrare än vanligt sparande. Det är inte mer jobb att göra ett sparande hållbart än det är med ett vanligt sparande. Jag brukar därför alltid dra öronen åt mig när jag ska betala mer bara för att det är hållbart. Det är inte samma skillnad mellan ekologiska tomater, som kräver en helt annan arbetsinsats än det är med en hållbar fond.

Initiala studier visar också på att man varken vinner eller förlorar något på hållbara fonder.

Overall, our findings suggest that ESG funds have neither systematically higher nor systematically lower raw returns or risk than the broader market. [..]

However, after controlling for the impact of known sources of risk—that is, market- and style-factor exposures—the majority of ESG funds did not produce statistically significant positive or negative gross alpha,” [..]

Return and risk differences of ESG funds can be significant, but they appear to be mainly driven by fund-specific criteria rather than a homogeneous ESG factor. [..]

There is a lot of variability in the way ESG strategies perform. ”Given these differences in risk-return outcomes and the high degree of heterogeneity in the construction and management of ESG funds,” Mr. Grim said, ”investors should assess potential investment implications on a strategy-by-strategy basis.”

Vanguard Perspective: ”ESG and alpha: A look inside the numbers”, 2020-12-16

Det ska således inte finnas någon anledning till att känna att man förlorar något eller vinner något på en hållbar fond.

Forskningen verkar peka på att det mest effektiva är inkludering + aktivt givande

Jag gillar att titta på vad forskningen säger och det är väldigt oklart. I en rapport från 2015 som gjordes på uppdrag för Naturskyddsföreningen, ”Sparande för en bättre miljö” konstaterar författaren:

En påfallande majoritet av de forskare som analyserat välja bort-strategin landar i en skeptisk syn på dess påverkanspotential. [..] Det är i normalfallet mycket svårt för hushåll eller fondförvaltare att effektivt verka för en bättre miljö genom att undvika de miljöförstörande företagens aktier eller obligationer, då andra aktörer helt enkelt tar över så länge de ser en ekonomisk vinning i detta. Undvikandet kan måhända ha en symbolisk effekt på längre sikt, men denna bör inte överskattas i sammanhanget.

Naturskyddsföreningen, ”Sparande för en bättre miljö”, sid 17.

När det gäller inkludering är man mer positiv:

I normalfallet kan man inte påverka dessa direkt om man köper aktier eller obligationer på börsen som är en andrahandsmarknad. […] Att spara i cleantech-satsningar borde åtminstone teoretiskt sätt ha större potential att påverka eftersom de aktuella företagen tenderar att vara just mindre eller nystartade och därmed i behov av kapital.

Det finns samtidigt en begränsad handel i dem, vilket beror dels på att de är nystartade (och därmed inte listade på börsen) och dels på att de anses vara förenade med större risk (Read & Preston 2010).

Så länge miljöteknikfonderna ligger i fram kant och är beredda att ta risker borde det alltså vara möjligt att göra en skillnad för ett mer hållbart näringsliv. Men påverkanspotentialen torde förstås minska i takt med att cleantech-företagen växer och branschen börjar attrahera kapital från fler aktörer.

Naturskyddsföreningen, ”Sparande för en bättre miljö”, sid 18.

Vi har även på bloggen intervjuat Wilhelm Skoglund från Effektiv Altruism som handlar om att se till att ens pengar gör mest påverkan inom välgörenhet. Samma resonemang kan man föra kring hållbarhet. Studier visar att det har stor potential om man kan rikta sitt stöd snarare som gåva eller lån till organisationer som gör ett gott arbete.

Ovanstående överväganden indikerar att givandets strategi har en relativt stor påverkanspotential. I alla fall om basen är investering snarare än utlåning; i det senare fallet lär möjligheterna till givande bli något mer begränsade. En ytterligare förutsättning är att pengarna doneras till en effektiv organisation så att de verkligen sätts i arbete för en bättre miljö.

Naturskyddsföreningen, ”Sparande för en bättre miljö”, sid 26.

Naturskyddsföreningen sammanfattar det i följande tabell som jag tycker är briljant.

Goda exempel på klimatsmarta investeringar som vi rekommenderar

Trots ovanstående problem, som jag tror kommer lösa sig över tid, finns det antal goda exempel. En av de aktörer som faktiskt har lagt mest tankemöda och kommit längst är Svenska kyrkan. De anses vara så pass duktiga att deras riktlinjer för etik, hållbarhet och ett policy för hållbara investeringar anses vara bäst i Sverige.

En aktör som erbjuder ett sparande som försöker följa dessa riktlinjer är fondroboten LYSA (annonslänk). De har ett ”hållbart alternativ” som kostar lika mycket som det breda alternativet vilket är ovanligt, då de flesta vill ta extra betalt för hållbarhet. Även fondroboten OPTI (annonslänk) tar god hänsyn till hållbarhet. Sedan finns det fonder som specifikt har hållbarhet som fokus. På bloggen har vi intervjuat t.ex. Magnus Alfredsson som förvaltar fonden Proethos.

Även om de flesta fondbolag idag försöker ha åtminstone en grundläggande hygiennivå kring sitt hållbarhetsarbete, upplever jag att SPP är ett av de bättre bolagen. De var bland de första att lansera sina PLUS-fonder som tog extra hänsyn till hållbarhetsaspekter och är fortfarande indexnära och billiga.

Sedan vill jag även kasta ljus på Sjunde AP-fonden som man kan välja i sitt pensionssparande. Framförallt alternativet AP7 SÅFA som jag brukar rekommendera för PPM. De förvaltar över 600 miljarder kronor och har ett väldigt aktivt hållbarhetsarbete. De är något av best-in-class.

Vad gör mest skillnad egentligen?

Om man istället för att titta på investeringar tittar på välgörenhetsprojekt så kan det många gånger göra större nytta än både ens hållbara investeringar eller till och med livsstilsförändringar. Ett exempel är organisationen Founders Pledge som visade en variant på följande graf över vad som gör mest skillnad i antal ton koldioxid.

Siffrorna kommer från studien” Education and government recommendations miss the most effective individual actions”. Det är intressant att se att t.ex. vi genom ca 150 kr skänkt till rätt klimatorienterad välgörenhetsorganisation kan spara ett ton CO2 i utsläpp. På det sättet kan man faktiskt börja resonera kring frågan med sparande enligt följande:

Är det inte lika bra att jag fokuserar på fonder med låga avgifter som har en grundläggande nivå av hållbarhet och ger bort besparingen i avgift till klimatorienterade välgörenhetsorganisationer?

En tumregel man kan komma ihåg är att:

• 100 000 kr i en globalfond ger upphov till ca 5 ton CO2 per år
• 100 000 kr i en svensk indexfond ger upphov till ca 3 ton CO2 per år
• Det kostar ca 150 kr att klimatkompensera ett ton CO2.

Nedan följer några länkar som är bra för dig som vill fördjupa dig i ämnet:

• Giving green – har skapat en guide som rekommenderar olika typer av klimatsmart välgörenhet.
• Founders Pledge Research Reports – organisation som hjälper företagare som gör stora donationer att välja rätt. Mycket fokus på vad som gör störst skillnad.
• GeEffektivt.se – svensk sida som drivs av Effektiv Altruism, också fokus på att skapa mest värde per krona.

Tips på klimatsmarta välgörenhetsprojekt vissa med möjlighet till avkastning

För mig handlar det inte om antingen eller utan snarare att se var gör mitt engagemang mest nytta. Själv gillar jag projekt som både gör gott och eventuellt bidrar med avkastning. Jag brukar tänka på det som välgörenhet med möjlighet till avkastning.

Utifrån perspektivet månadsgivande har vi själva lagt pengar i följande projekt. Alla dessa har en historik på flera år och har gjort gott utifrån ett miljömässigt perspektiv på olika sätt.

• Switchr (annonslänk) – investera i solpaneler och solkraftsparker och tjäna pengar på elen som dessa genererar. Vi har gjort en intervju med dem här.
• Trine (annonslänk) – låna ut pengar till Trine som lånar ut dem till företag runt om i världen som säljer solpaneler och andra saker som hjälper till med omställning i utvecklingsländer.

Återigen för att vara tydlig. Jag måste objektivt sett avråda från att se det som ”investeringar” i ovanstående projekt. Riskerna är väldigt höga. Switchr är ett litet nystartat bolag, Trine har haft flera projekt som helt har fallerat, andra som blivit försenade.

Följande projekt har vi gett pengar till, då de inte ger någon möjlighet till avkastning.

• Climeworks (annonslänk) – ger ingen avkastning men försöker binda koldioxid i marken genom industriella processer.
• Chooose.today (annonslänk) – ger ingen avkastning men försöker prioritera goda projekt runt om i världen. Typ ett klimatsmart månadsgivande.
• Tradewater – samlar in och förstör växthusgaser.

Fler exempel på projekt finns på t.ex. givinggreen.earth.

Låt oss hjälpas åt

Om du har förslag på andra goda exempel, fonder eller projekt. Kommentera gärna så hjälps vi åt att skapa en bra resurs för hållbart och klimatsmart sparande. Tack!

Jag har skrivit mycket om Trine i mina andra artiklar, så jag sammanfattar bara det viktigaste här. Trine är ett Göteborgsbaserat företag vars affärsidé är att finansiera (läs: låna ut pengar till) bolag som gör skillnad för människor, miljö och samhälle på plats i t.ex. Kenya som det här fallet. Genom att samla in pengar via crowd-funding så skapar en affärsmässig långsiktighet på plats i områden som behöver hjälp.

Problemet är nämligen att välgörenhetsorganisationer gör ett fantastiskt arbete i katastrofområden, men de har inte möjlighet att långsiktigt bygga upp samhällen eller hjälpa människor ur fattigdom. Det bästa sättet att göra det på är inte genom allmosor utan genom långsiktig affärsmässighet. Problemet är dock att i många länder så är det väldigt svårt för företag att få tillgång till pengar för att ens kunna köpa in de varor som de sedan skulle kunna sälja med vinst. I t.ex. Uganda så vet jag att ett vanligt företagslån till ett mindre företag ligger på en ränta uppemot 25 procent (jmf. ca 3 – 7 procent i Sverige).

Vad Trine gör är att man samlar in pengar från sparare som du och jag, som kan tänka oss att använda en liten del av våra sparpengar i ett etiskt, hållbart och långsiktigt sparande. Sedan tar man de här pengarna och lånar ut dem till sin partner på plats, i det här fallet i Machakos (Raj Ushanga House (RUH)) som sedan köper in solpaneler och sedan säljer dem. Problemet är att de säljer dem i områden där fattiga människor bor som inte har råd att köpa dem upfront, så man betalar av dem till RUH som då behöver ligga ute med pengarna och således behöver lån som de inte får plats, men som de får av Trine.

Disclaimer

Jag har inte fått betalt för att skriva den här artikeln. Däremot får jag en liten ersättning om du väljer att investera i något av Trines projekt via någon av länkarna i den här artikeln. Det är inget som drabbar dig som kund. Jag investerar själv regelbundet i alla Trines projekt och även i det här. Som vanligt så rekommenderar jag aldrig något som jag inte gör själv, tycker är bra eller har gjort så mycket research på som jag har kunnat. Du kan läsa min annonspolicy här.

Lyssna på artikeln i poddformat

Du kan lyssna på den här artikeln i form av ett poddavsnitt också:

Om du gillar poddavsnitten, så kan du även prenumerera direkt på dem via din poddspelare via t.ex. iTunes eller SoundCloud.

Trine skapar en positiv spiral med win-win-win-win

Min gissning är att Trine tar någonstans mellan 5 – 10 procent av RUH och vi sparare får, i det här specifika fallet 5.1 procent. Så Trines affär är i princip att samla in pengarna, vara sjukt noggranna i kontrollerna av bolagen man lånar ut pengar till och sedan skära mellan på lånen. Så då har vi klarat av win för Trine, win för oss, win för företaget RUH på plats och den sista win handlar om slutkunden.

Jag anser att det alltid är slutkunden som är den viktigaste personen i hela kedjan. Det är ju den som står för pengarna som hela kedjan uppåt ska leva på och därför är det jätteviktigt att hen är nöjd. Det var det som jag ville se i mitt besök på plats i somras. När jag pratade med dem så var de supernöjda. Se gärna intervjun i artiklarna nedan, men i korthet så fick slutkunden en solpanel med batteri och fyra lampor, radio, ficklampa och USB-uttag för laddning av t.ex. mobiltelefon. Värdet (win:et) för dem, enligt deras egen utsago, var:

• De sparade pengar på att byta från fotogen till solpanelen, besparing ofta på 50 – 75 procent
• Barnen och de blev friskare då de slapp andas in fotogen
• Man kunde låta barnen vara hemma med ljus på då ingen brandrisk fanns
• Hemmen blev mindre sotiga
• Barnen fick bättre betyg då de kunde läsa läxor hemma
• Familjen fick bättre sammanhållning då man kunde vara hemma allihop på kvällen
• Man kände sig mer trygg med t.ex. ficklampa och en lampa som var utomhuslampa
• Man fick fyra lampor istället för 1 – 2 lampor
• Man kunde ladda sin mobiltelefon varje dag

Det var bara det som jag kommer ihåg rakt upp och ner. Läs gärna mer i mina andra artiklar:

• Trine: tjäna pengar hållbart på att finansiera solenergi i Afrika - Reportage från mitt besök i Kenya kring verksamheten på plats och bönderna som använder solpanelerna...
• Christoffer Falsen om Trine och hållbart sparande - Intervju med Trines grundare om att spara hållbart och hur välgörenhet inte gör störst nytta...
• Låt dina pengar göra skillnad i världen - Krönika i Svenska Dagbladet om at spara etiskt, hållbart och långsiktigt...

Machakos-projektet hos Trine specifikt och min rekommendation

Det är egentligen inte så mycket att säga om Machakos-projektet än det som står på deras hemsida:

• Läs mer om Machakos-projektet hos Trine → (annonslänk)

Avkastningen ligger på 5.1 procent per år över en 30 månaders period. Det är där deras projekt brukar ligga och jag brukar tänka på det som en högrisk företagsobligation. Jag klassar det här ändå som en högrisk investering då du kan förlora hela insatsen. Det är inte som en fond som kan förlora ett antal procent i värde, men väldigt osannolikt blir värd 0. Det kan hända i den här typen av alternativa investeringar. Därför bör man aldrig investera några större summor. Jag själv ligger totalt inne i Trine med mindre än 5 procent av mitt totala sparkapital.

Det som motiverar både risken och investeringen för mig är att jag ändå bedömer sannolikheten mycket stor för att det fungerar, avkastningen är inte bra, men den är okej och framförallt så vet jag att mina pengar bidrar till att göra väldigt mycket gott. Men jag blir inte oansvarig för det, utan det är bättre att t.ex. sprida pengar i alla deras projekt än att gå all-in i ett. Eftersom motparterna är olika i de olika projekten sänker man risken genom att investera i fler än ett projekt. Så om du kan investera t.ex. 5 000 kr, lägg då bara 100 € i det här projektet och därefter 100 € i de fyra nästkommande projektet också.

• Gå direkt till investeringssidan hos Trine → (annonslänk)

Jag blir gärna utmanad från påverkan-tronen

De har en ganska kul funktion när man är inloggad på deras sida. Eftersom man loggar in med sin Facebook så har de ju tillgång till ens vänner som också har investerat pengar hos dem. Det gör att man kan få en topp-lista med sina vänner. Just nu leder jag, men jag blir gärna utmanad. Så om du investerar, lägg till mig på Facebook så blir det kul för oss båda. Du hittar mig på Facebook här. :-)

Om du har några frågor, kommentera gärna!

• Investera direkt i Trines projekt → (annonslänk)

Relaterade artiklar

• Trine: tjäna pengar hållbart på att finansiera solenergi i Afrika - Reportage från mitt besök i Kenya kring verksamheten på plats och bönderna som använder solpanelerna...
• Christoffer Falsen om Trine och hållbart sparande - Intervju med Trines grundare om att spara hållbart och hur välgörenhet inte gör störst nytta...
• Låt dina pengar göra skillnad i världen - Krönika i Svenska Dagbladet om at spara etiskt, hållbart och långsiktigt...

Många av oss försöker handla ekologisk och närproducerad mat. Vi försöker välja miljömärkta varor när vi handlar, vi tar cykeln istället för bilen och vi försöker allmänt göra kloka och medvetna val. Ett stort område där vi inte alls gör lika aktiva och medvetna val är med pengarna i våra aktie- och fondportföljer, vårt sparande till pensionen, barnen eller barnbarnen.

Många sparare säger att de, precis som med den ekologiska maten, skulle vilja spara på ett etiskt, hållbart, miljövänligt och långsiktigt sätt. Samtidigt sparar många av oss fortfarande i fonder där hållbarhetsfrågor inte är avgörande vid val av bolag, i företag där CSR är något som diskuteras istället för att utgöra en integrerad del i kärnverksamheten eller i företag som inte alls gör världen till en bättre plats. Anledningen är att vi fortfarande, tyvärr, tror att hållbarhet bara kan komma på bekostnad av avkastningen.

Att “spara hållbart” förknippas i dagligt tal med att investera i något som bara är “halvsmutsigt” eftersom de värsta skurkarna, i form av tobak- eller fossila bränslen-industrin, undviks. Vi väljer bort istället för att välja till. Vi faller ofta i samma fälla när vi pratar om vår egen klimatpåverkan som i bästa fall är koldioxidneutral. Det är att sätta ribban lågt. Varför inte prata om investeringar som bidrar till vår värld, gör gott och t.ex. minskar mängden koldioxid?

Indianhövdingen Oren Lyons har i många år pratat om vikten av den sjunde generationen. När vi fattar ett beslut så ska vi tänka hur det kommer att påverka livet för barnen om sju generationer. Våra pengar idag skapar framtiden. Våra pengar bygger och definierar företag och därmed även vårt framtida samhälle. Det är de produkter och tjänster som vi väljer idag som finansierar de företag som kommer att utvecklas och tvinga sina konkurrenter att anpassa sig. Tesla är ett bra exempel där vi konsumenter tydligt har gjort ett ställningstagande och givit företaget möjligheten att förändra en hel bransch och i slutändan bidra till en lite bättre värld.

Tack vare digitaliseringen är det idag i mångt och mycket fullt möjligt att veta vad dina pengar gör, hur de påverkar samhället och gör världen till en bättre plats. Det handlar (som vanligt) om att vi sparare behöver ställa krav, våga ställa de obehagliga frågorna, våga rösta med vårt BankID och inte ge bort kraften till en alltför traditionell finanssektor. Vi har idag möjligheten att ställa oss frågorna; Vad är viktigt för mig? Vad är det jag vill att mina pengar ska bidra till? Vilken framtid vill jag bidra till att skapa med mina pengar?

Även om det fortfarande inte är helt lätt att hitta företag som affärsidé har att göra världen till en bättre plats, så finns de och de blir allt fler. Entreprenörer och stora företag inser att det både går att göra gott, bidra till en bättre värld och samtidigt tjäna pengar på det. Det är en otrolig positiv kraft som väntar på att få blomma ut – och vi och våra pengar kan hjälpa till.

Till och med en del utländska biståndsorganisationer, t.ex. brittiska DFID eller amerikanska USAID har börjat utvärdera sina affärsmodeller då de börjat inse att en satsad krona i vinstdrivande kommersiella projekt, som har en inneboende hållbarhet, faktiskt kan ge en många gånger större påverkan än en välgörenhetskrona. Dessutom tenderar en investerad krona återinvesteras, vilket innebär att ränta-på-ränta-effekten skapar väldigt positiva spiraler. Sannolikheten är stor att din sparade krona gör mer skillnad än din bortskänkta välgörenhetskrona.

Precis som vi använder kriterier för att hitta våra aktier, fonder och andra investeringar, så kan vi leta efter etiska, hållbara och långsiktiga projekt. “Impact investing” tar lite mer tid, det kräver lite mer jobb och en släng google-fu eller att man pratar med andra sparare, men det går – och det är inte ens på bekostnad av avkastningen. Chansen är stor att våra barn, barnbarn och deras barn dessutom en dag kommer att tacka oss.

Relaterade artiklar

För ett par dagar sedan skrev jag en lång artikel om det svenska företaget Trine som med din och min hjälp finansierar olika solenergi-projekt i länder söder om Sahara. Läs gärna hela artikeln innan du läser vidare här eller ser videon ovan. Den här videon hänger ihop med den artikeln, men jag har valt att posta den separat eftersom jag tycker själv att det som Christoffer pratar om är så intressant. Särskilt i den senare delen av artikeln där vi pratar om hållbart sparande, påverkan och välgörenhet.

• Trine: tjäna pengar hållbart på att finansiera solenergi i Afrika - Reportage från mitt besök i Kenya kring verksamheten på plats och bönderna som använder solpanelerna...

När jag vara nere i Kenya så visade det sig nämligen att även Christoffer Falsen, en av grundarna precis hade flyttat ner mer eller mindre samma dag som jag var där. Vi lyckades få till en frukost och det började med ett samtal om Trine, men spann sedan vidare på ämnet hållbara investeringar, välgörenhet och hur man som sparare kan göra. Du hittar en komplett innehållsförteckning för videon lite längre ner i artikeln.

• Läs mer om Trine på deras hemsida (annonslänk)

Disclaimer för transparensens skull

Precis som jag skrev i den förra artikeln om Trine, så har jag i efterhand fått betalt för mitt arbete nere i Kenya, vilket inte är så märkligt eftersom det har tagit mig mer än 5 arbetsdagar att få ihop allt material. Jag har också själv investerat pengar i Trines senaste fyra projekt och avser investera i alla kommande. Jag rekommenderar aldrig något som jag själv inte gör, använder, tycker är bra eller har gjort en hel del research på. Du kan läsa mer i min annonspolicy här.

Lyssna på intervjun som poddavsnitt

[soundcloud url=”https://api.soundcloud.com/tracks/336731974″ params=”auto_play=false&hide_related=false&show_comments=true&show_user=true&show_reposts=false&visual=true” width=”100%” height=”150″ iframe=”true” /]

Välgörenhet – perfekt i katastrofsituationer, men inte så mycket mer…

Ända sedan svältkatastrofen på Afrikas horn 2008 har jag varit lite skeptisk till välgörenhet som koncept. Särskilt eftersom där är många som är kritiska och inte minst mitt möte med den kenyanske vice-presidenten 2008. I korthet – och något slarvigt beskrivet – så kan man säga att 2008 var det stora problem med svält i östra afrika. Massor av välgörenhetsorganistioner åkte dit, räddade massa liv vilket var jättebra, men man dränkte också marknaden med mat utifrån. Det gjorde att de bönder som faktiskt hade saker att sälja inte lyckades vilket innebar att de året efter satt i samma båt som de andra.

Precis samma problematik uppstår när vi i vår välvilja t.ex. skänker kläder till olika organisationer som ska ta det till behövande. Fin tanke, men vad vi inte inser är att vi sabbar den lokala marknaden för alla som arbetar med kläder både direkt och indirekt. Skräddare kan inte försörja sig, de som tagit mikrolån för att köpa en symaskin för att laga kläder blir utan arbete och så vidare. Det var då jag första gången började fundera på att det måste finnas bättre lösningar än att vi i vår välvilja faktiskt förstör mer än vad vi hjälper.

Det som jag kommer ihåg stack ut för mig från min första resa i Kenya 2008 och samtalen med olika politiker var att de alla – utan undantag sa:

• Sluta skicka välgörenhet, hjälp oss att skapa arbetstillfällen
• Hjälp oss med kapital på kommersiella grunder så att vi kan ha den ekonomiska förädlingen på plats

Ett problem är t.ex. i att man odlar råvarorna men exporterar dessa och sedan importerar den förädlade produkten. Enkelt exempel är te-blad som exporteras och sedan importeras färdigt té. Den stora ekonomiska vinsten ligger aldrig i råvaran utan i förädlingen av råvaran. Det var då jag började tänka i banor – tänk om det är så att välgörenhet är fantastisk i krissituationer, men inte så mycket mer?

Kommersiella projekt som Trine ger en större effekt

I samtalet med Christoffer så resonerar vi mycket kring kommersiella vinstdrivande projekt vs välgörenhet. Det är som min kompis Niklas sa vid ett tillfälle: ”Det känns som att välgörenhet är något som 80-talet ringde om och ville ha tillbaka…”. Christoffer berättar ett talande exempel där de hade gjort undersökning tillsammans med den brittiska motsvarigheten till SIDA, DFID. I grova drag, om en välgörenhetsorganisation i dag får 100 kr så går i bästa fall 80 kr till projekten på plats. Det betyder en effektivitet på 0.8.

Motsvarande effekt på kommersiella projekt ligger betydligt högre. Det har också gjort att några av dess organisationer har börjat testa att bidra på andra sätt än att vara just ute på fältet. Ett sådant sätt är t.ex. att garantera investerare i kommersiella projekt. Christoffer berättade om hur t.ex. de mot en ersättning har fått DFID att ta en så kallad first-loss position vilket innebär att de garanterar investerare att de minst får tillbaka 50 procent av pengarna i händelse av att projektet inte fungerar.

Eftersom fler projekt lyckas än misslyckas, innebär det att samma DFID-krona kan agera garant i flera projekt – ungefär som man resonerar i ett försäkringsbolag. Det här kan höja effekten per krona ända upp till 1:37. Det vill säga 37 kr effekt istället för 0.80 kr effekt. Ganska imponerande. Ännu mer intressant blir det om man lägger till vårt generella driv för tillväxt och ränta-på-ränta. Ofta är det ju nämligen som så att man återinvesterar många av dessa 37 kr, vilket innebär att du nästa gång får en ny effekt på 37 kr per investerad krona.

Jag som ändå vill vara positiv och se på att vi gör bra saker som människor, och inte bara förstör vår planet eller för varandra, tycker ju det här är fantastiskt. För vi skapar incitament till att verkligen göra världen till en lite bättre plats.

Vi har en större makt än vi tror

Jag gillar särskilt slutet av videon där vi pratar om att vi sparare har en större makt än vi tror. Genom våra sparpengar har vi nämligen en möjlighet att forma framtiden. Våra pengar ger nämligen ”energi” eller ”liv” till de projekt som vi väljer och baserat på ovanstående resonemang med ränta-på-ränta, innebär det att vi och våra pengar faktiskt formar framtiden. Sparar man i vapen-industri, ja då blir det följdaktligen mer vapen producerade, sparar jag i solenergi så blir det mer lösningar inom solenergi och så vidare.

Det är relativt enkelt i och med projekt som Trine (annonslänk) där hela projekten går ut på att vara hållbara, etiska och långsiktiga. Men det är definitivt även något som vi kan göra genom att försöka påverka de fonder och företag som vi har i våra ordinarie portföljer. Jag har flera gånger pratat med fondförvaltare och påtalat vikten av att göra bra saker med pengarna.

Innehållsförteckning

• 00.00 – Introduktion – hur Trine grundades
• 03.50 – Varför är Trine “for profit” och inte välgörenhet?
• 05.50 – Vad svarar du till folk som påstår att ni tjänar pengar på folk i Afrika?
• 07.40 – Vilket värde skapar ni hos partnerföretag och konsumenter?
• 13.45 – Christoffer berättar om en undersökning av betyg hos unga flickor i Afrika.
• 15.20 – Arbetet med garantier
• 18.20 – Vilka projekt har ni arbetat med hittills?
• 20.00 – Den vanligaste missuppfattningen om Trine.
• 21.30 – Hur går det till steg för steg när man investerar i Trine?
• 23.20 – Vilka risker finns?
• 26.30 – Vad kan jag förvänta mig av avkastningen?
• 27.40 – Hur konstig är du?
• 29.30 – Vad var det som fick dig att ta det här steget?
• 31.30 – Vart är Trine på väg?
• 33.20 – Vad tycker du att man ska göra om man vill spara hållbart?
• 34.50 – Ränta på ränta när det gäller välgörenhet
• 38.30 – Christopher pratar om hållbara investeringar.
• 41.50 – Vilka är de vanligaste misstagen folk gör när de vill investera hållbart?
• 43.50 – Vad kan jag som sparare göra?
• 46.00 – Gröna obligationer.
• 49.00 – Att göra skillnad och höja medvetandegraden
• 49.30 – Sverige hade kunnat utrota energi- fattigdomen i Afrika

Kommentera gärna vad du tycker och vad du tar med dig! :-)

Relaterade artiklar

• Läs mer om Trine på Trines hemsida (annonslänk)
• Trine: tjäna pengar hållbart på att finansiera solenergi i Afrika - Reportage från mitt besök i Kenya kring verksamheten på plats och bönderna som använder solpanelerna...

I början av juli besökte jag Kenya med syfte att besöka Trines verksamhet på plats. Trine är ett relativt nystartat svenskt företag som också arbetar på fältet i länderna söder om Sahara. Eftersom jag har en del erfarenhet av de länderna så ville jag besöka verksamheten och se den med egna ögon. Det gjorde jag och i den här artikeln hittar du flera av de intervjuer som jag gjorde och bilder som jag tog. Jag måste säga att jag blev väldigt positivt överraskad av båda företagen. Mer om det i flera kommande artiklar, men först ut är Trine.

Reportaget om Trine i korthet

Här kommer en kort sammanfattning om reportaget. I korthet var min stora insikt kring Trine hur bra och genomtänkt deras affärsidé faktiskt är. Det som jag gillar mest är hur de likt mig inte tror på välgörenhet i andra situationer än som katastrof-hjälp. Jag tror nämligen att om man kan göra saker på kommersiell och vinst-drivande basis så når man mycket större resultat snabbare än att förlita sig på välgörenhet. Genom att välja var du och jag lägger våra sparpengar kan man nämligen forma framtiden och Trine erbjuder vad de själva kallar för ”triple impact investing”.

Genom att spara i deras olika projekt så gör våra pengar en positiv:

• Finansiell påverkan – De hjälper finansiera företag i Afrika som skapar arbetstillfällen och lönsamhet
• Miljöpåverkan – Då solenergi är betydligt bättre än de flesta alternativ där nere
• Social påverkan – Då man ökar livskvaliteten för människorna på plats

Det bästa är att om man dessutom investerar sina pengar på det här sättet, så gör man inte heller avkall på avkastningen på sina pengar. I genomsnitt erbjuder Trine mellan 4 och 8 procents avkastning, vilket är väldigt bra med tanke på att det är likställt en obligation, om än med högre risk än vanliga räntefonder. Den sista saken som Trine har gjort riktigt briljant är att de har lyckats värva stora organisationer såsom DFID (typ brittiska motsvarigheten till SIDA) att ta ställa upp och garantera pengarna till minst 50 procent i många projekt.

Det här är faktiskt riktigt briljant på många olika sätt. För det första får dessa organisationer en mycket högre avkastning på varje krona. Om de själva ska finansiera ett projekt så behöver de gå in med kompetens, pengar och har en hel del omkostnader. På det här sättet ger de ett löfte om att, om allting skiter sig i projektet, då betalar de ut 50 procent av investerat kapital till oss som sparar. Eftersom väldigt få projekt går åt skogen och de får betalt för den här garantin, så kan de med samma krona garantera många projekt och få en enorm hävstång på den påverkan man gör. I en intervju som jag kommer publicera snart med en av grundarna till Trine, Christoffer Falsen, pratar vi om en hävstång på upp till 37 gånger större påverkan på det här sättet än via vanlig välgörenhet.

Att spara i Trine är långsiktigt, etiskt och hållbart

Att spara i Trines olika projekt är ett sätt att verkligen spara på ett hållbart, etiskt och långsiktigt sätt till en hyfsad bra avkastning. Det är inte riskfritt och därför rekommenderar jag – som vanligt – att max lägga 5 – 10 procent av sitt kapital i dessa projekt. Samtidigt rekommenderar jag också att investera i flera projekt för att på det sättet minska risken för att ett projekt skiter sig, det kan nämligen hända även om det inte har hänt hittills. Det är alltså bättre att t.ex. dela upp 20 000 kr i fyra projekt än att tjoffa in det i ett enda.

Om du vill spara i Trine och dessutom stödja mig i att kunna göra fler liknande reportage, använd gärna min länk nedan:

• Läs mer och skapa ett konto på Trines hemsidan genom att klicka här → (annonslänk)

Disclaimer om mitt samarbete med Trine

För att vara supertydlig; jag är kund hos Trine sedan ett år tillbaka och jag har investerat mindre summor i flera av deras projekt. En av anledningarna att åka ner till Kenya var att jag ville undersöka det innan jag investerar större belopp för egen del, men också eftersom jag har fått många frågor av typen ”Vad tycker du om Trine?”. Jag är ganska noga innan jag rekommenderar (eller kritiserar) något eftersom jag vet att jag har fått möjligheten att via bloggen ha en stor påverkan. Det är inget som jag tar lätt på eftersom jag vet att det är ett stort förtroende jag har fått av dig/er läsare.

Samtidigt så tar den här researchen, skrivandet, filmningen, efterbearbetningen och inte minst en resa till Kenya både tid och resurser – den här artikeln har tagit nästan 5 arbetsdagar att skriva. När jag bestämde mig för att jag gillade det, så har jag gjort ett samarbete med Trine som i efterhand ger mig en liten ersättning för resan och den här artikeln. Du kan läsa mer om hur jag resonerar kring de här frågorna här. Men du kan lita på att hade jag inte gillat det eller investerat mina egna pengar så hade det inte blivit något samarbete. Nog om det. Nu till reportaget och erfarenheterna! :-)

Lyssna på hela reportaget som ett podd-avsnitt

Du har även möjlighet att lyssna på alla videoklippen som ett podd-avsnitt via SoundCloud:

[soundcloud url=”https://api.soundcloud.com/playlists/340902948?secret_token=s-DN5gE” params=”auto_play=false&hide_related=false&show_comments=true&show_user=true&show_reposts=false&visual=true” width=”100%” height=”200″ iframe=”true” /]

Trine finansierar partner-bolag på plats i Afrika

När jag stöter på ett nytt projekt som verkar intressant brukar jag göra en mindre investering som jag brukar kalla för en observationspost. I mitt fall brukar det handla om 10 000 – 20 000 kr. Det är tillräckligt mycket pengar för att jag ska engagera mig i att följa pengarna, men inte så mycket att det gör supermycket om det inte skulle fungera. Jag läste på lite om Trine innan jag tog mina två observationsposter i Trine, men jag kan ändå säga att jag fick en del överraskningar i Kenya.

Jag tror inte jag är ensam i det, då min vän Robin som var med var av samma uppfattning, men det var att jag trodde att Trine var ett bolag som arbetar med att sälja solpaneler på plats i Afrika. Det är faktiskt inget de gör, annat än indirekt. Vad Trine gör är att de lånar ut dina och mina pengar till olika bolag i t.ex. Kenya som sedan sköter hela verksamheten på plats. Trine-medarbetaren Matthew McShane berättar mer om det i videon nedan.

Han började sin bana med att jobba i finansbranschen i London på Royal Bank of Scotland (RBS). När han kom till Kenya så hade han (likt jag) den naiva tron att att han skulle lära dem ett och annat om management, affärer och annat. Ganska snabbt insåg han att de behövde verkligen inte den kompetensen, de hade ett överflöd av det – vad de däremot inte hade var tillgång till finansiering och kapital. I Sverige får vi som land låna i princip hur mycket pengar som helst. Men så är inte fallet med de afrikanska länderna. Jag behöver bara gå till mig själv och minnas hur skeptisk jag var till att ge pengar till ett afrikanskt bolag som planterade träd…

Jag tycker att det som Trine gör faktiskt är riktigt bra. Vad de gör är, att de samlar in kapital här i väst (norr?) och sedan lånar de på affärsmässiga villkor ut dessa pengarna till olika företag med lokal verksamhet på plats i t.ex. Kenya, Zambia, Senegal och andra länder. Anledningen till att jag tycker att det är så bra är för att det löser en hel del problem som jag av erfarenhet vet finns på plats. För att kunna göra ett bra jobb så behöver man alltid ha en lokal förankring och bra människor som man kan lita på. Det är A och O, men extra viktigt nere i Afrika där man fortfarande har stora problem med korruption och inte minst distribution och logistik. Utanför huvudlederna lämnar t.ex. vägar mycket att önska och järnväg är i princip obefintlig.

Genom att låta de lokala partnerbolagen sköta inköp, försäljning, distribution och administration begränsas det egna arbetet till att hitta bra bolag som man kan finansiera, analysera dessa genomgående och sedan samla och administrera kapital.

Grov skiss på hur Trine fungerar egentligen

Jag träffade representanter för ett sådant här partnerbolag på min resa. I det här specifika fallet var det Azuri Technologies. Dessa hade fått finansiering av Trine genom ett av projekten och tillsammans med en lokal partner Raj Ushanga House. Det står lite om samarbetet på Azuris hemsida här. I det här fallet gick det i grova drag till så här:

• Trine valde efter sin urvalsprocess Azuri (och RUH) som partner
• Man samlade in pengarna från oss svenska investerare
• Man lånade ut pengarna till Azuri mot en ränta
• Azuri köper in solpaneler från Malaysia och distribuerar dessa till RUH
• RUH säljer dessa via sina återförsäljare till bönder på landsbygden
• Bönderna betalar av på enheten på månadsbasis till RUH/Azuri
• Azuri betalar Trine en ränta över en förutbestämd tidsperiod
• Trine ger oss investerare en del av pengarna och behåller en del själva

Rätt stor skillnad mot hur jag (och faktiskt flera med mig) trodde att det var, där Trine sålde solpaneler på plats. :-)

Kunderna älskar solpanelerna!

I Sverige är vi så himla duktiga – eller så är det bara jag – på kritiskt tänkande. Även om jag vet att de flesta försöker göra gott, att konsumenter eller människorna i Afrika är lika smarta som vi, så var där ändå en liten, lite tanke som grodde i mig – tänk om vi lånar ut pengar som försätter andra människor i en sämre ekonomisk situation. Om man kan ha 100 procent fel i något, så hade jag det här. Jag fick hänga med Matthew McShane från Trine och Conrad Whitaker från Azuri och träffa både återförsäljare för RUH och bönder som använde solpanelerna. Jag kan inte säga något annat än att de älskade det. Det var så bra att till och med jag var sugen på att sälja solpanelerna. :-)

För att förstå värdet som solpanelerna ger till slutkonsumenten, så behöver man först förstå lite kring levnadssituationen för människor som lever på fattigdomsgränsen om 2 USD per dag. Från mina fyra tidigare resor i Kenya, Uganda, Rwanda och Tanzania är det något jag har rätt mycket erfarenhet av. Det är människor som kanske i bästa fall tjänar mellan 500 och 1 000 kronor i månaden. Man bor i små hus byggda av trä och lera utan el, utan vatten och andra saker som vi är vana vid.

Den primära ljuskällan är t.ex. paraffin-lyktor som både luktar, sotar, är brandfarliga och kostar en hel del (ca 1 kr per brinntimme). Ofta har man flera stycken sådana. Ska man ladda sin telefon får man gå ner till byn och betala någon krona för en laddning. För att kunna gå på toaletten mitt i natten behöver man en ficklampa som går på batterier, vill man lyssna på radio så behöver den också batterier och så vidare. Även om kanske 1 kr för att ladda telefonen inte låter mycket, så är det mycket om du tjänar 20 kr per dag. Man laddar t.ex. bara sin telefon en till två gånger i veckan (jag som gör det 1-2 gånger om dagen).

Egentligen är det en allt-i-ett-lösning

Genom att byta till solpanelen som t.ex. Azuri erbjöd så får man en ”allt-i-ett”-lösning för att elektrifiera sitt boende. Det är olika paket i de olika projekt som Trine finansierar, men det som jag fick se innehöll:

• 3 st LED-lampor för inomhusbruk med kablage
• 1 st starkare LED-lampa för utomhusbruk med kablage
• 1 st laddningsbar radio via USB
• 1 st ficklampa som gick att ladda via USB
• 1 st centralenhet med batteri

På bilderna nedan kan du se både kontrollenheten med batteri som alla kablarna går till, solpanelen, lamporna och radion (uppe till höger) och ficklampan (ouppackad) ovanför solpanelen.

Att det inte bara är en vanliga solpanel var för mig också en viktig insikt. Det är inte bara en solpanel. Det är ett helt system för att få elektricitet till sitt boende i områden som helt eller delvis saknar el. Jag pratade till och med en person som hade el via elnätet, men att det var så opålitligt så han hade en sådan lösning i alla fall.

OBS! Det ska förtydligas att det här inte är det paketet som säljs i alla Trines projekt, på vissa ställer finansierar man större anläggningar som t.ex. försörjer en hel by eller liknande. Den här utrustningen var specifik för samarbetet med Azuri.

Värdet för slutkunden av solpanelerna som Trine finansierar

Värdet som det här skapar för personerna beskrivs bäst av Joyce Kirumba i videoklippet nedan. Hon var regionansvarig för Machakos, där vi var och hälsade på vid en mässa och träffade några av kunderna som använde solpanelerna.

Värdet av solpanelerna i siffror

Det som jag gillar med videon är att hon ger rätt mycket siffror. För att få en uppskattning om beloppen så kan man säga att 10 KSH är 1 kr. Det handlar alltså om att dela med 10 för att få en svensk motsvarighet. Om vi försöker följa hennes resonemang, så får jag det till att det inte är ovanligt att:

• En paraffinlampa kostar 40 KSH (=ca 4 kr) om dagen, vilket blir 280 KSH (ca 28 kr) i veckan.
• Att ladda en mobiltelefon kostar ca 15 KSH
• Batterier till ficklampa kostar ca 60 KSH i veckan

Summerar vi det här på en vecka för en familj med fyra barn så är det inte ovanligt att det blir 560 KSH för två lampor, 60 KSH för laddning av två telefoner vid två tillfällen och 60 KSH för batterier till ficklampa. Totalsumman blir då ca 680 KSH eller 68 kr per vecka.

Det här ska naturligtvis sättas i relation till vad de betalar för hela enheten, vilket är 340 KSH i veckan. En genomsnittlig familj halverar alltså sina kostnader med den här lösningen. Redan där finns det incitament nog att köpa den här solpanelen. De flesta sparade faktiskt mer än så.

Precis när vi skulle åka från mässan i Machakos kom det fram en lärare Joshua med sin klass och han berättade att han innan hade haft utgifter på nästan 4 000 KSH i månaden, men nu bara betalade 1 360 KSH. En besparing på mer än hälften av pengarna. Tyvärr fick jag inte med den på video, däremot hade jag mikrofonen på så det får bli ett ljudklipp bara. Tyvärr är det bara på engelska. I korthet berättar han att han är jättenöjd, rekommenderar det och sparade mycket pengar.

Det indirekta värdet av solpanelerna är nästan större

När jag pratade med flera av människorna så var det faktiskt flera som började med de andra mervärdena som inte handlade om det ekonomiska. Som Joyce berättar i videoklippet så handlar det minst lika mycket om mervärden såsom att:

• Paraffin-lamporna är brandfarliga, en risk som helt försvinner med LED-lampor
• LED-lamporna sotar inte i hemmet vilket gör det enklare att hålla rent
• Lång exponering för paraffin ger hälsoproblem
• Fler lampor ger en större trygghet, särskilt påpekades det om utomhus-LED:en
• Barnen kan göra läxor och studera även när det har blivit mörkt

Men något som jag aldrig skulle tänkt på själv är fördelen med att mer ljus skapar mer familjegemenskap och t.ex. lyssna på radio tillsammans på. Men det vara även saker som att mammorna berättade att de vågade lämna barnen hemma själva eftersom de inte behövde oroa sig för att de skulle bränna sig eller än värre sätta fyr på huset. När jag pratade med en av grundarna Christoffer Falson så berättade han om studier som de hade gjort där betygen i ett område med solpaneler hade ökat enormt. Det är verkligen rimligt att prata om konceptet ”energi-fattigdom”. Det handlar inte bara om att det är kul att ha ljus, det handlar minst lika mycket om möjligheter till utbildning och hälsa.

Möjligheten till avbetalning är den hemliga lösningen

Tillgången på kapital är ett stort problem i Afrika i både en stor och en liten skala. De stora företagen som t.ex. RUH eller Azuri har problem att låna pengar för att t.ex. kunna köpa upp ett lager av solpaneler som de kan sälja. När jag frågade var det faktiskt ett av de stora problemen som de beskrev att man hade – att ha tillräckligt stora lager. Något som pengarna från oss och Trine hjälper till med.

Tillgången på kapital i den lilla skalan är också ett problem. Ett solpanelkit enligt ovan kostar ungefär 200 USD eller ca 2 000 kr. I de områdena där detta säljs är det enormt mycket pengar för någon att betala för rakt upp ner. Genom att vi bidrar med kapital så kan man ge människorna en möjlighet att köpa dessa solpanelerna på avbetalning på en nivå att de har råd med det. Det är ju inget konstigt, så gör man ju här hemma också – många av de svenska elektronikbolagen tjänar ju mer pengar på finansieringen än de gör på själva försäljningen av elektronikprylarna. Problemet i Afrika är ju att man inte har ett utvecklat banksystem – flera av kunderna har ju inte ens bankkonto, en kredithistorik eller ens tillgångar som man skulle kunna ta som säkerhet eller pant. Det är det som Trines partner Azuri i det här fallet erbjuder.

I det här konkreta fallet gick det till som så att kunderna betalade 340 KSH i veckan för sitt solpanelspaket. Bindningstiden varierade men var oftast 82 veckor, vilket motsvarar ca 28 000 KSH, som motsvarar ca 2 800 kr eller 280 USD. Därefter får de behålla solpanelen utan kostnad. Jag brukar alltid försöka undersöka investeringar främst från perspektivet – ”Var kommer pengarna från?” I det här fallet så kommer pengarna till oss från mellanskillnaden mellan vad enheten kostar och vad kunderna betalar för det. Att dessutom kunderna tycker att det är jättebra – att de sparar mycket pengar och får mycket upplevt mervärde – det borgar ju för en hållbar verksamhet och att sannolikheten att vi investerare får våra pengar får bedömas som stor.

Ett litet sidospår i sammanhanget är faktiskt hur coolt den här enheten fungerade. I korthet går det ut på att man köper strömmen på abonnemang via mobiltelefonen. Varje vecka betalar man via deras motsvarighet till Swish (M-Pesa). Om man inte betalar så slutar enheten helt enkelt fungera och företaget kommer och hämtar den. Det är den här lösningen som Azuri står för i sammanhanget medan RUH stod för återförsäljningen på fältet. Alla dessa enheter är således uppkopplade och man har full koll på hur de fungerar och hur strömförbrukningen ser ut. High-tech i en låg-tech-miljö.

Azuris representant Conrad Whitaker pratar mer om verksamheten och den här lösningen i videon nedan.

Trine som en investering och riskerna med sparandet

Ovan har jag skrivit väldigt mycket om själva verksamheten på plats, hur det fungerar och värdet för slutanvändarna. Det sista perspektivet handlar om hur det ser ut för dig och mig som finansierar verksamheten med en del av våra sparpengar. I korthet fungerar det som så att när Trine har ett samarbete färdigt med ett bolag som t.ex. Azuri så läggs projektet ut på deras hemsida. Där kan sedan du och jag skapa ett konto och välja att investera en valfri summa från 500 EUR och uppåt. Om ett projekt finansieras till 100 procent så blir det av – ungefär så som vanlig crowd-funding fungerar.

Jag själv har hittills investerat i fyra projekt, varav de första två är avslutade medan de två andra pågår och är öppna fram till ca slutet av september.

• Zambia – Matero
• Zambia – Mwembeshi
• Kenya – Kericho
• Kenya – Nyabondo
• Kenya – Machakos

Jag har börjat få den första återbetalningen från Matero-projektet i dagarna. Så här tänker jag kring ovanstående investeringar. Trots allt som jag har skrivit ovan och hur bra jag än tycker att det är, så kan man inte klassa det som en lågrisk-investering. Tvärtom. Det är relativt hög risk eftersom man faktiskt kan förlora alla pengarna. Det är ju något som är svårt i t.ex. indexfonder som jag anser bör vara basen i ett sparande. För att du ska förlora allt i en svensk indexfond behöver några av Sveriges största bolag gå i konkurs samtidigt. Här räcker det att det är ett litet företag i ett afrikanskt land ska göra det för att du och jag ska förlora våra pengar. Sannolikheten för det får man ju rimligtvis bedöma som betydligt högre än för en indexfond. Precis som i vilken annan investering som helst så är man inte garanterad någonting heller.

Med det sagt, så resonerar jag så här. Det här projekt som i genomsnitt ger 4 till 6 procents avkastning och jag klassificerar det som en typ av företagsobligation. Normalt sätt skulle man kanske önska en högre riskpremie men samtidigt så behöver Trine också tjäna sina pengar någonstans. Om jag förstod det rätt, så delar vi och Trine på avkastningen. Det vill säga att om de tar 8 procent från Azuri så får du och jag 4 procent och Trine får 4 procent. Å andra sidan så försöker Trine i vissa projekt att sänka risken för oss sparare genom att bland annat göra samarbeten med organisationer som tar en first-loss position och garanterar oss pengarna tillbaka till minst en viss procentsats. Notera dock att det inte är i alla projekt.

Lägg inte alla äggen i samma korg och andra risker

Jag applicerar även min klassiska, ”lägg inte alla ägg i samma korg”-princip även här. Genom att investera i flera projekt så sänker man den projekt-specifika risken. Ungefär som att det är bättre att investera i en indexfond än i enskilda aktier. Jag skulle gissa att någonstans vid 10-12 projekt så har man minimerat den risken. Men det är viktigt att se att den underliggande risken – som är extremt svår för oss att bedömma – är att företaget som får lånet inte klarar av att fullfölja sina åtaganden. Det är här vi får lita på att Trine gör sitt jobb med korrekt due diligence. De själva riskklassar projekten med sin egen skala utifrån ett antal kriterier. Ofta hänger även avkastningen ihop med den här skalan.

En annan risk i sammanhanget som man inte riktigt pratar om och som man bör vara medveten om är valuta-risken. På ett år kan lätt en valuta skifta med ett par procent och eftersom Trine denominerar i EUR så kan en sådan valutasvängning både äta upp eller förstärka vinsten. Betalar man med kreditkort som har ett valutapåslag – ofta på 1.5 procent – så äter det också på vinsten. Jag själv har EUR-konto vilket underlättar en del för sådana här transaktioner just för att slippa de här påslagen. Jag kommer också inom kort skriva en ny artikel om de bästa kreditkorten där det ofta brukar finnas ett kort utan valutapåslag.

Den sista saken som jag vill kasta ljus på är att avkastningen kan ju till synes i absoluta kronor vara låg. Om jag t.ex. lägger 10 000 kr i ett projekt så blir avkastningen ”bara” 500 kr. Även om en femhundralapp är en femhundralapp så kan man diskutera om det gör någon verklig skillnad i ens liv. Men man ska inte underskatta det faktiskt. Det är procenten som är viktiga, eftersom de fungerar oavsett vilket belopp du sätter in. Skulle du sätta in 100 000 kr, så blir det 5 000 kr, på en miljon blir det 50 000 kr och plötsligt börjar det bli pengar av det. Det är alltså värt att investera även om det nu i början är lite pengar.

• Läs mer på Trines hemsida och registrera dig (gratis) för att få info om nya projekt → (annonslänk)

Om du inte vill registrera dig, klicka bara på krysset för att stänga rutan som kommer upp.

Slutdiskssion – Trine som ett hållbart sparande

Det som jag tog med mig mest från att ha undersökt Trine var just tankesättet kring etiskt och hållbart sparande. Jag kommer att återkomma till det här i fler artiklar längre fram, särskilt i en intervju med Christoffer Falsen, en av grundarna, som jag hade ett långt samtal med i Nairobi. Jag tror nämligen att det är det som lockade mig initialt med Trine och andra projekt som jag gillar. Det handlar om att inte bara tjäna pengar, utan att faktiskt göra världen till en bättre plats och bidra till andra människor under tiden man gör det.

Det är ingen tvekan om att de projekten som du och jag finansierar via Trine gör skillnad för människorna där nere. I Afrika är de fortfarande på rätt sida om brytpunkten i det som man brukar kalla för ”investeringars avtagande nytta”. I korthet går det ut på att initialt får man ofta en väldigt hög avkastning på investerad resurs men över tid avtar nyttan till att i slut vara mindre än den investerade resursen.

Om jag skulle ta ett svenskt exempel – när vi införde lag på bilbälte så räddade vi hur mycket människor som helst från att dö i trafiken – stor nytta till en investerad resurs. Lagstiftning idag om att sänka från 50 till 30 räddar fortfarande liv, men inte alls i samma grad som att använda bilbälte. Nyttan avtar helt enkelt med tiden. Om vi tar en extra lampa i hemmet – låg nytta hemma hos dig och mig, men väldigt stor nytta nere i de fattiga områdena i Afrika. En enda solpanel – eller tillgång till el – gör människorna friskare, höjer betygen, ökar tryggheten, ökar livskvaliteten, gör att familjerna kommer närmare varandra och mycket, mycket mer. Att det dessutom sparar dem pengar är grädde på moset – det är ju verkligen så en affär där alla parter vinner ska se ut.

Jag kommer fortsätta och öka mitt sparande i Trine över tid. Precis som jag skrev innan handlar det nämligen om att fortfarande var riskmedveten och inte lägga alla äggen i samma korg, eller projekt i det här fallet. Om du är sugen på att göra samma sak, så är mitt bästa tips att du besöker Trines hemsida och skapar ett konto hos dem. Det är gratis, du förbinder dig inte till något och kommer att få information om deras kommande projekt. Klicka på länkarna nedan:

• Trines hemsida (annonslänk)

Här är direktlänkar till det senast aktuella projektet

• Trines senaste kampanj → (annonslänk)

Om du har några frågor eller feedback, kommentera gärna nedan!

Relaterade artiklar

• Investerat i Trines projekt i Machakos (som jag besökte i somras) - Spara en del av dina pengar etiskt och hållbart i solenergi samtidigt som du höjer människors livskvalitet
• Christoffer Falsen om Trine och hållbart sparande - Intervju med Trines grundare om att spara hållbart och hur välgörenhet inte gör störst nytta...

Prenumerera på mitt nyhetsbrev

Om du vill få tips om liknande artiklar som den här, prenumerera på mitt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt och kommer ca en gång i månaden.
[mc_newsletter_form]
Disclaimer: Som jag skrivit ovan så ordnade jag ett samarbete med Trine efter hemkomsten då jag gillar deras verksamhet och har investerat i den själv. Det gör att jag har fått en mindre ersättning från dem för att täcka kostnader för resa, video-redigering, översättning och andra utlägg. Precis som tidigare så rekommenderar jag bara sådant som jag gillar själv, har investerat mina egna pengar i och som jag tror du som läsare kan ha glädje av. Du kan läsa mer i min annonspolicy.

Ny uppdatering: