Det är alltid svårt att göra något riktigt bra när man bara har ett par minuter på sig, så jag ber om lite överseende.

Sveriges Radio P1 skriver följande om intervjun:

• Nästan 80% av svenskarnas sparpengar är placerade i aktivt förvaltade fonder – alltså fonder där man betalar en extra avgift för att en fondförvaltare placerar pengarna i hopp om högre avkastning än snittet på börsen.
• Samtidigt visar forskning att det är mycket svårt att förutse vilka bolag som kommer gå bättre än andra och så kallade passiva indexfonder, med lägre avgifter, blir allt mer populära.
• Hör Jan Bolmeson, medgrundare av forumet och podcasten Rikatillsammans och Daniel Ljungström, chef för privatsparande på finansiella rådgivningsbolaget Max Matthiesen om hur man ska tänka som privatsparare.

Om man vill komma igång med sitt sparande så rekommenderar vi följande Kom-igång-artikel samt vår Fyra-hinkar-princip. Nedan följer en klippt version av intervjun utan musik-paus, här är originalet på SR:

Du kan lyssna på intervjun via deras hemsida:

• Öppna deras webbspelare, intervjun med mig börjar ca 32 minuter och 40 sekunder

Extra kul var deras presentation:

Pengar, pengar, pengar – hur tar man första steget när man vill få bättre koll på sin ekonomi? Hur ska man tänka på kort och lång sikt och hur ska man göra med sitt sparande? Vi pratar med Jan Bolmesson från forumet Rika tillsammans samt några av våra medlemmar om deras olika strategier för sitt sparande.

Notera hur de refererar till RikaTillsammans som forum 😊

Annars ses vi på söndag då det kommer ett nytt avsnitt i form av vår och forumets syn på sparande till och med barn.

Hälsningar,
Jan

Det är alltid svårt att göra något riktigt bra när man bara har ett par minuter på sig, så jag ber om lite överseende. Särskilt eftersom frågorna alltid tenderar att beröra:

• Vad ska man göra?
• Kan alla spara?
• Vad gör man om man inte kan spara?

Jag tycker det är ganska fascinerande att nästan alla samtal kring ekonomi rör sig kring att man ska minska, dra ner eller kommer utifrån ett ”brist”-perspektiv. Det är sällan vi försöker angripa problemet med frågan:

• ”Hur kan jag tjäna mer pengar?”

Det är ju som en av mina vänner Filip brukar säga:

Man kan maximalt dra ner 100 procent av sina utgifter, men det finns ingen begränsning på hur mycket pengar man faktiskt kan tjäna…

Om man vill komma igång med sitt sparande så rekommenderar vi följande Kom-igång-artikel samt vår Fyra-hinkar-princip. Nedan följer en klippt version av intervjun utan musik-paus, här är originalet på SR:

På sistone har jag dock funderat på om man inte skulle kunna plocka in kryptovalutor i Lekhinken på en nivå av kanske 0.5 – 2 procent av portföljen som en långsiktig spekulation. Kryptovalutor ter sig vara här för att stanna och då kan man ju resonera kring det på samma sätt som med aktier. Det vill säga att välja en marknadsviktad korg av dessa.

Nu har jag ännu inte köpt något och går i funderingarna. Det jag tycker är klurigt är framförallt det bästa sättet att göra det på. Något som vi också diskuterar i avsnittet.

En av de artiklar som framförallt fick mig att fundera på det var följande som jag fick av en vän. Han skickade ut det till personer på sin veckolista med följande kommentar:

Bry er inte så mkt om Bitcoin narrativet om ni inte vill. (Även om även det blir allt mer intressant!) Det är en bra sammanfattning och tillägg till Neil Howes (delvis ifrågasatta) bok ”The fourth Turning” Hissnande och delvis skrämmande. Men, vi har ju varit igenom dessa faser tidigare i historien.

Så för omväxlingsskull så kan vi väl kanske lära av historien. Skall ni läsa hela är det ca 50 min läsning. Börja och det är svårt att sluta …!

Nu ska jag vara ärlig och säga att jag har inte kritiskt granskat den, gjort research eller gått till botten med den. Det är således ingen rekommendation mer än att det är en intressant artikel att läsa.

• Bitcoin and the Rhythms of History – Brandon Quittem

Kommentera gärna om du läste den och vad du tyckte. 👍

Jag älskar konceptet ekonomisk frihet och FIRE. På sätt och vis är det målet som jag har jobbat mot i många och till stora delar även nått. Jag blir däremot fascinerad över att det finns en del saker i FIRE-rörelsen där jag tycker att man inte har tänkt hela tanken slut.

En sådan sak är att t.ex. att hela målet är sluta jobba. Jag tänker att om målet är att sluta jobba; tänk om man då är på fel jobb? Är det inte lättare att byta jobb? Utmaningen med en drivkraft som är att man ska sluta, förminska eller ta bort är att ju mer det som driver tenderar minska, desto mindre blir drivkraften.

För att ta ett exempel i ett annat område. För mig handlar det ofta om vikt. Från tid till annan hamnar jag i en situation där jag tycker: ”Nu får det vara nog, nu väger jag för mycket!”. Det ger en energi att påbörja en förändring, jag tränar mer, äter mindre och gör bra saker. Sedan plötsligt kommer en dag när jag inte längre känner mig fet och då slutar jag göra de sakerna. Drivkraften försvinner. Sedan börjar hela karusellen om.

Jag känner många människor som är ekonomiskt fria. Jag vet människor som har en månadsbudget på 200 000 kr i månaden och kan ha den resten av livet och ha pengar över. Ingen av dem har slutat jobba. Tvärtom jobbar de mer än de flesta andra jag känner. Skillnaden är dock att de jobbar för att de vill.

Det här och mycket annat pratar jag och Katarina om under 1.5 timmar i hennes podd. Hoppas att du kommer tycka att det är spännande. 👍

Lyssna på avsbutt ”#57 ”Jobbet, ekonomin och livet” i podden ”Bortom ekorrhjulet” i din poddspelare. Eller lyssna nedan.

Kommentera gärna om du lyssnade på avsnittet och vad du tog med dig. :)

Du kan lyssna på hela avsnittet nedan:

Jag har ju skrivit mycket om sparande till barn, inte minst boken ”Gör ditt barn rikt – från veckopeng till förmögenhet” tillsammans med Charlie Söderberg. Som dessutom just nu går att köpa för halva priset 99 kr (annonslänk), mot ordinarie 189 kr på Adlibris. 

Månadens aktie-konceptet

Konceptet som vi gör med Freja kallar vi för månadens aktie och det är inspirerat av Stefan Thelenius som först körde det med sina barn. Det handlar för oss helt enkelt om att göra aktier och fonder ”naturligt” för våra barn. Precis som man kan tjäna pengar på att hjälpa till hemma, eller att ha ett jobb, så vill vi visa att det även finns andra sätt att tjäna pengar.

Nu är syftet med månadens aktie att tjäna pengar utan det är bara pedagogiskt. Vi lägger ingen vikt vid vilka aktier det är – bara att det är aktier som finns i Frejas värld. Det är därför det har blivit aktier som Netflix, Disney, BR (=Investor), H&M, ICA och så vidare. Det är saker som Feja använder i sin vardag och därför existerar de. Sedan köper vi dessutom ofta bara en enda aktie.

Att det sedan har gått bättre för Frejas aktier än våra portföljer – det är en annan historia. :-)

Idag är det kurs med aktiespararna, så jag får återkomma senare i helgen med mer info om hur gör månadens aktie. 

Sjuåriga Freja sparar i aktier

Nedan följer intervjun i sin helhet.

Relaterade artiklar

Om du gillar den här artikeln gillar du nog även följande:

• Gör ditt barn rikt - Från veckopeng till förmögenhet
• Intervjuad i TV4 om att spara till barnen på bästa sätt - Att spara till barnen handlar lika mycket om att lära dem fiska som att ge dem fisken...
• Spara till barnen i fem enkla steg - Undvik Aftonbladets råd och tjäna nästan dubbelt så mycket. Om barnsparande i praktiken...
• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Tips på hur du kommer igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn
• Intervjuad i TV4 om att spara till barnen på bästa sätt - Att spara till barnen handlar lika mycket om att lära dem fiska som att ge dem fisken...
• Alla artiklar om sparande till och med barn

Du kan även prenumerera på vårt nyhetsbrev (som självklart är gratis) som ger dig de bästa privatekonomiska tipsen en gång i månaden. 

Jag är lite nervös att publicera det här avsnittet av Rikedomspodden här på bloggen eftersom det specifikt inte handlar om sparande eller något av de ämnena som jag normalt brukar skriva om. Samtidigt skulle jag säga att just konceptet ”lilla stegets kraft” har gjort en otroligt stor skillnad i mitt liv. Jag har nämligen från tid till annan upplevt arbetsuppgifter, mål eller projekt som så stora att jag knappt varit sugen att sätta igång. Jag har förhalat och prokrastinerat fram tills dess att det har blivit avskrivet eller det har gjort för ont att inte göra det.

Lilla stegets kraft är för mig ett väldigt bra verktyg som handlar om att göra små och otillräckliga steg istället för hjältedåd. Det handlar om att bryta ner en arbetsuppgift eller ett mål i så små steg att man verkligen genomför det varje dag. Hela poängen är att det ska vara otillräckligt. Tesen är att om man gör många små otillräckliga steg så kommer summan av dem vid något tillfälle i tiden att vara tillräcklig. Det här bygger ju också på det klassiska citatet som tillskrivs Aristoteles:

We are what we repeatedly do. Excellence, then, is not an act, but a habit.

I de stunder jag har haft som mest nytt av lilla steget så har det t.ex. handlat om att ”spara 10 kr”, ”gå runt huset” eller ”skriva en rubrik”. Ingen av dessa aktioner är i sig tillräcklig för något, men lägger man ihop dem över tid så kommer de ge stora resultat (ungefär som ränta-på-ränta). För mig är verkligen små steg över lång tid, eller ”flit och systematik” som min mentor Claes-Erik alltid sa, en verklig framgångsfaktor.

Få människor har tränat det så aktivt, föreläst om det och gjort det i sitt eget liv som min gode vän Niklas Delmar som jag poddar i avsnittet med. Vi är extremt olika i många områden samtidigt som vi delar ambition, intresse för ekonomi och personlig utveckling. Niklas har en bakgrund som VD i flera bolag och blev för många år sedan utsedd till en av Sveriges mest talangfulla ledare.

Så, med nervositet lägger jag ut avsnittet nedan.

PS. Rikedomspodden är ett nystartat projekt som jag gör tillsammans med några av mina närmaste vänner från Balansekonomi som handlar om rikedom bortom pengar. Jag får förhoppningsvis möjligheten att återkomma om det fler gånger om du och andra läsare upplever det som värdefullt. DS.

Under åren har jag fått många titlar, men ”veckopeng-expert” är det första gången som jag har blivit kallad. I det här poddavsnittet i podden ”På riktigt” pratar vi om olika typer av veckopeng. Vi går genom olika fördelar och nackdelar men också dråpliga situationer där vi blivit satta på pottkanten av våra barn. Du kan lyssna på avsnittet nedan:

Om du verkligen vill grotta ner i det här med veckopeng så rekommenderar jag faktiskt boken ”Gör ditt barn rikt (annonslänk)” som jag och Charlie skrev i början av året. Den handlar egentligen om tre stora delar:

• Att prata och utbilda barn på pengar och ekonomi
• Olika typer av veckopeng, fördelar, nackdelar och konkreta förslag
• Sparande till barn och konkreta investeringsstrategier

Mycket av det finns så klart på bloggen, problemet här är att det utspritt över många artiklar. Boken har en mycket tydligare röd tråd tack vare Bonniers redaktör.

Relaterade artiklar

Om du gillar det här poddavsnittet så kan jag även rekommendera följande artiklar:

• Intervjuad i podden "På riktigt" med Charlie och Mathias - Lite längre intervju om bakgrunden, sparandet, 40-40-40-blåsningen och annat roligt
• Intervjuad av Nordnet tillsammans med Charlie Söderberg - En intervju om månadssparande, sparande till barn, ränta på ränta och lite annat
• Vi föräldrar: korta tips om sparande till barn - Kommentarer till Vi föräldrars (aug, 2017) recension av boken “Gör ditt barn rikt”

Man kan se på ekonomisk frihet på flera olika sätt. Den första definitionen som jag verkligen gillade hittade jag i boken ”Ett rikare liv (annonslänk)” som skrevs av Charlie Söderberg och Lennart Göthe innan jag lärde känna dem. De definierade ekonomisk frihet som:

Ekonomisk frihet inträffar när dina passiva inkomster är större än dina totala utgifter.

Eller i en mer matematisk form i kvoten:

• Ekonomisk frihet = passiva inkomster / totala utgifter

Det jag gillar med den här definitionen är att man mer eller mindre kan mäta det över tid och se om man är på rätt väg eller inte. Kvoten kan nämligen gå från 0 till 1 som är ekonomisk frihet, men därefter även fortsätta. Det betyder att ekonomisk frihet i den här formen inte är något som är statiskt utan faktiskt kan förändras. Det får dessutom ytterligare ett par intressanta följdverkningar:

• Det spelar ingen roll hur många miljoner du har på banken, i ditt hus eller i eget kapital
• Det handlar således mer om flödet av pengarna än summan
• En läkarstudent har i verkligheten lättare att bli ekonomiskt fri än en läkare
• Man kan bli ekonomiskt fri och sedan bli ofri igen
• Man kan jobba med att optimera både de totala utgifterna och de passiva inkomsterna

Det finns säkert fler slutsatser man kan dra, men dessa är de största som dyker upp spontant för mig. Min motivering till att studenten har lättare att bli ekonomiskt fri än läkaren bygger jag på antagandet om den ekonomiska varianten av Parkinsons lag:

Våra utgifter tenderar att växa i exakt samma takt som våra inkomster.

Eftersom en student har lägre inkomster så har man också lägre utgifter. Ju lägre utgifter man har, desto lättare är det ju att bli ekonomiskt fri…

Ekonomisk frihet = sluta jobba. Eller?

Jag tror att misstaget som de flesta gör när det gäller ekonomisk frihet är att de ser det som en slutpunkt. Det vill säga ”om/när jag blir ekonomiskt fri” då ska jag sluta jobba. Jag får ofta frågan om mitt mål är att jag ska sluta jobba. Mitt svar är alltid ”nej”. Jag har ingen ambition att sluta jobba, för att jag verkligen älskar det som jag gör – den absoluta majoriteten av tiden i alla fall. Jag gillar att blogga, jag gillar mitt engagemang kring hållbart sparande och jag gillar att föreläsa. Varför skulle man vilja sluta göra något man älskar? Tänk om ”sluta jobba” snarare är feedback på något annat.

För mig handlade ekonomisk frihet om, förutom rädslan som jag tar upp i videon, framförallt om möjligheten att få välja. Möjligheten att få välja:

• Vad jag/vi gör
• Vem jag/vi gör det med
• Hur jag/vi gör
• När jag/vi gör det
• Varifrån gör jag/vi det
• Vems villkor gör ja/vi det
• etc

Ovan handlar inte bara om jobbet även om det många gånger är det första som dyker upp. Men det skulle kunna handla om tid tillsammans med vänner, familj eller något helt annat. Min upplevelse är att för många är själva upplevelsen av frihet viktigt. Många gånger har vi betydligt mindre problem att göra saker om vi får välja dem själva gentemot om någon annan tvingar oss göra dem. Väljer vi själva så finns det ju ingen anledning att sluta. En kvinna på en föreläsning kom fram till mig och sa vid ett tillfälle:

Jan, det handlar inte om att gå pension. Det handlar om att gå i passion.

Jag älskade det. För mig är det spot-on. Tänk om livet handlade mer om glädje, passion, närvaro, förverkligande, skapande och en mängd andra saker än bara att springa fort.

Misstaget jag tror att de flesta gör

När jag pratade med en kompis som är ekonomiskt fri, om det här, så gjorde han dessutom ett lite kontroversiellt påstående:

De flesta som vill bli ekonomiskt fria för att sluta jobba, de kommer aldrig att lyckas. För så fort de kan börja sluta, så kommer det att sluta, vilket i sin tur gör att de aldrig kommer att lyckas.

Det är också ett påstående som i alla fall jag har behövt låta sjunka in. Det som har gjort mig ekonomiskt fri till stora delar är en kombination av två drivkrafter:

• Rädslan för att saker kan gå åt helvete och jag behöver ha en plan
• Min längtan efter frihet att få välja och bestämma själv (jag älskade Braveheart som 14 åring)

När jag pratat med min coach om det här under ett antal sessioner så har jag insett att ekonomisk frihet är ett ganska logiskt resultat av dessa drivkrafter. Rädslan har t.ex. gjort att jag alltid har haft flera projekt i gång samtidigt. För, tänk om jobbet skiter sig, då står jag där utan ett jobb och inkomst, då är det ju mycket smartare att ha inkomster från flera källor än att bara en. En bra drivkraft att komma igång.

Problemet med att ha rädsla som drivkraft däremot är att så fort ”hotet” försvinner så försvinner även energin i det som man gör. Varför ska man fortsätta engagera sig om man nu har blivit av med det som man är rädd för? Det är här jag har haft turen att samtidigt har ett långsiktigt driv kring att vilja bestämma själv och ha min frihet. Tillsammans upplever jag fortfarande att dessa två drivkrafterna växelverkar. När vi köpte hus förra året kom rädslan tillbaka och jag kände att ”nu jäklar måste jag skärpa mig för nu har vi köpt ett hus mitt i brinnande bostadsbubbla, bäst att lägga in en ny växel”.

Hotivation och motivation

En deltagare kom fram till mig efter en föreläsning och frågade; ”Är det kört för mig för att jag inte har samma rädsla eller drivkraft som du?”. Jag känner en handfull personer som har tjänat så mycket pengar och har sådana kassaflöden att de skulle kunna leva som rentierer (=fint ord för någon som försörjer sig på räntan av sina pengar). Ingen av dem har samma rädsla eller drivkraft som jag.

För någon handlar det om tävlingen mot sig själv. Han har ca 120 miljoner och vill se om han klarar 1 miljard inom sin livstid. För en annan person handlar det om att skapa något bestående som finns kvar även när han är borta. För en tredje handlar det om tiden med familjen och vännerna. Jag skulle nog påstå att drivkrafterna är helt och hållet individuella, men de hamnar alltid inom en av kategorierna:

• Hotivation = rädslan eller hotet om en oönskad konsekvens driver en till förändring
• Motivation = attraktionen till en önskad konsekvens driver en till förändring

Jag tror att man skulle kunna kategorisera in allt i någon av dessa två facken. Tyvärr är min upplevelse att vi är inte så himla duktiga på att se det här hos oss själva, ibland inte ens hos andra. Charlie brukar beskriva det som att ta på sig ett par orange skidglasögon. Hur länge är världen orange? I två minuter sedan vänjer man sig och sedan är det bara så som världen är. Det är ju svårt att beskriva den som orange för någon annan och eftersom vi alla har vår variant på oss så ser vi inte ens andras om vi inte är tränade till det.

Min upplevelse är att många som t.ex. säger att de investerar för pengarna, inte alls egentligen gör det för pengarna skull utan av någon annan djupare anledning. Jag vågar lite kontroversiellt påstå att pengar inte är en bra drivkraft. På sin höjd kan drivkraften vara det som pengarna kan ge eller löser i nästa steg. Vi gillar t.ex. inte Ferrarin för plåten och motorns skull utan för den känslan som vi får när vi sätter oss i den. Men jag vet att det är många som inte delar den här åsikten där ute (och det är okej).

Ekonomisk frihet som resultat istället för mål

Jag får många gånger också frågan:

Hur tjänar jag pengar?

och jag kan inte låta bli att tycka att den frågan skjuter grovt förbi målet. Om man är intresserad av att tjäna pengar så kommer man aldrig tjäna de stora pengarna. Varför skulle någon vilja ge bort sina pengar till någon annan? Jag tror nämligen att den enda gången vi ger ifrån oss våra pengar med glädje är de gånger vi upplever att vi får något värde tillbaka. Jag tycker således frågan mycket hellre bör ställas som:

Hur skapar jag ett sådant värde för andra människor att de är villiga att betala mig pengar för det?

Det handlar således inte om mig, utan om andra människor. Precis som det klassiska ordspråket tror jag att det är viktigare att ge än att få. Ger jag tillräckligt mycket av värde till andra människor så kommer de också att ge mig det som jag längtar efter. Således tror jag att en smartare approach är att se ekonomisk frihet som ett resultat snarare än som ett mål. Det vill säga att ekonomisk frihet kommer bli ett resultat av något som jag gör. Det tar dessutom hand om det testen i förra stycket om att man skulle sluta så fort man nådde det, vilket dessutom sannolikt leder till att man förlorar den.

Slutdiskussion

Missförstå mig rätt, jag tycker inte att det är fel att prata om ekonomisk frihet, att till och med jobba mot det. Ekonomisk frihet är fantastiskt då det skapar ett lugn och tar hand om den ekonomiska stressen. Men av egen och andras erfarenhet så vet jag också att det verkligen inte är svaret på allt. Jag minns ett citat, dock inte källan, som sa:

Jag önskar alla människor mycket pengar så att de skulle inse att pengarna inte är svaret.

Jag tror däremot att det är viktigt att framförallt ärligt och autentiskt rannsaka sig själv om sina drivkrafter. Om du inte är ekonomisk fri, så finns det flera anledningar till det. De första svaren kommer att dyka upp redan när du svarar på frågan:

Varför är du inte ekonomiskt fri idag?

Problemet är att det som dyker som svar på den frågan är 100 procent sant för dig. Det är ju därför du inte är ekonomiskt fri. Men, tänk om. Tänk om det inte är 100 procent sant. Tänk om det bara är orange skidglasögon som du tittar på världen genom och andra människor med andra glasögon ser andra saker. Det är här det blir klurigt, för plötsligt behöver man då släppa taget och kunna erkänna för sig själv ”tänk om jag har haft fel i alla dessa år”.

Jag vet inte hur det är för dig, men för mig är sådan insikter riktigt skitjobbiga och har i princip bara kommit fram i samtal med andra som har andra resultat än vad jag har och sådana som jag skulle önska. För jag reagerar först med förnekelse, sedan ofta skam och slutligen med sorg. Först förnekar jag och argumenterar emot, sedan kommer ofta skammen när jag inser att jag har haft fel och slutligen sorgen över att man gjort fel saker under en så lång tid. Guldet på andra sidan är dock att man plötsligt får en helt ny öppning att tänka nytt, göra nytt och därmed även i nästa steg få helt nya resultat.

Det är det som jag hoppas på med den här artikeln. Att kanske få så ett frö hos dig kring ekonomisk frihet. För det är möjligt även om det inte är lätt. Sedan vill jag dessutom säga att – även ett par tusenlappar gör för många av oss en stor skillnad. Sammanhanget är fortfarande att 18.8 procent av befolkningen i Sverige inte har råd att betala en plötsligt räkning på 11 000 kr. Då är dessutom den siffran bäst i EU, i alla andra länder är det sämre. Så oavsett vilket är sannolikheten stor att du som läser det här redan är en vinnare i det globala perspektivet. Tål att tänkas på.