När vi brukar skriva eller prata om LYSA i andra avsnitt brukar det ofta uppkomma ett antal olika frågor. Särskilt om man är ny, vill skaffa sig koll och överväger möjligheten att börja spara hos dem. Vi har därför sammanställt de vanligaste frågorna som vi brukar få här.

Eftersom ditt förtroende är viktigt för oss vill vara tydliga med att vi har ett samarbete med LYSA. Det betyder att vi får betalt om du väljer att använda vår sponsrade LYSA-länk (annonslänk). Det kostar dig självklart ingen extra. Frågan som då följdaktligen dyker upp – eller borde dyka upp 🙂 – är:

Påverkar samarbetet deras rekommendation av LYSA?

Svaret för oss är otvetydigt NEJ. För att ge några exempel. I vår kom igång-guide som är helt reklamfri rekommenderar vi LYSA. För de rekommendationerna och klicka tjänar vi inte en krona. Vi har placerat våra egna, barnens, mammas, kusinernas och våra egna företags pengar hos LYSA. I dagsläget är det mer än 3 000 000 kr och vi månadssparar mer långt över 10 000 kr till dem varje månad.

Vi hoppas att du ser det orimliga i att lägga så mycket pengar hos dem för att få lite klick-provision. För oss är det viktigt att rekommendera det som är bäst, men framförallt det som vi gör själva. Om du fortfarande känner dig osäker, hojta gärna till i kommentarerna i så fall. 👍

Hoppas att du finner svaret på din fråga, återkom annars!

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Vanligaste frågorna om LYSA

Nedan följer svar på det vanligaste frågorna om LYSA.

Frågor om trygghet och säkerhet med LYSA

Nedan kan du läsa mer om det är tryggt och säkert att använda LYSA.

Övriga frågor om LYSA

Nedan följer ytterligare några frågor som brukar dyka upp, men som inte är så vanliga. Du kan hoppa över dessa om du inte är intresserad av alla detaljer.

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du mot förmodan inte hittat svaret på din fråga ovan följer nedan två tips.

Om du känner dig nöjd och har fått svar på dina frågor, använd gärna vår sponsrade länk om du bestämmer dig för att prova LYSA.

Prova börja spara hos LYSA → (annonslänk)

Den kommande söndagens artikel ”Ombalansering 2020” är kulmen på de senaste fyra veckornas arbete. Först hade vi artikeln om ”Fyra-hinkarna”, sedan ”Bästa fonderna 2020”, därefter ”Hur gick portföljerna 2019?”. Tanken är att ”Ombalansering 2020” ska knyta ihop säcken genom att använda insikterna och lärdomarna från dessa tidigare artiklarna.

Jag vet att det är väldigt många av er läsare som är väldigt insatta och jag skulle gärna vilja din feedback på portföljerna innan jag och Caroline spelar in avsnittet på torsdag. Det är lätt att ändra i en artikel, men svårt att ändra i en inspelad podd och vlogg. Dessutom känner jag ett ansvar då det är många av er som följer våra portföljer. Inte minst 20 000+ människor på Shareville. Man vill liksom inte att det ska bli fel. ?

Nu är det i och för sig inga mastodontändringar som görs, men det är ändå lite större ändringar än på länge. Därför är jag sjukt tacksam för din kommentar nedan. Det här är ett av de tillfällen vi verkligen kan hjälpas åt att bli rika tillsammans. ?

Tack på förhand,
Jan Bolmeson
Uppdaterad: 2020-01-16 kl. 22:07

Förändringar i antaganden för alla portföljerna

Jag har det här året tänkt göra följande ändringar baserat på tidigare erfarenheter och feedback från er läsare. I grunden kan man säga att det handlar om att få portföljerna att mer gå i linje med det globala marknadsviktade börsindexet. Det som forskningen säger ger bäst odds.

Förenkling – inga varianter av portföljerna, bara en enda rekommenderad per typ

Förra året föreslog jag tre varianter av både Nybörjar- och Globala barnportföljen. En förenklad, en rekommenderad och avancerad. Det som skiljde var antalet fonder. Det här året jag har valt att skippa dessa varianter och vi kör bara på en enda version – den rekommenderade. 

Ökning av mängden guld på bekostnad av aktier från 5 % till 10 %

Efter att ha läst en hel del rapporter (här), en examensuppsats från Handelshögskolan i Umeå, jämfört med riksbankens guldinnehav (10,7 %) och jämfört med t.ex. Ray Dalios All-weather portfolio så har jag bestämt mig för att öka andelen guld från 5 procent till 10 % på bekostnad av aktier. Jag tänker att gillar man inte det så kan man skippa den delen. 

Minskat exponeringen mot Sverige

När jag räknade om vår portfölj som 100 % aktier så insåg jag att vi hade en alldeles för stor exponering mot Sverige med uppemot 28 %. Jag har sänkt den drastiskt till ca 16 % omräknat till en 100 % aktieportfölj. Det är fortfarande mer än 1 % som det är enligt det globala börsvärdet. Men jag tycker att det är motiverat med en exponering mot Sverige. Det ligger nu i paritet med LYSAS 18 %. 

Mindre antal fonder

Alla portföljerna består idag av färre antal fonder. Det gör det dessutom enklare att månadspara i portföljerna. Jag har även försökt hålla andelarna så jämna som möjligt om 5 %-enheter. 

Behållt överexponeringen mot Asien och tillväxtmarknader

Jag har räknat om exponeringen mot Asien och tillväxtmarknaderna och låtit den landa på ca 16 % i en 100 % aktier-portfölj. Det är i linje med en rekommendation som gjordes till norska regeringen av en professor vid Duke University. 

Minskat exponeringen mot småbolag 

Jag noterade att vi hade en stor exponering mot småbolag (ca 27 %) och jag har valt att minska den till att ligga i linje med LYSA och MSCI World-indexen. 

Sedan är det mindre omviktningar mellan fonderna också, men det syns nedan. Sammanfattningsvis är min upplevelse att portföljförslagen är ”tightare”, mer lika LYSAs fördelning och MSCI All-Country Indexet.

Aktiedelen i portföljen

Jag blev inspirerad av fondroboten LYSAs tankesätt kring att göra en 100 % aktier-portfölj och sedan bara vikta ned den till när man vill ha med räntor i portföljerna. Det gör det också mycket enklare att jämföra portföljen med andra fonder och index. Så här ser den ut i översiktsbild:

Nedan följer en tabell som visar fördelningen per region:

Det skiljer alltså ganska mycket från vår portfölj 2019, men inte jättemycket från LYSAs portfölj och inte särskilt mycket från MSCI World ACWI. I simuleringar beter sig portföljerna i princip identiskt. Nedanstående visar hur de tre portföljerna utvecklats sedan januari 2014.

Nedan följer några jämförelsetal för perioden januari 2014 – december 2019, det vill säga de senaste 6 åren.

Det är så identiskt som det kan bli i mina ögon. Jag tror inte ens att det är realistiskt att försöka förklara skillnaden.

Förslag på Globala barnportföljen 2020

Om vi börjar med globala barnportföljen med störst aktieexponering, så är mitt förslag som följer:

Hälften av portföljen ligger i den breda globalfonden och vi har bara ökat på marginellt med de avvikelserna vi vill göra från MSCI World-indexet. Som bekant är ju MSCI World-indexet snedfördelat med tanke på tillväxtmarknader.

Följande varianter kan göras:

• På Avanza behöver man byta Xetra Gold mot Guld AVA
• På Avanza kan man byta ut Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Indexnära mot Avanza Emerging Markets

Efter ett par iterationer med er läsare så är jag väldigt nöjd med den här portföljen. Den består av totalt 7 fonder vilket är hanterligt och lätt att månadsspara i. Det verkar som att vi har enats om att Länsförsäkringar Global Indexnära är bättre än Avanza Global till följd av att den här marginellt billigare och finns på både Nordnet och Avanza. I räntedelen gör vi det enkelt för oss med en stabil bas i form av Spiltan Räntefond Sverige. Vi har ökat guldet eftersom det har en korrelation på 0.07 (=i princip ingen korrelation) med det globala börsindexet.

Om vi baktestar portföljen mellan 2014 och 2019 så ser resultaten ut som följer:

Föga förvånansvärt ger 100 % aktier högst avkastning till högst risk. Värt att notera är att den riskjusterade avkastningen i form av Sharpe-kvot är högst för globala barnportföljen och ganska mycket högre än en 100 % aktier-portfölj. För mig är det ett viktigare nyckeltal än vad det blev i absolutbelopp. Återigen visar det att det är inte så stor skillnad på att köra vår modellportfölj eller köra fondroboten hos LYSA och lägga till 10 % guld vid sidan av.

Om du är intresserad av en mycket större analys, så har jag lagt upp en komplett Excel-fil i Patreon-biblioteket som vi har. Läs mer om Patreon här.

• Öppna Google Sheets Rapporten för Globala Barnportföljen 2020 (exklusivt Patreons)

En Monte Carlo-simulering innebär att vi statistiskt simulerar en portfölj 30 år framåt i tiden 10 000 gånger. Därefter tittar man på utfallet och kan säga något om framtiden med olika statistiska säkerheter. Självklart innehåller det mängder av osäkerheter och det bygger på den historiska utvecklingens statistiska faktorer. Men eftersom vi tar mer än 20 års historik så får vi med både IT-bubblan och Finanskrisen vilket ger en mer realistisk bild än att bara simulera på det senaste (extraordinära) decenniet. Jag har utgått från att startkapitalet är 50 000 kr eftersom det ligger nära medianportföljen hos Avanza. Det är även räknat på ett månatligt sparande om 1 000 kr och en inflation på ca 2 %.

Så här blev utfallet från Simuleringen:

Nedanstående information tycker jag egentligen är minst lika intressant. Den visar sannolikheten för en viss årsmedelavkastning per sparhorisont.

Nedan följer de äldre versionerna som föranledde den här varianten ovan.

Förslag på Nybörjarportföljen 2020

För nästa portfölj, nybörjarportföljen, ser mitt förslag ut som följer:

Uppdatering 2020-01-16 kl. 20:56. Här följer version 3 av Nybörjarportföljen. Ändringar sedan tidigare – mer fokus på förenkling, mer säkra räntor med vikt i Sverige och Spiltans Räntefond Sverige. Förenklingen gjorde även att avgiften kom ned med nästan 30 % från 0.32 % till 0.22 %. Jag gillar även att räntedelen är mer lik föregående års räntetrippel då den omräknat skulle bli: 63/13/13/13 mellan räntefonderna.

Följande varianter går att göra:

• På Avanza behöver man byta Xetra Gold mot Guld AVA
• På Avanza kan man byta ut Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Indexnära mot Avanza Emerging Markets

Om vi analyserar den här portföljen historiskt så ser värdena ut som följer mellan januari 2015 och december 2019:

Värt att notera ovan är att värdena är väldigt snarlika men att guldet gör portföljen bättre i form av minskad risk och ökad riskjusterad avkastning. Om vi istället till framgent genom att göra en Monte Carlo-simulering så får vi följande värden. På grund av jag saknar 10 års historik på en del av fonderna (då de inte funnits så länge) har jag behövt approximera portföljen. Eftersom portföljen ligger ganska nära LYSAs portfölj och dessutom många kommer att använda LYSA tycker jag att det är ett rimligt antagande.

En Monte Carlo-simulering enligt samma antaganden som för Globala barnportföljen ger följande resultat:

Om vi tittar på sannolikheterna för olika avkastningar per sparhorisont så ser de ut som följer:

Nedan följer arbetskopiorna på ändringarna till följd av kommentarerna på sidan.

Förslag på Försiktiga portföljen 2020

Nytt för i år är en försiktig portfölj att passa i Bufferthinken:

Det här är en ny portfölj för i år då jag har saknat ett alternativ till Bufferthinken. Tanken bygger på en variant av räntetrippeln som har sin bas i en lågrisk räntefond i form Spiltan Räntefond Sverige för att sedan komplettera med några räntefonder med en lite högre risk. Eftersom tidshorisonten är 1-3 år lägger vi även på lite aktier. För att öka enkelheten och minska antalet fonder har vi valt SPP Aktiefond Global då den inkluderar en exponering mot Asien. Det vi missar är en exponering mot Sverige men det får vara en OK avvägning i dagsläget.

Precis som tidigare bör följande tas i beaktande:

• På Avanza behöver man byta Xetra Gold mot Guld AVA

Om vi tittar på historisk utveckling av den här portföljen så ser den ut som följer mellan januari 2015 och december 2019:

Vi ser precis samma tendenser som i de föregående portföljerna. Portföljerna är väldigt jämna och guld gör det lite bättre. Om vi tittar på MonteCarlo-simulering framåt ser det ut som följer:

Sannolikheterna för olika avkastningar ser ut som följer:

Jag måste säga att det här resultatet överraskade mig. Får fundera och återkomma.

Nedan följer de äldre versionerna:

Förslag på RikaTillsammans-portföljen 2020

Nedan följer ett förslag på RikaTillsammans för det kommande året:

I år är framförallt den här portföljen kraftigt förenklad. Vi går från 20 fonder ner till 13 fonder 7 fonder. Precis som tidigare nämnt är jag lite osäker på räntefonderna då det är svårt att få en överblick. Så här har jag resonerat i de olika delarna:

Aktiedelen

En kraftig förenkling genom att gå ner till bara 3 2 fonder. Försöker så långt som möjligt hålla samma fördelning som i de andra portföljerna. KIID-risken i den här delen är 5.1. 

Korta räntefonder

Jag har i år lagt mycket fokus på att komma ner i risk i den här delen. Efter er feedback kör vi bara i Svenska kronor och lägger till en tydlig kontantdel. Ja, jag inser att det är dumt med att ha kontanter i ett ISK då man betalar skatt (ca 0.4 % till staten). Men det är bättre än en penningmarknadsfond där jag både går back OCH betalar skatt. Vill man så kan man ju lägga det på ett sparkonto utanför, men då får man fel utveckling i alla grafer och nyckeltal på Avanza/Nordnet.

Om det tar emot så kan man lägga in det i Spiltan fonden men då tar man en högre risk än vad som är avsett. Det är ju tyvärr inte jag som har hittat på att Permenentportföljen ska ha 25 % ”cash” i form av 3 månader penningmarknadsfonder. I ett recesionsscenario tar jag man ju gärna den kostnaden på 0,4 % tänker jag.

Men ja, jag håller med om att det skriker ”dum i huvudet” i hela kroppen. Men det är ju det som är tricket att bortse från om man har gjort rätt enligt strategin.

Långa räntefonder

Den här delen har också fått en ordentlig översyn framförallt genom att ha koll på durationen. Den ligger nu 19 år vilket är i linje med teorin för permanent portföljen. Trots att den här delen är räntefonder så är risken hög, 4,1 av 7. En procents räntehöjning kommer göra att den här delen går -21 procent och vice versa. Tyvärr finns det inga svenska räntefonder med dessa löptider. AMF Räntefond lång kvalar inte in i närheten då den har en löptid på mindre än 8 år. 

Jag tror inte man ska förenkla den här delen mer. 

Guld

Baserat på er feedback om förenkling till en fond. 

Tittar vi på en uppföljning av hur ovan har gått så ser det ut som följer. Det är dock inte helt exakt eftersom jag inte har data för de tre långa räntefonderna. Jag har därför ersatt den med den amerikanska fonden iShares 20+ Year Treasury Bond ETF (TLT). Det är det närmsta jag kan komma. Men den tar t.ex. inte hänsyn till valutaeffekten de senaste åren. Men oavsett vilket så ger den hyfsad approximation tänker jag.

Om vi tittar på MonteCarlo-simuleringen framåt så ser den ut som följer:

Spontant måste jag säga att jag blev lite förvånad av dessa värden då jag tycker att avkastningen och risken är lite väl hög. Men den går i linje med den amerikanska versionen så siffrorna är korrekta. Om vi tittar på sannolikheterna för olika årsmedelavkastningar per sparhorisont så ser det ut som följer:

Något som jag tycker är fascinerande med den här portföljen är faktiskt de låga korrelationerna mellan tillgångsslagen:

Nedan följer de versioner till följd av er feedback.

Kom gärna med feedback!

Som sagt, det här är work-in-progess och jag tar gärna emot dina tankar och din feedback. ??

Just nu befinner jag mig i ”ubåtsläge” sedan i måndags i och med jobbet att utvärdera hur portföljerna faktiskt gick 2019. Dock noterade jag precis att alla våra tre modellportföljer – Nybörjarportföljen, Globala Barnportföljen och RikaTillsammans-portföljen – är topprankade på Shareville hos Nordnet (annonslänk). Shareville är en fantastisk tjänst på det sättet att man kan visa sin portfölj helt och hållet transparent så när som på pengasumman, man kan följa andras portföljer och jämföra sig.

Shareville har idag över 200 000 medlemmar och över 46 000 miljoner kronor investerade. Det är ganska mycket pengar. Idag är en av första gångerna jag noterade att alla tre portföljerna har fått 3 stjärnor. Det innebär att de ligger inom topp-10-procent av alla portföljer. Någon av portföljerna ligger nästan alltid i topp, men det är första gången jag noterar att alla tre hade tre stjärnor. Jättekul tycker jag.

Egentligen är det dock inget som förvånar mig. Tyvärr måste jag säga. Låt oss resonera tillsammans. Alla portföljerna består av indexfonder. En indexfond består som bekant av hela marknaden och alla aktier. Både de bra och de dåliga. Man gör inga försök på att förutsäga hur marknaden ska gå, vilka företag som ska gå bra eller dåligt imorgon, vilka branscher som ligger rätt i konjunkturen eller vilka fondförvaltare som är bra/dåliga och så vidare. Många tycker ju att det är ”stendumt” eftersom man urskillningslöst köper man allting. Eller, är det det?

Index funds eliminate the risks of individual stocks, market sectors, and manager selection. Only stock market risk remains.

John Bogle, grundaren till Vanguard, i boken ”The Little Book of Common Sense Investing”

Låt oss fortsätta. Eftersom alla investerare tillsammans är hela marknaden och vi tittar på ett genomsnitt så borde hälften av investerarna vara bättre än snittet och hälften vara sämre än snittet. Annars har vi inget genomsnitt. Det betyder ju att en investerare som investerar i en indexfond, som de facto är genomsnittet, borde ju aldrig kunna vara topp-10 %…

Förklaringen är tyvärr enkel. Jag önskar att jag kunde säga att förklaringen är att jag är briljant, smartare än alla andra och väljer ut sjukt grymma portföljer. Tyvärr kunde inget vara längre från sanningen. Förklaringen är snarare att vi småspararna är notoriskt dåliga investerare. De flesta av oss underpresterar över tid väldigt mot index. Forskningsföretaget Dalbar visar varje år att underprestationen kan vara uppemot 4-5 procentenheter per år.

Ett exempel är den genomsnittlige amerikanska småspararen som hade en årsmedelavkastning om 4.88 % över en 10 års period mot indexets 8.50 % (Dalbar, QAIB 2018). Ett annat exempel är att den genomsnittlige spararen hos Avanza har underpresterat 9 av de senaste 11 åren. Nedanstående bild är en förhandstitt från den kommande söndagens avsnitt.

På söndag kommer jag att visa hur mycket pengar det faktiskt rör sig om. Det är nämligen helt sjukt.

Sedan skulle jag dessutom kunnat vara schysstare och jämföra med ett annat index, t.ex. det icke-utdelande OMXS30-indexet och då skulle siffrorna se bättre ut. Jag har skrivit en hel del om trixandet med jämförelseindex i artikeln: ”Hur gick Stockholmsbörsen, portföljerna och LYSA 2029?”.

Svåraste insikten: acceptera sin medelmåttighet

Det är ingen konst att slå index enskilda år. Många av våra portföljer har slagit index de senaste 5 åren. Men saken är att jag vet att det handlar om tur och inte skicklighet. Det är inte en målsättning att slå index. Tvärtom är målsättningen att ligga så nära indexet som möjligt minus avgifter. För mig var det här ett brutal insikt runt 2010. Då hade jag sparat i mer än 10 år, jag hade lett en aktiesparklubb, förvaltat kompisars pengar och slagit index enskilda år. Men som helhet hade jag inte slagit index. ?‍♂️

Det var faktiskt en av anledningarna till att jag startade bloggen. Jag kände mig bränd på börsen, lämnade den för att söka andra typer av investeringar (gick än värre) för att sedan komma tillbaka med en ny strategi kring indexfonder och passivt sparande. Den här gången med insikten att jag är inte ett dugg bättre än någon annan. Tvärtom är jag högst sannolikt sämre än den som jag gör affär med som sitter på andra och har totalt motsatt åsikt (om jag ska köpa måste ju någon annan sälja). Lite som min bror som spelar poker brukar säga: ”Vet du inte vem som är losern vid bordet så är det du…” ?

Därav ett av mina finansiella motton:

Ju fortare man inser att man faktiskt är en genomsnittlig och medelmåttig sparare som inte slår index över tid, desto mer pengar kommer man att tjäna.

Jag

Jag kommer att återkomma med en fördjupande artikel på ämnet under våren. För senaste igår hamnade jag i ett samtal med en vän som var: ”Men du som kan så mycket om sparande, varför investerar du inte i enskilda aktier?”. Det fungerar inte på det sättet. I alla fall inte om man ska vara realistisk och har en hyfsat realistisk sjukdoms- och självinsikt.

Utmaningen är att vi är uppvuxna med ”sanningen” om att den som gör mest, kan mest, engagerar sig mest och är mest ”på” är den som kommer att segra. När det gäller sparande är det precis tvärtom. Den som är mest passiv, engagerar sig minst, låter pengarna vara i fred och inte loggar in på sitt konto, det är den som kommer att tjäna mest pengar. Helt ointuitivt men det stöds av forskningen och t.ex. en av världens bästa investerare.

The active investors will have their returns diminished by a far greater percentage than will their inactive brethren. That means that the passive group – the ”know-nothings” – must win.

Warren Buffett, brev till aktieägarna i Berkshire Hathaway, 2007

Är det inte najs att vara en ”know-nothing” och ändå vara den som kommer att vinna? ??

Därför kan jag nästan lova att alla får en bättre avkastning

Det är därför jag tjatar på dig och andra läsare att spara i indexfonder. Inte för att du något enskilt år kommer vara bäst, men för att det ger dig bäst odds. Eftersom dessutom alla andra småsparare är så himla dåliga så kommer du med en ganska hög sannolikhet hamna bland de bästa. Något som Shareville visade idag och som är förutsägbart givet all forskning på ämnet. I princip alla som småsparare som slutar försöka överlista marknaden kommer att få en bättre avkastning med en billig, global och passivt förvaltad portfölj som ombalanseras årligen.

By periodically investing in an index fund, for example, the know-nothing investor can actually outperform most investment professionals. Paradoxically, when ’dumb’ money acknowledges its limitations, it ceases to be dumb.

Warren Buffett, 1993

Sammanfattningsvis är det således inget nytt under solen. Resultatet var väntat, det beror inte på skicklighet eller tur utan på odds som stöds av forskningen och andras underprestation. Därav att det är lite ledsamt. För att om vi är topp-10 % så måste det innebär att så många andra underpresterar mot index. Jag önskar ju verkligen att det fler skulle kunna göra rätt, få bättre avkastning, för många skulle behöva det långt mycket mer än jag och Caroline. Jag vet nämligen att många kämpar i sin ekonomi och 27 % av Sveriges befolkning inte har råd med en oförutsedd utgift om 5 000 kr enligt Svea Ekonomi. Särskilt frustrerande blir det när det är ”så lätt att göra rätt”.

De flesta av oss har ingen möjlighet att vara lika bra som en genomsnittlig person i en aktivitet som de har spenderat flera år på att träna sig i. Men vi kan utan problem vara lika bra som en genomsnittlig investerare på aktiemarknaden utan någon som helst träning eller erfarenhet.

Professor Jeremy Siegel, Wharton Business School

Avslutningsvis vill jag därför passa på och gratulera dig som har tagit steget och börjat investera i indexfonder, antingen via våra modellportföljer eller via en fondrobot som LYSA (annonslänk). Du har gett dig själv de bästa förutsättningarna och som du ser kommer du över tid ligga i toppen av dem som har bäst avkastning. Högst sannolikt kommer den också vara högre än om du hade gjort något annat.

Så grattis till dig som precis som jag ? indexfonder. Om du inte har firat, unna dig ett lite firande de kommande dagarna! ?
Jan Bolmeson
Uppdaterad: 2020-01-08

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då rekommenderar jag vidare läsning här:

Följ gärna våra portföljer på Shareville, det är kostnadsfritt:

• Nybörjarportföljen – en klassisk balanserade portfölj (annonslänk)
• Globala barnportföljen – en aggressiv portfölj (annonslänk)
• RikaTillsammans-portföljen – en portfölj som alltid ska gå plus (annonslänk)

Få våra bästa tips till din mejl

Varje månad skickar vi ut vårt kostnadsfria nyhetsbrev som innehåller tips, råd och inspiration för din privatekonomi. Du får dessutom en välkomstserie med bloggens bästa artiklar, vanligaste frågor med svar och konkreta tips när du fyller i formuläret nedan.

Först och främst vill jag tacka och uppskatta er läsare för att vi kan ha framåtriktade diskussioner här på bloggen. Nu senast i tråden ”Varför 20 fonder i den avancerade portföljen” och ”Konspirationsteori deluxe kring Lysa” i frågor och svar som inspirerade till den här artikeln. Världens mest framgångsrika hedgefondförvaltare Ray Dalio, pratar om vikten av att omge sig med människor som inte håller med så att man kan ha ett ”thoughtful disagreement”.

Hans test är nämligen att vi kan inte se världen som den är, utan vi ser den alltid utifrån våra egna perspektiv. Därför behöver vi andra människor, med andra perspektiv så att vi får hela bilden. Han delar med sig av det här resonemanget i en fantastisk 4-minuters video ”Principles for Success “Be Radically Open-Minded” | Episode 7”. Jag kan även varmt rekommendera Anders Hansens vinterprat om hjärnan som är riktigt, riktigt bra på ämnet. Vill du gå mer på djupet kring Ray Dalios resonemang så finns det ett längre poddavsnitt med honom från Standford med titeln: ”Seek out thoughtful disagreemeent”.

Det andra som jag skulle vilja säga innan vi kör igång är att; om man kan diskutera nyanserna på en portfölj hos LYSA och en egen-komponerad portfölj byggd på Avanzas billiga fonder, då tillhör man de absolut mest kunniga människorna inom sparande. I princip mindre än 1 procent av den svenska befolkningen. Det är lätt att tro att alla kan det som man själv kan, men så är det verkligen inte. Jag skulle till och med säga att det finns en stor risk att du underskattar din egen förmåga och kompetens.

Bara för att ta lite siffror från SCB, SvD, Euroclear, Dalbar och Avanza (här, här, här och här):

• Bara mellan 10 – 20 % av svenskarna äger aktier och trenden är minskade
• Hushållens medianportfölj är 42 000 kr
• I genomsnitt består en svensk aktieägares innehav av 3,9 bolag
• Hälften av aktieägarna i Sverige investerar bara i ett bolag
• Flest aktieägare i Sverige har Telia och Ericsson.
• Populäraste aktierna bland män är Paradox, följt av Starbreeze, Eniro, Powercell och LeoVegas
• Bland kvinnor är det SEB följt av BillerudKorsnäs, Ericsson, H&M, Handelsbanken
• Bland aktieägare under 30 år är populäraste aktierna Eyeonid Group och Paradox
• Bland aktieägare över 60 år är populäraste aktierna BillerudKorsnäs och Swedbank
• Varannan till var tredje(*) avanza-sparare sparar i fonder.
• Varannan(*) avanza-sparare har 1-2 fonder
• 70 % av avanzas kunder sparar mindre än 1 000 kr i månaden.
• Dalbar visar varje år att den genomsnittlige investeraren underpresterar mot index

Stjärna (*) betyder att det är generaliserat från artiklar som specifikt handlar om t.ex. barnsparande, stockholmare och skåningar. Dessa siffror kan dessutom kompletteras med våra egna erfarenheter, upplevelser, samtal och oofficiella samtal med kontakter i finansbranschen.

• Ungefär hälften av alla kunder som öppnar konto på t.ex. Avanza/Nordnet investerar aldrig några pengar
• 90 procent av de som följer bloggen är inte experter utan vill bara veta ”vad ska jag göra?”
• Den genomsnittlige Avanza-spararen har varit sämre än index 8 av de senaste 10 åren
• Många läsare tycker det är klurigt och omständligt med t.ex. ombalansering .
• Många läsare är väldigt glada för enkelheten med en fondrobot

Det finns väldigt mycket att säga om ovan, kanske i ett eget kommande avsnitt. Men jag anser att det är rimligt att sammanfatta i att det finns en hel del att göra när det gäller den finansiella kompetensen i Sverige. Det verkar dessutom som att tesen min mentor brukade säga håller då ökande ålder innebär bättre placeringar:

När en person med erfarenhet träffar en person med pengar händer alltid samma sak. Personen med pengar får erfarenhet och personen med erfarenhet får pengarna.

Om man drar det till sin spets, så skulle vår blogg i den bästa av världar inte fylla något syfte.

Ibland är man en expert och ibland är man en konsument

För drygt en vecka sedan var jag och lyssnade på en spännande föreläsning med Jesper Åström om digital marknadsföring. En av hypoteserna var att i de flesta områden kan man fördela en publik i ungefär 1 % experter, 9 % kommunikatörer och 90 % konsumenter. Experterna är de som formulerar hypoteser, kommer på nya rön och verkligen kan och är nördiga i sitt ämne. De bryr sig inte så mycket om att sprida kunskapen till den stora massan utan vill mest bli respekterade inom sitt område av sina jämlikar.

Kommunikatörerna, ofta människor som jag själv, gillar att ta experternas ”grej” och applicera den på mig själv för att sedan berätta om det för andra. Den sista gruppen, 90 % av publiken, är gruppen som egentligen inte är intresserad av varken experten eller kommunikatören utan de vill bara ha svaret på frågan:

Hur jag ska göra för att få resultat X med en så liten arbetsinsats och ansträngning som möjligt?

Det är därför det finns så många tipslistor av typen ”Tre tips för att gå ner i vikt”. Det intressanta är att vi växlar mellan dessa grupper beroende på intresseområde. Inom området ”spara och investera ” anser många oss vara experter när vi egentligen är kommunikatörer. Experterna är ju inte vi, det är forskarna som skriver böckerna och studierna som vi hänvisar till.

Sedan finns det mängder av områden där jag är en del av den stora massan. Om vi tar området kläder som exempel, det är ett område som jag är helt ointresserad av. Om det hade funnits en box ”passande och coola kläderna för dig” som jag hade kunnat köpa så skulle jag gjort det. Jag är inte intresserad men jag vill ha bra grejer, jag vill lita på att någon annan har gjort researchen och kan förmedla det till mig så att jag kan vara lugn och trygg i att jag har gjort rätt.

Jag vill ha någon som ”översätter” mode, stil, kvalitet och funktion så att jag bara kan tacka ja med en så liten ansträngning och arbetsinsats som möjligt. Det är därför jag alltid har på mig mina Fjällrävenbyxor, en av mina två Houdini-tröjor och samma ”uniform” när jag föreläser. Jag vill att kläder ska vara ett icke-problem i mitt liv. Andra området där jag beter mig i princip likadant är bil, mat, trädgård, renovering och så vidare.

För de flesta är en fondrobot det bästa alternativet

Med hänsyn tagen till att de absolut flesta som följer bloggen INTE är experter i ekonomi, bara vill ha den bästa och enklaste lösningen och vill lita på att någon annan har gjort jobbet – då vet jag inget bättre svar än att använda en fondrobot. En fondrobot är en tjänst som hjälper en att spara i linje med forskningen och automatiserar allt från fondurval till månadssparande. Det är nästan som att välja Mario i de gamla Super Mario Bros-spelen. Han var inte bäst på någon enskild gren, han sprang inte snabbat, hoppade inte högst men som helhet var han den mest balanserade gubben.

Ett viktigt argument för fondrobot är dessutom problematiken att många öppnar ett konto men sedan inte investerar pengarna. En fondrobot är i min värld det närmaste man som en privatperson kan komma en ”en-klicks-lösning”. Man får en bra portfölj som bygger på det som forskningen säger fungerar, man undviker de vanligaste misstagen, det är svårt att göra riktigt fel och man förstår mer vad det är man köper.

Fondrobotarna hjälper även till med månadssparande, kontinuerlig ombalansering och riskspridning. De lägger fokus på diversifiering och spridning i olika tillgångsslag, geografiska marknader och tillgångstyper. De gör det här även från den första hundralappen. Kom ihåg att median-portföljen bara är 42 000 kr – för alla åldrar.

Av de fondrobotar som finns så tycker jag dessutom att LYSA är det bästa och billigaste helhetsalternativet. På en god andra plats tycker jag att man hittar Opti, som dock har en något högre avgift.

Nej, jag ger inte rekommendationer beroende på vem som betalar mest

En av de få kommentarer som får mig att bli lite ledsen och upprörd är när det påstår att jag skulle ge rekommendationer baserat på vem som betalar mig bäst. Jag blir då många gånger sugen att skriva, ”Vet du vad, starta en egen blogg och se hur länge du har kvar dina följare om du är så kortsiktig.”. RikaTillsammans finns endast av en anledning och det är att vi har fått ditt förtroende som läsare. Det finns inget snabbare sätt att åka utför än att inte hedra det förtroendet.

Dessutom bör ingen bli förvånad över att Nordnet och Avanza betalar bättre provision för nya kunder än vad fondrobotarna gör. De tjänar oändligt mycket mer pengar och har helt andra marknadsföringsbudgetar. Så utifrån ett rent ego-perspektiv borde jag bara marknadsföra nätmäklarna – helst så nischade som möjligt – eftersom de betalar bäst.

Så för tydlighetens skull – jag har sponsrade länkar till alla parter både Avanza, Nordnet, Lysa, Opti, Savr m.fl. Det är väldigt sällan någon av dessa parter sponsrar en enskild artikel och då står det tydligt ”i samarbete med”. Ingen har sponsrat den här artikeln. Sorry för mitt lilla ”rant”, men jag ville ha det tydligt sagt. Tack. ?

Argumenterar du fondrobot vs egen portfölj är du sannolikt en expert (även om du inte upplever det själv)

Som jag skrev i början av artikeln; det är lätt att underskatta sin egen kompetens och förmåga. Låt oss bara ta ett enkelt och generaliserat räkneexempel. Avanza/Nordnet har cirka en miljon kunder. Av dessa har hälften satt in pengar men typ inte gjort något eller är inaktiva kunder. Det ger 500 000 svenskar. Av dessa 500 000 svenskar har 250 000 sparare fonder. Av dessa har 58 % mindre än fem fonder. Det är alltså i princip bara 100 000 svenskar som har 5 eller fler fonder. Det är ganska exakt en procent av befolkningen.

Jag utgår därför att när man ifrågasätter mina portföljer, man argumenterar för nyansskillnader i LYSA och en egen-komponerad portfölj hos Avanza/Nordnet, då är man en expert hur man än vrider på det. Även om det sannolikt inte alltid känns så för en själv. Min upplevelse är att de läsare som argumenterar för dessa saker ofta är införstådda med koncept som ombalansering, indexkonstruktion, avgifter, ränta-på-ränta och så vidare.

Ofta finns även kompetensen att genomföra beräkningar, simuleringar och ombalanseringar själv och man upplever ingen osäkerhet i dessa. Dessutom tycker man ofta att det är kul med dessa sakerna och upplever ingen energi- eller tidsförlust i att göra t.ex. fondanalyser eller ombalanseringar själv. Man tycker att det är kul helt enkelt.

Problemet för mig uppstår att när man utgår från sig själv i ovan och tycker att andra ska göra likadant. Man tittar på en faktor som är viktig för en själv – t.ex. 0.2 % billigare avgift och de sparade pengarna de ger – och generaliserar den på andra. Trots att den faktorn kanske inte alls är primär för majoriteten av läsarna. För många är det t.ex. smidighet, enkelhet eller förståelse framför billigare pris. Ungefär som när jag handlar kläder. Får jag det absolut billigaste? Förmodligen inte, men det är inte det som är viktigast för mig när jag köper kläder.

Så min uppmaning till dig som tycker att ovan är kul, har kompetensen och resultaten – ge dig själv en klapp på axeln. Du kan något som över 95 % av den svenska befolkningen inte kan. Det kommer dessutom göra en stor skillnad för din framtida ekonomiska situation. Det är något värt att fira. På riktigt!

Det enda jag ber om är att ha empati för att alla inte har samma kompetens, förmåga eller intresse som du. Att då hellre rekommendera en egen portfölj eller en fond som Avanza Global framför Lysa kan då ofta mer stjälpa än det kan hjälpa.

Tack. ??

Investera i fondroboten LYSA eller Avanza Global?

Med allt ovan sagt, så tycker jag att det finns ett case även för den avancerade spararen att välja en fondrobot som Lysa. Jag och Caroline har placerat mer än två miljoner kronor på Lysa. Det handlar inte bara om att leva som vi själva lär, utan för att jag genuint tror att det kommer ge oss bäst avkastning över tid. Trots att jag upplever att jag kan sätta ihop en portfölj själv.

Jag kommer att anstränga mig för att göra en så billig portfölj för nästa år, men jag tror att det blir svårt att slå Lysa i alla fall. Först och främst gäller det att jämföra äpplen med päron. Jag tycker inte att det är sunt att t.ex. bara välja att lägga allt i Avanza Global som jag ibland ser folk skriva som svar i forumet. Det är en bra fond, inget snack om saken, men inte på egen hand. Dessutom finns den bara på Avanza och inte på Nordnet.

I korthet handlar det om Avanza Global placerar t.ex. över 65 % av sitt kapital i Nordamerika, den har en väldigt liten exponering mot tillväxtmarknader och Sverige samt väldigt liten exponering mot småbolag. Det är dessutom en portfölj som är 100 % aktier vilket i min värld är som att köra en bil med bara en gaspedal och ingen broms. Jag anser – med risk att göra läsare förbannade – att sätta 100 % av sina pengar i Avanza Global är rent av dumt.

Även om det i sammanhanget bör sägas att det skulle vara långt bättre än det som folk har där i dagsläget enligt siffrorna.

En egen portfölj av Avanza-fonder eller Lysa?

Låt oss därför bygga en portfölj som är så diversifierad, billig portfölj och optimerad för Avanza som möjligt. Tyvärr finns inte dessa fonderna på Nordnet så där skulle det bli lite dyrare. Men låt oss hålla fokus på billigt och bra. Om vi utgår från Avanza-specifika fonder – då det ofta är dessa som framhålls – då blir det en kombination som ser ut som följer:

• Avanza Global, avgift: 0,11 %
• Avanza Emerging Markets, avgift 0,29 %
• Avanza Zero, avgift 0,0 %
• Avanza Sparkonto+, avgift 0,0 %

Problemet som jag upplever med ovan – även om det är väldigt mycket bättre än att bara ha Avanza Global – är en liten exponering mot småbolag, fortfarande inga räntefonder och en väldigt snäv exponering mot svenska marknaden. Avanza Zero, är ingen kul fond i min bok, då den bara ger en exponering mot 30 svenska bolag jämfört med t.ex. SEB Sverige Index som har över 300 innehav för 0.28 % i avgift. Men det ska vara så billigt som möjligt, så vi skippar den bättre fonden och lägger till minska möjliga:

• Handelsbanken Gl Småbolag, avgift 0,68 %
• Spiltan Räntefond Sverige, avgift 0,28 %
• AMF Räntefond Mix, avgift 0,11 %

Säg då att vi ska ha en 90 procent aktier och 10 procent räntor, då får vi en portfölj enligt följande:

• 50 % Avanza Global
• 20 % Avanza Zero
• 10 % Avanza Emerging Markets
• 10 % Handelsbanken Gl Småbolag
• 5 % Spiltan Räntefond Sverige
• 5 % AMF Räntefond Mix

Räknar vi ihop avgiften för dessa så blir det en total avgift på: 0,17 %. Det betyder en kostnad på 170 kr per 100 000 kr. Det kan jämföras med Lysas avgift på 0,39 % vilket blir 390 kr per 100 000 kr. En differens på 220 kr per 100 000 kr eller 2 200 kr per miljon. Huruvida det är mycket eller lite pengar är högst personligt. Det leder också till följdfrågan – upplever jag att det mervärdet som Lysa skapar är värt dessa pengar eller inte?

Men problemet är att det inte är så enkelt heller…

Avanza Global är inte så billig man lätt kan tro…

Problemet med jämförelser som ovan är dessutom att ”allt annat är lika”, men det är inte är lika i verkligheten. Givet Lysa och portföljen ovan presterade exakt samma över de kommande 10 åren så skulle det vara smartast att välja den billigaste. Men vi vet garanterat att de inte kommer att prestera exakt lika. Portföljerna är i princip identiska, men skiljer t.ex. på P/E-tal för innehaven 14,6 på LYSA och 15,1 för Avanza-portföljen, de skiljer lite i bransch- och regionfördelning och så vidare. Dock är skillnaderna i allra högsta grad marginella.

Men om vi ska jämföra och argumentera för en skillnad på 0.2 % då blir även marginella detaljer viktiga. Ta t.ex. en sådan sak som växlingsavgifter eller beskattning internt i fonder. Avanza Global har ca 66 % av sina innehav i USA. Givet att S&P 500 har utdelningar på ca 2 % per år innebär det 1,32 % (=66 % x 2 %) av avkastningen som ska beskattas med 30 % skatt i USA på grund av beskattningsavtalet som Luxemburg har med USA.

Det innebär att Avanza Global har en intern skatteavbränning på 0,39 % (=1,32 % x 30 %) som inte syns i några nyckeltal. Den kommer bara synas som en underprestation mot index. Därför är det inte orimligt att t.ex. argumentera för att kostnaden för Avanza Global är högre än de 0,11 % som anges, kanske uppemot 0.4 %.

Det kan då jämföras med t.ex. Lysa som har sina börshandlade fonder på Irland som har ett annat beskattningsavtal med USA på bara 15 %, det vill säga hälften. Räknar vi på samma sätt på Lysa Aktier A så blir det en förvaltningsavgift på 0,14 % plus intern skatt på 0,14 % vilket ger 0,3 %.

Det leder till slutsatsen att skillnaden mellan LYSA som tjänst och Avanza Global inte är så stor som man lätt kan tro initialt om man tar hänsyn till intern beskattning, växlings- och andra transaktionersavgifter.

Sedan haltar även jämförelsen då fonderna inte är identiska. Avanza Global följer MSCI World Indexet medan Lysa följer MSCI ACWI som är ett dyrare index att följa på grund av exponering mot tillväxtmarknader. Man kan inte heller bara välja investera i fonden Lysa Aktier utan behöver välja hela tjänsten ”fondrobot” hos LYSA.

Vidare tar Morningstar upp det här i sin artikel ”How tax can impact returns”:

Equity funds are required to pay taxes on the dividends distributed by their holdings. And dividend withholding tax rates vary across jurisdictions depending on the various tax treaties in place. So, for instance, Irish-domiciled ETFs benefit from the US/Ireland double taxation treaty which reduces standard withholding tax rates on US stock dividends from 30 to 15%, whereas Luxembourg-domiciled ETFs are subject to the full 30% tax rate.

Morningstar, ”How tax can impact ETF returns”

Min poäng är inte att entydigt bevisa att Lysa är billigare eller bättre än Avanza Global och att andra har fel – min poäng är att jämförelsen inte är så enkel som den kan se ut vid första anblicken. Särskilt inte när man börjar ta hänsyn till fler faktorer än bara förvaltningsavgiften som är i princip den enda konstanten.

Uppdatering 191227: Fick det här bekräftat av en läsare i finansbranschen:

Japp, det stämmer att Lux fonder belastas m 30 procent US definitiv källskatt på utdelning från US bolag. Irländska o även svenska investeringsfonder belastas med 15 procent US källskatt på utdelning från US bolag. Det blir därför förmånligare från detta perspektiv att investera i irländska eller svenska investeringsfonder. Även finska investeringsfonder har normalt 15 procent US källskatt.

Då lärde vi oss något nytt idag. Bättre att investera i amerikanska bolag via fonder med säte i Sverige, Finland eller Irland istället för Luxemburg.

Slutord – båda alternativen är riktigt bra!

Slutligen vill jag verkligen säga att det inte handlar om att det ena är bra och det andra är dåligt. Vi pratar om en jämförelse mellan två riktigt bra alternativ som i princip är identiska. Jag tror att det är skillnader som kommer att slå på marginalen. Dessutom tror jag att det idag är omöjligt att förutsäga vilken av dessa två portföljer som kommer att gå bäst eller ens har bäst förutsättningar.

Utifrån den ovanstående argumentationen tänker jag att den bästa rekommendationen för den generella bloggläsaren fortfarande är att använda en fondrobot som Lysa. I kombination med Fyra-hinkar-strategin tror jag att man snabbt levlar till en ekonomi och ett sparande som är långt bättre än vad de flesta har. Det betyder inte att det är det absolut optimala, men nära nog med tanke på behov av kompetens, engagemang och tid.

Dessutom bör det sägas att ovanstående portfölj fungerar utmärkt i situationer då Lysa inte fungerar – t.ex. för tjänstepension. Sedan tror jag dessutom att globala barnportföljen är en mer balanserad portfölj än ovan. En annan fördel är den fungerar på både på Avanza och Nordnet.

Tanken är att precis som vanligt i januari presentera avsnitt såsom ”Bästa fonderna 2020”, ”Hur gick det 2019?” och ”Ombalansering inför 2020”. Nu på söndag kommer dessutom en uppdaterad artikel om fyra-hinkar-principen.

God fortsättning och gott nytt år!
Jan och Caroline

Relaterade artiklar

Nedan följer några relaterade artiklar som du kan ha glädje av:

• Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen - En komplett genomgång av globala barnportföljen
• Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen

Så tänker jag, hur tänker du?

Jag ser mycket fram emot att få höra din åsikt i frågan. Utan din och andras läsares tankar skulle vi aldrig kunnat ha den här diskussionen. Så tack. ?

Jag hoppas att du som har följt mig ett ta på bloggen ser ironin i ovanstående introduktion. Jag blir personligen bara så himla trött på alla dessa experter som ska förutsäga hur börsen ska gå. Jag påstår ju med en dåres envishet att man inte kan förutsäga framtiden och att kompetens inte har överhuvudtaget något med saken att göra. Det senaste i raden av dagsaktuella exempel är gårdagens artikel i Dagens Industri som sätter rubriken: ”Svenska analytiker misslyckades helt med att förutse H&M:s fall” eller Omnis rubrik: ”Fem av sex analyshus missade H&M:s kursfall”. Då ska man också ha i åtanke att H&M är ett av Sveriges både största och mest bevakade företag.

Så här såg artikeln ut igår:

Men, jag tänker inte basha på analytikerkåren mer än så, utan istället försöka titta på hur man kan tänka konstruktivt istället.

Stockholmsbörsens utveckling 2013 – 2017

I samband med att jag håller på och gör uppföljningar på mina tre portföljer där analysen av nybörjarportföljen för 2017 var först ut för ett par dagar sedan, så har jag roat mig med att applicera samma resonemang på Stockholmsbörsen i form av av Affärsvärldens generalindex (AFGX). Nedanstående graf visar hur Stockholmsbörsen har gått sedan 2013. Den svåra frågan att ställa sig, hur kommer den gå från och med nu och framåt? Det vill säga i det utrymmer som jag lämnade blankt till höger?

Som sagt, så påstår jag att det är omöjligt att rita in. Men med lite statistik så kan man faktiskt killgissa baserat på historik. Nu behöver man alltid lägga in brasklappen att historisk avkastning så klart inte är en garanti för framtida avkastning, men jag tänker att eftersom vi inte är ute efter ett ”rätt svar” utan snarare ett ”sannolikt svar” så kan vi ändå resonera och räkna tillsammans. För den som är statistiknörd så finns där många förbättringar man kan göra i mina resonemang nedan, inte minst genom att jag har räknat på en normalfördelad distribution, vilket inte går i linje med att t.ex. svarta svanar är vanligare på börsen än vad en normalfördelning beskriver, men poängen med ovan är som sagt inte att ge 100 procent korrekt svar, utan snarare en fingervisning. Så, låt oss testa!

Börsens utveckling 2013-2017 samt 2018 med 68 % sannolikhet

I grafen nedan har jag tagit samma graf som ovan, fast jag har räknat ut ett så kallat konfidensintervall som grafen kommer att röra sig i med 68 % sannolikhet. Det är ett statistiskt mått där jag utgår från en genomsnittlig årsmedelavkastning samt en standardavvikelse ovanför och en standardavvikelse nedanför. Det vill säga att jag påstår att grafen kommer att svänga runt medellinjen (lika stor sannolikhet ner som upp) och i 68 år av 100 så kommer den befinna sig inom intervallet. Under den senaste 5 års perioden har den mest hållt sig i ovankanten men det handlar i det här läget mest om slumpen.

Om man drar ut samma konfidensintervall framåt, så kan vi således göra en ganska kvalificerad gissning för börsens utveckling för 2018. Den kommer med således med 68 % sannolikhet hittas någonstans, grovt förenklat, på ca 9,5 % ± 17 %. Det vill säga att jag med ganska stor säkerhet kan påstå följande:

Den svenska börsen kommer 2018 sluta någonstans i intervallet -7,5 % och +26,5 % med 68 % sannolikhet.

Det är kanske inte lika roligt som att förutsäga ett entydigt utfall, men betydligt mer användbart skulle jag säga. Om man vill ha en större säkerhet, upp till 95 % så kan man också räkna ut det på samma sätt.

Börsens utveckling 2018 med 95 % sannolikhet

Om vi istället vill titta på den svenska börsen utifrån ett högre sannolikhetsperspektiv, så kan man göra det genom att dubbla standardavvikelserna, det vill säga räkna på +9,5 % ± 34 %. Då får vi följande graf:

Eftersom intervallet blir större ser man då direkt, till skillnad från den föregående grafen, att nu ryms hela den senaste 5 års utvecklingen innanför det gråmarkerade området. Det är ju inte så konstigt, eftersom det ska rymma 95 % av utfallen. Det som vi kan säga med säkerhet är:

Den svenska börsen kommer 2018 sluta någonstans i intervallet -24,5 % och +43,5 % med 95 % sannolikhet.

Den logiska slutsatsen är att ju högre sannolikhet vi önskar att få, desto större osäkerhet får vi. Även om jag i ovan har täckt in 95 potentiella år av 100 år på börsen, så finns där fortfarande 2.5 procent sannolikhet för att vi får ett år som går högt ovanför den övre gränsen, eller lika sannolikt, långt under den undre gränsen. Under en 15 års period så kommer man minst se en nedgång på 50 procent eller mer.

Slutsats – vad har jag för glädje av det här?

Jag försöker faktiskt inte göra mig lustig i den här artikeln, utan visa på en poäng som man kan använda för sitt långsiktiga sparande. Man kan inte förutsäga ett enskilt år och mina resonemang är inte 100 procent vattentäta, men tillräckligt för att jag ska våga investera mina pengar enligt dem. Jag anser ju nämligen att man ska investera sina pengar på börsen långsiktigt, minst 5 till 10 år. Ritar man in 10 år i en graf som ovan, så får man följande resultat:

Även om intervallet är väldigt brett där framme om 10 år, så är det tack vare ränta på ränta, betydligt högre än det är idag. Även i några av sina sämsta utfall. Det är det här som gör att jag investerar långsiktigt, inte för det enskilda året, men för den långsiktiga trenden som med stor sannolikhet visar hur utfallet kommer att bli. Så nästa gång du läser en artikel i media eller på Twitter om någon som uttalar sig eller röstar kring hur börsen kommer att gå, då har du ett betydligt bättre svar, om än inte lika roligt eller entydigt. Men jag tror och hoppas att du i längden kommer att ha betydligt mer nytta av det här än höra någon annan göra en gissning ur tomma intet.

Missa inte uppdateringar i framtiden

Jag har även ett månatligt nyhetsbrev om privatekonomi, där jag förutom liknande artiklar även tar med de bästa tipsen, verktygen och råden för din privatekonomi. Du kan prenumerera nedan. Självklart är det gratis.
[mc_newsletter_form]

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, så gillar du förmodligen även:

• Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen för 2017: +3,4 procent - Utvärdering av RikaTillsammans-portföljen för det gångna året och sedan starten 2014
• Uppföljning av Nybörjarportföljen för 2017: +7,7 procent - Utvärdering av Nybörjarportföljen för det gångna året och sedan starten 2015
• Uppföljning av Globala barnportföljen för 2017: +10,4 procent - Utvärdering av Globala barnportföljen sedan start förra året

Jag skulle egentligen jobba med annat igår kväll, men fick tips om ett inslag i SVT Aktuellt om fondbolaget iZave (f.d Cerberus). Jag kunde inte låta bli att kommentera inslaget. Jag brukar inte kritisera företag eller personer, då jag anser att man bör ha lika mycket på fötterna när man kritiserar som när man rekommenderar något. Men det här med fonder med höga avgifter är enligt mig helt crazy. Det är helt sjukt och jag blir förbannad på att det får pågå. Mycket kredd till SVT som tar upp ämnet från tid till annan, med Allra för några månader sedan och med iZave nu.

Jag anser ju personligen att det inte är något annat än ren stöld. Precis som Jakob König, säger ca 2:37 in i intervjun så skapar ingen ett sådant mervärde att det motiverar en sådan extrem avgift på uppemot 4 till 5 procent. Jag påstår att redan medelavgiften för svenska fonder på 1.4 procent är högst diskutabelt om det skapar värde.

Forskningen är mer eller mindre entydig – de flesta fonder underpresterar mot marknaden i genomsnitt – just på grund av avgifterna. Att då påstå att man är konkurrenskraftig på 4 procent är ju bara en ren lögn och utnyttjande av andra som inte kan eller förstår bättre. Vill man vara på den säkra sidan bör man aldrig ha mer än 0.4 procent i avgift.

Trick som finanssäljare använder för att lura kunder

De använder ju också i princip vartenda trick i boken om man vill lura någon:

• Starta en ny fond som inte är betygssatt än av Morningstar
• Utnyttja egna depålösningar och ta betalt för insättning, uttag och förvaring
• Hitta på egna namn på fonderna så att de inte kopplas till varumärket
• Utnyttja fancy lokaler, event och personliga möten och få kunderna känna sig speciella
• Jämför inte med index utan egna jämförelsetal
• Prata om avkastning relativt insatt krona och inte index
• Välj ut specifika fördelaktiga tidsperioder där utvecklingen gått bra
• Gör metaforer som folk känner igen – t.ex. personlig tränare
• Skräm upp kunden med hjälp av t.ex. brist på ränta på vanligt bankkonto
• Utnyttja kundens dåliga samvete för att de har låg kunskap och känsla av att de ”borde göra något”
• Utnyttja sense-of-urgency och peka på uppgång och att man behöver vara med på nästa sak
• Utnyttja ”fear-of-loss” – t.ex. att alla tjänar pengar och man borde vara med på tåget nu när det går upp
• Undvik berätta om statistiska sannolikheter för nedgång
• etc

Det här är verkligen en av de största anledningarna till att jag bloggar, gör intervjuer och tjatar om låga avgifter, långsiktigt sparande och tillgångsspridning på riktigt. Jakob sätter tyvärr ord på det det bra:

Det är lite vilda västern som drar till sig väldigt många oseriösa aktörer eftersom det är relativt enkelt att tjäna stora pengar på att utge sig för att vara rådgivare när man egentligen är säljare. Det är något som kunderna får betala för i form av att deras pension gröps ur eller deras ekonomiska buffert försvinner. Jakob König på Sveriges konsumenter.

Nej, du behöver ingen ”finansiell personlig tränare”

En sak som jag verkligen vill ge bort till dig som läsare – gå inte på metaforen om personlig tränare och att man behöver hjälp. De använder till och med det på sin hemsida:

– Det är som en personlig tränare, kunden tar tag i något som annars känns jobbigt och svårt. Samtidigt undviker man skador, tränar bättre och mer när man vägleds av någon än om man gör det på egen hand. Rådgivning är till för dem som inte har kunskap, tid eller energi att förvalta sitt eget kapital och det har visat sig ge bättre avkastning.

Det som skiljer sparande från i princip ALLA andra situationer är att i alla områden i livet så behöver man träna mycket och få mycket hjälp för att ens nå en genomsnittlig nivå. Om jag ska börja spela tennis och aldrig har spelat tennis, då kommer det ta många år innan jag blir en genomsnittlig tennisspelare. Eller hur?

Men när det gäller sparande, så kan vem som helst bli genomsnittlig inom 2 timmar. Det enda man behöver göra är att öppna ett konto på Avanza (annonslänk) eller Nordnet, (annonslänk) och sedan börja spara sina pengar i globala indexfonder med låga avgifter enligt någon av mina portföljer eller fonder som jag rekommenderar.

Då blir du en genomsnittlig sparare som över tid kommer att få samma avkastning som marknaden i genomsnitt (minus 0.2 procent i avgift) och bättre avkastningen än den absoluta majoriteten av alla sparare. De flesta misslyckas nämligen med att ens nå den genomsnittliga avkastningen som marknaden ger. Du behöver alltså INTE en personlig tränare i området sparande i fonder. Det är en lögn och ett påhitt.

Problemet är bara att vi inte är vana vid det här och tror att även sparande är ett område där den som gör mest, kan mest, vet mest och engagerar sig mest får bäst resultat. Så är inte fallet. Det finns inget bevis i forskningen på det och det är definitivt inte sant för fonder eller företag som har avgifter på över 2 procent för sina fonder. Det är en i princip statistisk omöjlighet. Punkt. (det var mitt lilla brandtal! :-) )

Just nu är jag i slutredigeringsfasen på en artikel som jag kommer publicera till helgen som kan hjälpa till att undvika just sådana här riktigt usla fonder på ett enkelt sätt. Återkommer om det. ;-)

Tills dess kan du kolla dessa fonderna som är jättebra och har låga avgifter:

Tips! Spela in dina möten med din telefon

Ett tips som jag själv brukar använda. Spela in dina möten med din iPhone eller Android. Det finns många bra inspelningsappar. Jag själv använder appen ”Röde Rec” som är relativt dyr (och har fått en del dåliga reviews) men som för mig fungerar bra. Idag är det ju inget konstigt att ha sin telefon på bordet under ett möte och du kan sätta på inspelningen.

Det är enligt svensk lag tillåtet att spela in ett samtal så länge en av parterna är medveten om det. Det räcker alltså att du är medveten om att du spelar in så är det okej. Du behöver inte berätta det för den andra personen. Det tar typ ingen plats på telefonen och är en bra försäkring i en framtida konflikt.

Relaterade artiklar

• SVT: ”SVT granskar fondbranschen”

I det senaste numret av Aktispararna (nr 5, 2017) såå finns där en artikel på sidan 66 med titeln ”Risken med att gå i flock”. Jag hinner tyvärr inte skriva hela svaret så jag hoppas att det är OK med videon ovan eller med ljudfilen via soundcloud nedan.

[soundcloud url=”https://api.soundcloud.com/tracks/330317650″ params=”auto_play=false&hide_related=false&show_comments=true&show_user=true&show_reposts=false&visual=true” width=”100%” height=”150″ iframe=”true” /]

Här är två bilder på artiklarna.

Så här på det nya årets första dag är det ganska lämpligt att titta tillbaka och se hur utfallet för RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen blev för det gångna året. Under förra året blev jag mycket mer systematisk med mina modellportföljer, mycket tack vara Nordnets nya funktion Shareville som underlättade uppföljning och rapportering ganska mycket.

Tittar man bara på avkastningen så säger inte den enligt mig inte hela sanningen. En viktigt faktor som jag brukar väga in nämligen är avkastningen i förhållande till risken. Det vill säga hur är den riskjusterade avkastningen. Det andra som också gör det är klurigt att jämföra är att jag blandar in olika tillgångsslag i både RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen. Det medför att det lätt kan bli lite som att jämföra äpplen med päron.

Kort om de båda portföljerna

För dig som är ny så har jag skrivit mycket om de två modellportföljerna, eller rättare sagt strategierna, som jag investerar enligt. Det är två beprövade strategier som jag inte kommit på själv utan som baserar sig på en klassisk 60/40-portfölj och en Permanent-portfölj enligt Harry Browne. Båda strategierna är passiva vilket innebär att jag inte lägger mer än max 4 timmar per år på dem. Det vill säga att jag köper för att behålla samma investeringar i många, många år. Tidshorisonten är minst 10 år.

Nybörjarportföljen

I korthet kan man säga att Nybörjarportföljen består av:

• Aktieindexfonder – till ca 60 %
• Kontanter, ränte- och obligationsfonder – till ca 40 %

Kontanterna och räntefonderna är en slags krockkudde i portföljen. Du kan läsa mer om portföljen här:

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

RikaTillsammans-portföljen

I korthet kan man säga att RikaTillsammans-portföljen består av:

• Guld och silver – till ca 25 %
• Kontanter och korta räntefonder – till ca 25 %
• Aktieindexfonder – till ca 25 %
• Långa räntefonder – till ca 25 %

Det är en portfölj som man inte ska behöva röra oavsett vad som händer på marknaden. Du kan läsa mer om den här:

Resultat och utfall från 2015

Utfallet i siffror är enligt nedan. Det är mina egna beräkningar och därför skiljer de lite från de som finns på Shareville, men det är på decimal-nivå.

I tabellen ovan har jag försökt jämföra med fyra stycken olika index och några olika nyckeltal. Notera att Nybörjarportföljen startade den 28 januari och ej den 1 januari som RikaTillsammans-portföljen och indexen.

Jämförelse med index – tvärsnitt av marknaden

Ett index är som ett genomsnitt av en specifik marknad. Ungefär som ett jämförelsepris på ICA. De index som jag tycker är väsentliga att jämföra med är följande:

• OMXS30 – är ett index med de 30 mest omsatta (oftast största) bolagen på Stockholmsbörsen. Det som ofta rapporteras på nyheterna.
• OMXSGI – är ett index med alla bolag, stora som små, på den svenska marknaden. Därav det höga resultatet eftersom småbolagen drar upp resultatet.
• AFGX – är tidningen Affärsvärldens Generalindex som är Sveriges äldsta index och inkluderar utdelningar. Det mest rättvisa indexet att jämföra med tycker jag.
• MSCI World – är ett index för ett tvärsnitt av hela världens aktiemarknad.

Det är dock inte helt rättvist att jämföra med dessa index, eftersom det är till viss del att jämföra äpplen med päron. Varken RikaTillsammans- eller Nybörjarportföljen är ju rena aktieportföljer utan innehåller ju även andra tillgångsslag som inte återspeglas i indexen man jämför med. Problemet är alltså att jag jämför en äpplejuice (indexet) med min egen blandning av äpple- och morotsjuice. Det går att jämföra till viss del men inte helt.

Anledningen till att jag ändå tycker att det är väsentligt med jämförelsen är att om man inte gillar Nybörjar- och RikaTillsammans-portföljen så är ju dessa indexen de bästa alternativen. Det vill säga, eftersom man utan större problem bör kunna få den avkastningen som indexen ger, då ska det vara något att man får på köpet som motiverar att man får en lägre avkastning. Det visas av de andra nyckeltalen.

Användning av nyckeltal relaterade till den tagna risken

Eftersom avkastningen bara säger en liten del om en avkastning, behöver man även kolla på andra nyckeltal. Det som jag har valt i tabellen ovan är:

• Volatilitet – är ett sätt att mäta risk, där man mäter hur mycket som kursen avviker från medelvärdet. Desto större volatilitet, desto större variationer, desto större vinster men också förluster. En låg volatilitet betyder att kursen är mer jämn och mer stabil. Notera dock att volatiliteten säger inget om kursen går upp eller ner, den bara visar på avvikelsens storlek. Jag personligen uppskattar en låg volatilitet för det betyder att värdet inte förändras (i någon riktning) särskilt mycket.
• Sharpe-kvot – är ett mått på avkastningen i förhållande till den risken som man har tagit för att uppnå avkastningen. Man jämför helt enkelt den avkastningen som man har fått med den riskfria räntan som man kan få på ett bankkonto (eller rättare sagt 3-månaders statsskuldväxlar). Ju högre desto bättre.
• Som bäst – anger det högsta värdet under det gångna året.
• Som sämst – anger det lägsta värdet under året.
• Bästa dag – anger den största positiva förändringen (uppgång) under en enskild dag under året.
• Sämsta dag – anger den största negativa förändringen (ras) under en enskild dag under året.
• Risk – anger risken i strategin i förhållande till den vanliga fondskalan på 1 – 7 där 1 är ingen risk och 7 är högst risk.

Utfallet i form av grafer

En sak som bör noteras direkt är att Nybörjarportföljen startades den 28 januari förra året och inte den 1 januari. Det innebär faktiskt att den initiala uppgången i januari missades. Det syns också ganska tydligt i grafen som kommer lite längre ned, där den första tiden är helt rak.

Min gissning är att den hade legat upp ytterligare ca 2-3 % om hela januari hade varit inräknad. Särskilt om man jämför siffrorna från och med den 28 januari 2015. Då ser nämligen grafen ut som följer.

Min analys av årets utveckling

En sak som man kan säga är ju att det inte var något lysande år för aktiemarknaden som helhet. Avanza Zero – den svenska indexfonden som är gratis slutade på +2.21 %, de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen slutade på -1.32 %, det vill säga precis under 0-strecket. Räknar man in utdelningar och ett relativt tvärsnitt enligt Affärsvärldens jämförelseindex AFGX så slutade det på +6.62 %.

I jämförelse med det här slutade RikaTillsammans-portföljen på +2.49 % vilket jag anser vara klart godkänt. Särskilt med tanke på att den risken som har tagits i portföljen understiger halva den risken som de andra indexen har tagit. RikaTillsammans-portföljens volatilitet ligger på runt 7.6 % mot Affärsvärldens 18.5 % (där även de andra indexen ligger). Det här syns tydligt i t.ex. det stora fallet på marknaden i augusti.

Det som jag tycker framgår väldigt tydligt både i graferna och i siffrorna är att de båda portföljerna är mer defensiva än t.ex. Stockholmsbörsen. Det syns särskilt i t.ex. raset i augusti. I en isolerad bild syns det tydligt hur Stockholmsbörsen faller betydligt mer än RikaTillsammans-portföljen. Det är ju inte så konstigt eftersom RikaTillsammans-portföljen bara innehåller ca 25 % aktier. Nybörjarportföljen faller lite mer eftersom andelen aktier är ca 66 %, nästan dubbelt så mycket mot RikaTillsammans-portföljen.

Det är det här som jag brukar kalla för krockkudde i portföljen. När man tittar på grafen så ser det ut som att där är en krockkudde som gör att RikaTillsammans-portföljen inte alls faller lika mycket. Det är det som menas med lägre volatilitet. Nackdelen med krockkudden är ju då att den dämpar även i uppåtriktningen, det vill säga att ökningarna blir inte alls lika stora som för Stockholmsbörsen.

I bilden nedan syns det tydligt hur Stockholmsbörsen hämtar upp hela nedgången under perioden september till december. Uppgången från botten till toppen är alltså betydligt större för indexet än för RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen.

Tittar vi på helårsbilden igen, så ser man att svängningarna, volatiliteten och därmed risken, är betydligt lägre i RikaTillsammans-portföljen. Där ser vi också hur Stockholmsbörsen (AFGX) faktiskt slutar på 6 % medan RikaTillsammans hamnar på ca 2.5 %. Nybörjarportföljen lider här av att den missade den stora uppgången i januari och det beror på att jag just då var i Afrika och inte hade satt igång den. Trist, men svårt att göra något åt.

Lägre risk i form volatilitet ger en bättre nattsömn

Jag har i princip inte gjort några transaktioner i portföljerna under året, förutom en ombalansering vid midsommar förra året. Det vill säga att det här en passiv investeringsstrategi som går ut på att man inte behöver bry sig om den. Det är det som gör att jag uppskattar de låga svängningarna, eftersom det gör att jag kan sova lugnt om natten. Det ligger lite mental bokföring i det här, eftersom vi människor (inkl. jag själv) tycker att en förlust är värre än en avsaknad av vinst.

Det vill säga det gör inte lika ont att portföljen ”bara går upp” 2.5 % när det bästa alternativet gick upp 6.6 % (Avanza Zero gick ju +2.2 %, det vill säga samma, med 3 gånger högre volatilitet) jämfört med den sköna känslan att min portfölj bara gick ner -2.1 % när övriga börsen rasade -4.5 %. Man kan ju argumentera för att avkastningen gör stor skillnad, så är det naturligtvis, 4 % per år i många år gör ju stor skillnad. Men man ska inte glömma att det är viktigare att inte förlora än det är att tjäna pengar.

Det hänger ihop med en väldigt enkel matematik. Om du har 100 kr och förlorar 50 %, hur mycket avkastning behöver du för att komma till 100 kr igen? Precis, 100 % avkastning, 50 % tar dig bara till 75 kr. Det är alltså mycket viktigare att inte förlora pengar än att tjäna pengar.

Kanske för låg risk…

Enligt Nordnets Risk-barometer ligger jag på en låg risk, min bedömning är att det verkar vara en 2 på en skala 1-7 där 7 är högst risk. Det vill säga att RikaTillsammans-protföljen ligger fortfarande inom det gröna området.

Bilden visar den matematiska sannolikheten att jag:

• med 69 % sannolikhet kommer att gå plus ett enskilt år. Det vill säga 7 av 10 år kommer jag tjäna pengar.
• kan förvänta mig en genomsnittlig avkastning på 5 % per år
• att jag inte riskerar mer än 20 % av mitt kapital per år i sämsta fall
• att jag i bästa fall kommer att tjäna ungefär +20 %.

Man får ju själv bedöma huruvida det här är bra eller dåligt. En investering i rena aktier enligt jämförelseindexen ger en riskprofil som ser ut som följer:

Det vill säga att för ca 3.5 % extra avkastning riskerar du nästan dubbelt så mycket ett enskilt år. Å andra sidan är fortfarande nästan 6 av 10 fall positiva. Slutsatsen som man kan dra från det här är ju att man skulle kunna lägga sig lite högre upp riskskalen, t.ex. på det gula. För i mina förväntningar så vill jag ändå ha mellan 6 – 8 % i genomsnitt per år över lång tid.

Det som man kan göra är att öka andelen aktier i portföljen, något som jag kommer försöka göra i ombalanseringen om ett par dagar.

En möjlighet – höja avkastningen (och risken) genom att belåna kapitalet

Det andra sättet hur man kan öka avkastningen är att belåna kapitalet. Eftersom räntan är så pass låg idag, så finns även alternativet att höja avkastningen i absoluta tal genom att man belånar aktierna t.ex. med 20 %, vilket innebär att man får 20 % mer kapital.

• 100 000 kr till 2.5 % ger ju en vinst på 2 500 kr. Avkastning = 2 500 / 100 000 = 2.5 %
• 120 000 kr till 2.5 % ger ju en vinst på 3 000 kr. Avkastning = (3 000 kr – ( 20 000 kr  x 0.015 % * 0.7 ) ) / 100 000 kr = ( 3 000 – 210 kr )/100 000 = 2.8 %

Ovanstående räkneexempel visar ju bara på principen. Jag har skrivit mer om konceptet i den här artikeln:

Portföljernas innehåll

Portföljerna består i dagsläget av de fonder som jag beskrivit i tidigare artiklar. Genom att bli kund hos Nordnet så kan du använda deras Shareville-funktion (gratis) där du kan följa portföljerna i realtid:

• RikaTillsammans-portföljen på Shareville (annonslänk)
• Nybörjar-portföljen på Shareville (annonslänk)

Om du inte har Shareville eller vill ha konto på Nordnet så brukar jag ungefär en gång i månaden uppdatera min egen graf med siffrorna:

• RikaTillsammans- och Nybörjarportföljens utveckling över tid mot Stockholmsbörsen (AFGX)

RikaTillsammans-portföljens nuvarande innehav

RikaTillsammans-portföljen består för närvarande av 28 % aktieindexfonder, fördelade på:

• AMF Aktiefond Europa (3 %)
• DNB Global Indeks (5 %)
• Nordnet Superfonden Danmark (2 %)
• Nordnet Superfonden Sverige (3 %)
• Nordnet Superfondet Norge (1 %)
• Nordnet Superrahasto Suomi (1 %)
• Spiltan Aktiefond Investmentbolag (4 %)
• SPP Aktiefond USA (4 %)
• Swedbank Robur Access Asien (3 %)
• Vanguard High Dividend Yield ETF – DNQ (3 %)

Den består även av 28 % långa obligationsfonder, fördelade enligt:

• db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF (7 %)
• iShares 20 Year Treasury Bond ETF (12 %)
• iSHARES CORE CDN LONG TERM BOND IDX ETF (4 %)
• iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (5 %)

Den består även av 20,5 % guld och silver, enligt följande:

• iShares Silver Trust (6 %)
• SPDR Gold Trust (14 %)

Samt så består den av 23.2 % korta räntefonder och kontanter:

• Catella Avkastning (4 %)
• Kontanter (10 %)
• Spiltan Räntefond Sverige (5 %)
• Ålandsbanken Cash Manager B (4%)

Fördelningen ska helst ligga på 4 x 25 % men det är helt okej att ett tillgångsslag varierar mellan 15 % och 35 % det vill säga ( 25 ± 10 ) %. Så det behövs ingen ombalansering i dagsläget. Det kommer dessutom att ge sig när jag börjar månadsspara i portföljen igen i slutet av månaden.

Nybörjarportföljens nuvarande innehav

Nybörjarportföljen innehåller för närvarande dessa aktieindexfonder:

• AMF Aktiefond Europa (7 %)
• DNB Global Indeks  (8 %)
• Danske Invest Global Index  (8 %)
• Nordnet Superfonden Danmark  (4 %)
• Nordnet Superfonden Sverige  (7 %)
• Nordnet Superfondet Norge  (2 %)
• Nordnet Superrahasto Suomi  (2 %)
• Spiltan Aktiefond Investmentbolag (8 %)
• SPP Aktiefond USA  (8 %)
• Swedbank Robur Access Asien  (7 %)

Samt dessa ränte- och obligationsfonder:

• AMF Räntefond Lång (8 %)
• Catella Avkastning (8 %)
• Spiltan Räntefond Sverige (7 %)
• SPP Obligationsfond (8 %)
• Ålandsbanken Cash Manager B (8 %)

Det betyder att förhållande är 60.4 % aktieindexfonder och 39.6 % ränte- och obligationsfonder. Då min avsikt är att hålla det som en ren 60 % / 40 %-portfölj behöver man knappt göra någon ombalansering. Det ligger väldigt nära ursprungsfördelningen nämligen.

Alla dessa fonderna ovan har jag skrivit om i artiklarna:

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• Kom igång med RikaTillsammans-portföljen - Tips och exempel på en nybörjarvariant av RikaTillsammans-portföljen för alla väder
• Bästa indexfonderna och aktivt förvaltade fonderna 2016 - En sammanställning för dig som vill börja spara i de bästa fonderna 2016

Sammanfattning

Som sammanfattning måste jag ändå säga att jag är ganska nöjd med utfallet. Mer nöjd i relation hur dåligt allt annat har varit och i förhållande till risken. Rent avkastningsmässigt skulle jag ju önskat en högre avkastning än 2.5 % men det är ok. Det ingår i spelet att avkastningen är lite mindre från tid till annan. Det är ju fortfarande ett maraton och inte ett 100-meters lopp.

Portföljerna och deras beteende är inte heller något oväntat, utan tvärtom helt enligt plan. För lite mer än ett år sedan skrev jag följande artikel, där jag gjorde en analys av hur portföljerna borde bete sig med tanke på sammansättningen. Då ritade jag upp följande bild:

Den säger att:

• En 100 % aktie-portfölj (som indexen på denna sidan) ska ge högst avkastning, men att det kommer att ske till störst rörelser och hack i kurven (högst volatilitet)
• RikaTillsammans-portföljen kommer att ge lägst avkastning, men den kommer att göra det till lägst risk i form av svängningar och nedgångar.
• Nybörjarportföljen kommer att ligga någonstans i mitten mellan RikaTillsammans-portföljen och 100 %-aktier portföljen

Vilket är exakt det som har skett under förra året. Jag måste säga att jag är ganska nöjd med att utfallet i verkligheten blir som utfallet i modellen. Dock är ju inte det oväntat i sig heller, då det bygger på statistik, men det förändrar inte känslan att jag tycker att det är lite coolt. :-)

Du kan läsa mer om prognosen i artikeln:

• Vilken portfölj är bäst över tid? - En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna

Relaterade artiklar

• Kom igång med RikaTillsammans-portföljen - Tips och exempel på en nybörjarvariant av RikaTillsammans-portföljen för alla väder
• Vilken portfölj är bäst över tid? - En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna
• Bästa indexfonderna för 2015 - En uppdatering av fonderna med den bästa avkastningen och lägsta priserna, januari 2015
• Bästa Sverigefonderna 2015 (både småbolag och stora) - Klurigt att bestämma de bästa Sverigefonderna
• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Tips på hur du kommer igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn
• Nybörjarportföljen på Shareville - Fördelning av 10 000 kr i nybörjarportföljen + 1 500 kr i månadssparande
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• Bästa indexfonderna och aktivt förvaltade fonderna 2016 - En sammanställning för dig som vill börja spara i de bästa fonderna 2016

Jag har sedan ett par år tillbaka tjatat om just index-fonder och hur dessa är bättre än 90 % av allt annat som bankerna och andra finansiella rådgivare säljare erbjuder. Den stora anledningen är att den lägre kostnaden (max 0.4 %) ger dem enormt stora fördelar i förhållande till de dyra (∼1.5 %) fonderna. Min upplevelse är fortfarande dock att det är ganska ovanligt, nästan lite kontroversiellt att säga att man sparar huvudsakligen i indexfonder. Det är fortfarande ungefär bara var tionde krona som hamnar i en indexfond, även om det är mer än dubbelt så mycket som det var bara för fem år sedan.

Den här trenden är inte unik för Sverige, utan tittar man på USA som ligger ett par år före oss, ökar trenden där också kontinuerligt¹.

Det här syns också ganska tydligt i in- och utflödena till fonder, även här amerikanska siffror från Morningstar².

Bilden visar hur indexfonderna började växa i mitten av 90-talet och sedan dess har inflödet till dem ökat ganska rejält. Det är således inget snack om att de växer i popularitet.

De två vanligaste anledningarna till oro brukar vara indexfonderna skapar en korrelation mellan individuella aktier – det vill säga att två bolag som egentligen inte har något med varandra att göra utvecklas liknande eftersom de båda ägs av de största indexfonderna. Den andra anledningen är att marknaderna blir ineffektiva (i motsats till effektiva marknadshypotesen) eftersom färra förvaltare arbetar för att identifiera vilka aktier som är över- eller undervärderade.

Indexfonder skapar korrelation

Det här argumentet bygger på ett resonemang om att det har funnits en tid då man kunde diversifiera genom att köpa olika aktier. Det vill säga att man resonerade enligt principen lägg inte alla äggen i samma korg och köpte man några aktier så gick dessa upp och köpte man några andra så kunde de gå ner. Genom att äga några olika aktier så hade man således spridit riskerna. Påståendet lyder således idag att det här är inte längre möjligt eftersom där är så mycket pengar i indexfonderna som äger alla aktierna.

Det finns ett statistiskt mått som kallas för dispersion som kan svara på ovanstående farhåga. Dispersion är ett mått på hur mycket en genomsnittlig akties avkastning skiljer sig från marknadens genomsnittliga avkastning. Utan att gå in för mycket på det så kan man säga att ju större dispersionen är, desto större möjligheter finns det för en aktiv investerare att slå marknaden. På samma sätt blir det svårare att slå marknaden ju lägre dispersionen är – eftersom skillnaden är liten.

Om resonemanget om att index-fonder skapar korrelation så borde man se en tydlig förändring i dispersionen från mitten av 90-talet och framåt, med en minskande dispersion ju längre fram i tiden man kommer – det vill säga skillnaderna borde suddas ut över tid. Tittar man då på en graf över dispersionen under samma period, så ser den ut som följer³:

Det vill säga att skillnaden är inte jättestor mellan hur det såg ut för 20 år sedan och hur det ser ut idag. Fortsätter man det logiska resonemanget, så tänker jag att om en indexfond sällan köper eller säljer aktier så borde deras inverkan på priset vara marginell. Det är ju bara ett inflöde (eller utflöde) som ger upphov till ett köp eller en försäljning. Mitt resonemang lyder således att även om det är ställt bortom tvivel att index-fonder ökar i popularitet och därmed även i ägande, så skulle jag säga att de står för en marginell del av den dagliga handeln i aktier.

Indexfonder gör marknaden ineffektiv

Det här resonemanget lyder ungefär som följer – om alla köpte indexfonder så skulle aldrig någon köpa en aktie eller fond. Apple skulle kunna släppa en fantastisk ny produkt, göra massor med vinst men priset på aktien skulle vara oförändrat eftersom ingen skulle handla i aktien. På samma (motsatta) sätt skulle BP kunna ha en ny oljekatastrof och priset på aktien skulle fortfarande vara oförändrat av samma anledningar som för Apple-aktien.

Jag kan många gånger tycka att sådana här argument är något märkliga då de är högst teoretiska. Det är ungefär som resonemanget – ”om alla i världen gjorde x, då skulle …” – ja, men alla i världen kommer inte göra x. Ta religion till exempel – kristendomen försökte i 2 000 år värva alla till x, den slog till och med ihjäl folk som inte gjorde x och lyckades inte ens nå hälften av befolkningen. Oavsett vilket, så är det inte realistiskt att anta att alla skulle spara i indexfonder.

Om så ändå skulle ske, så skulle jag faktiskt överge allt som jag har skrivit om här på bloggen om indexfonder och börja handla aktivt med aktier. Många är oense om hur många deltagare det krävs på marknaden för att den ska vara effektiv, men jag tror att så få som 10 % skulle absolut räcka. Det skulle nämligen bli många möjligheter att tjäna pengar om alla var passiva.

Vad ska man dra för slutsats?

Det är ju ingen hemlighet att jag är ett stort fan av indexfonder. Jag tror att än så länge och ett antal år framåt så är fördelarna med indexfonder betydligt större än nackdelarna och det kommer dessutom vara bättre än alternativen. I en artikel jag skrev för några dagar sedan, jämförde Sverige-fonder och konstaterade att det finns nästan 130 st sådana fonder. Av dem är majoriteten aktiva och mer än 100 st av dessa slog inte index. Visst fanns det undantag, men dessa är svåra att träffa över tid – den jämförelsen med att vinna på Lotto gjorde jag här.

Jag kommer således fortsätta göra samma sak som jag har gjort de senaste åren, spara i mina indexfonder och gratulera dem som påstår att de slår index, för jag vet att statistiskt sätt kan man inte utesluta att de bara hade tur och det är ett marathonlopp vi springer, inte ett 100-meters lopp.