Förra året skrev jag en uttömmande artikel om ”De bästa kredit- och betalkorten 2020” där jag konstaterade att Revolut var det bästa betalkortet. Det enda som egentligen saknades var möjlighet till kredit. Det kunde man dock lösa genom att komplettera med ett kreditkort från Komplett Bank (annonslänk) som också är kostnadsfritt. Men om vi fokuserar på Revolut så har det i dagarna blivit ännu bättre och därav anledningen till den här artikeln.

Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste anledningarna till att jag gillar Revolut och några av nyheterna:

Virtuella engångskort för alla (och många andra säkerhetsfunktioner)

Sedan tidigare har Revolut starka säkerhetsfunktioner, bland annat genom att skapa virtuella VISA eller MasterCard när man handlar på nätet. Genom att använda virtuella kort kan man sätta ett maxbelopp och inte oroa sig för att man blir skimmad eller att någon stjäl ens kortuppgifter. Vi använder virtuella kort för löpande abonnemang som t.ex. Netflix samt virtuella engångsköp när man handlar något enstaka på någon sajt man är lite osäker.

Nu har Revolut släppt funktionen virtuella engångskort för alla användare. Något som förut var begränsat till betalande Premium eller Metal-medlemmar. Sedan tidigare finns geografisk säkerhet, möjlighet att stänga av online-köp, byta pin-kod, stänga av blip eller magnetremsa, låsa och låsa upp kortet och så vidare.

Inget valutapåslag vid köp på nätet i andra valutor

Majoriteten av alla svenska bank- och kreditkort har ett ganska stort valutapåslag när man handlar i andra valutor. Det kan vara allt från 0.5 till 1.5 procent (och än högre). Det kanske inte spelar någon roll i det enskilda köpet men över tid så blir det ganska mycket pengar. Särskilt om man är utomlands (nåja, kanske inte just nu i Corona-tider), men extra viktigt blir det om man gör investeringar i utländska valutor (t.ex. Trine).

När man handlar på nätet/utomlands med Revolut-kortet sparar man alltså pengar jämfört med majoriteten av alla andra kort. Använder man dessutom det virtuella kortet blir det både billigare och tryggare.

Konton i olika valutor

En av de funktioner som jag har gillat mest är möjligheten att ha olika valutakonton på Revolut. Man kan ha pengar i kronor, euro, dollar, baht, schweizerfranc eller någon annan upptänklig valuta. Det är extremt enkelt sätt att diversifiera likvida medel från svenska kronan till andra valutor. Det handlar inte om att spekulera utan snarare värdebevara och sänka risken. För premium- och metal-användare kan man dessutom växla till guld(!).

”Swisha” till människor i andra länder

Jag tycker att swish fungerar utmärkt i Sverige och använder det frekvent. Problemet är ju att det inte går att swisha till folk i andra länder. Där fungerar Revolut också extremt väl genom att man kan föra över pengar smidigt till andra Revolut-användare även om dessa är i andra länder. Numer kan även föra över pengar till kompisar i USA. 

Appen har blivit bättre och Apple Pay är fantastiskt

Slutligen släpper Revolut kontinuerligt uppdateringar av appen i telefonen vilket jag tycker är både kul och värdefullt. Framförallt älskar jag möjligheten till Apple Pay (finns även till android). Det gör att jag inte behöver ha med mig plånboken till ICA utan det räcker med telefonen för att kunna betala genom ”blipp”. Sjukt smidigt. 

Mikrosparande

Jag är en stark förespråkare av att sparande ska vara automatiskt. Revolut har en funktion för mikrosparande som gör att varje gång du handlar så drar de lite extra och sätter det på ett mikrosparkonto (”vault”). På det sättet bygger man upp en lite nätt summa över tid utan att man ens tänker på det. 

Jag tycker att flera enskilda punkter ovan är anledning nog till att testa Revolut-kortet. Särskilt eftersom det är kostnadsfritt. Under en begränsad period (8 april) erbjuder de nu även 150 kr i bonus till dig som testar det via min sponsrade länk nedan:

• Testa Revolut-kortet genom att ladda ner appen via vår sponsrade länk → (annonslänk)

För att få de 150 kr behöver du 1) använda länken ovan, 2) ladda ner och installera appen, 3) gå genom registreringsprocessen och 4) sätta in 100 kr från ditt konto eller ett annat betalkort. Jag hoppas att du gillar kortet lika mycket som vi gör. Jag kan även rekommendera följande två artiklar:

Där Revolut svarar på många vanliga läsarfrågor, både i artikeln och tillhörande kommentarer. ?

Möjlighet att använda guld som valuta om du är Premium/Metal-användare (i slutet av månaden tillgängligt för alla)

Enligt ovan är Revolut fantastiskt och långt mycket bättre än majoriteten av alla andra svenska kort redan på gratis-nivån. Om man väljer att uppgradera det till Premium (77 kr/mån) eller Metal (139 kr/mån) får man väldigt mycket mer funktioner. Här är det mer upp till var och en att avgöra om man tycker att det är värt det eller inte. Det är nämligen inte lika självklart som på gratisnivån. Så ingen så tydlig rekommendation som för gratis-kortet.

Jag och Caroline valde att uppgradera till Metal-kortet det då det fanns ett antal funktioner som tilltalade mig, bl.a. tillgång till Lounger då jag flyger flög en del, de virtuella engångskorten som nu finns tillgängliga för alla, consierge-service, försäkringar och liknande. Handen på hjärtat så gillade jag att kortet var i metall och hur det låg i handen också… ??‍♂️

Nu har dock Revolut lanserat en funktion som jag inte visste att jag önskade, men när jag såg den så blev jag både intresserad och glad. Det handlar om möjligheten att växla och ha pengar i guld. Jag tycker att det är briljant att Revolut relaterar till guld som vilken annan valuta som helst. Det vill säga att i appen och i deras app är det ingen skillnad på Guld eller någon annan valuta som t.ex. SEK. Allt jag kan göra i SEK (mikrospar, växling, överföring, konsumtion etc) kan jag göra i guld.

Det finns många anledningar till min entusiasm kring det här. Jag har pratat om guld som en försäkring och ett tillgångsslag att ha i sitt sparande sedan 2013. Huvudargumenten handlar om att guldet är en värdebevarare när vanliga pengar inte är det. Ett av mina favoritexempel är att en T-Ford för 100 år sedan kostade ca 200 USD och ca 450 gram guld. En Ford idag kostar ungefär 20 000 USD men fortfarande ca 450 gram guld. I tider av oro, som nu, så ökar också efterfrågan på guld. Guld bör således ingå i allas privatekonomi och sparande på ett eller annat sätt.

Mikrosparande i guld – en bra kombination för dig som bara har LYSA

Jag ser inte Revolut-funktionen primärt som ett sätt att ersätta sparandet i modellportföljerna eller som en investering där guldet ska växlas mot aktier. Jag ser det inte heller som att man ska ha alla sina pengar i guld och betala via guld (även om det går). Snarare ser jag det som ett enkelt sätt att få guldexponering i form av månadssparande. Därför har jag gjort om mitt mikrosparande hos Revolut från SEK till guld. Rent praktiskt innebär det att jag har ställt in att:

• ca 20-30 kr om dagen flyttas från mitt SEK-konto till mitt guld-mikrosparande (”vault”)
• vid varje köp avrundas köpet och avrundningen flyttas guld-mikrosparandet

Det gör att jag varje månad får ett litet regelbundet sparande i guld. Det är också ett sätt som man kan inspireras av om man bara har ett sparande hos LYSA (eftersom LYSA inte ger någon guldexponering). Dock måste man naturligtvis räkna på om det är värt den extra avgiften för premium- eller metall-kortet. Så man får som alltid göra en avvägning om det fungerar med ens livssituation och ekonomi. Dessutom får man också vara medveten om att guld är något som varierar i värde. Guld är ingen lågrisk investering, snarare tvärtom kan guldet röra sig ganska mycket.

Revolut och guld på djupet samt de fyra sätten att investera i guld (och silver)

Det finns några olika sätt att få tillgång till guld och silver:

Fysiskt guld och silver i form av mynt och tackor

Om man har möjlighet så brukar jag rekommendera att köpa lite guld eller silver i fysisk form som man kan ha hemma. Syftet är inte så mycket att se det som en investering som man säljer av för att köpa aktier eller andra tillgångar. Jag ser det mer som ”generational wealth” som går i arv till barnen och den yttersta formen av försäkring vid zombiapokalypsen. 

Oallokerat guld via värdepapper

För att få in guld i sitt sparande så är det sämsta sättet att göra det på via oallokerat guld och silver. Det betyder att man köper ett värdepapper som följer guldpriset men som inte äger den fysiska metallen. Exempel är t.ex. Guld Ava på Avanza, certifikat eller derivat.

Allokerat guld via värdepapper

Det bästa sättet att investera i guld är genom fonder som äger metallen fysiskt och har den i sina egna valv. Det vill säga att när du köper en andel så får du en motsvarande mängd fysisk metall. Det är det som sker t.ex. i fonden Xetra Gold (4GLD). När vi köper en andel i fonden så får vi 1 gram guld. För övrigt ska den fonden komma till Avanza under våren också.

Allokerat fysiskt guld 

Det sista sättet att äga guld är genom att du äger det men outsourcar förvaring, försäkring och det praktiska till ett annat företag. Ett exempel som jag har använt i många år är BullionVault (annonslänk). Från dessa leverantörer kan du ofta få guldet hemskickat då de ju bara förvarar det åt dig.

Revolut har nu gjort en riktigt bra avvägning mellan de olika alternativen ovan. Så som jag har förstått deras dokumentation så är det allokerat guld till Revolut men inte till mig som person. Det är således mest jämföra med en börshandlande fond som t.ex. WisdomTree Physical Gold eller Xetra Gold. Jag upplever dessutom att de har gjort det billigt jämfört med andra konkurrenter. Priset är 0.25 % i växlingsavgift under dagtid (1.0 % avgift om marknaden är stängd), att jämföra med t.ex. 0.5 % för BullionVault. Dessutom verkar de inte ta någon förvaringsavgift(!) vilket är bra. Dock erbjuder de inte i dagsläget leverans av det fysiska guldet.

Priset man köper till stämmer väl överens med spot-priset. Appen gav mig erbjudande på 1593 USD/oz vilket var exakt samma som BullionVault. Man betalar således inte något extra. Spreaden, skillnaden mellan köp och säljkurs är också hanterbar på 1593 på köp och 1579 på sälj (ca 0.9 %). På BullionVault är den 1593 vs 1585, dvs ca 0.5 %. Riktigt bra och då är Revolut många gånger enklare än BullionVault. Observera också att du behöver betala 30 % skatt på eventuella vinster som du gör och att dessa ska deklareras.

Få 150 kr om du testar kortet innan den 8 april

Jag har lyckats ordna ett erbjudande med Revolut där de ger dig 150 kr om du väljer att testa kortet via min sponsrade länk nedan. För att få de 150 kr insatta på ditt Revolut-konto behöver du:

1. Använda min sponsrade länk (annonslänk) innan den 8 april och installera appen
2. Gå genom hela identifieringsprocessen
3. Sätta in 100 kr via ett annat kort som du har eller banköverföring
4. När insättningen registrerats då sätts även de 150 kr in
5. Dessa 250 kr kan du sedan handla för som vanligt

Tack på förhand och jag hoppas att kommer att gilla kortet lika mycket som jag. ? Som jag skrivit ovan, så har inte Revolut en kredit, det vill säga att du måste föra över pengar i förväg. Jag har dock inte upplevt det som ett problem. Det går att göra genom en överföring via banken eller genom att använda ett annat betal- eller kreditkort. Om du är ute specifikt efter ett kreditkort så rekommenderar jag Komplett-kortet (annonslänk).

Ta hand om dig och varandra!
Jan och Caroline Bolmeson

Relaterade artiklar och externa länkar

Nedan finner du mer information och relaterade artiklar:

• Tror du på guld? Köp då silver! | Intervju med Eric Strand - Vi ställer era läsarfrågor till fondförvaltaren Eric Strand från AuAG-Fonder

Externa länkar:

• Vår sponsrade länk till Revolut → (annonslänk)
• Revolut Blog: ”Gold now available on Premium and Metal”
• Revolut FAQ: ”Exchanging precious metals FAQ”

Skulle vara intressant att få reda på vad du kom fram till när det gäller förvaring av fysiskt guld i bankfack. Är det tillåtet? Kan man försäkra guldet?

Den här frågan valde jag att svara på separat i artikeln nedan:

• Förvaring av fysiskt guld och silver i hemmet, bankfacket eller andra ställen - Enligt Swedbank är det bättre att förvara sitt guld hemma än i deras bankfack...

I korthet, ja det är tillåtet i alla fall på Swedbank. Hur det försäkras beror lite på bolag till bolag.

Jag träffade en bank och deras private banking-avdelning. I korthet var de klart negativa till långa obligationer pga de låga räntorna. Låga räntor innebär ju att priset på obligationerna är högt (och dagens extremt låga räntor innebär att priset på obligationerna är extremt högt).

Ja. Jag håller med och det är många som påstår att vi har en obligationsbubbla. Problemet är dock att man kan agera på den här informationen lite olika beroende på vilken kompetens, intresse, strategi eller tidsperspektiv man har. Det som jag brukar rekommendera här på bloggen är att man ska spara långsiktigt och löpande. För en person som mig som vill ha en bra avkastning över lång tid (>10 år) utan att hålla på att följa marknaden eller försöka förutsäga framtiden (som ändå inte går) så bortser jag från timing-faktorn. Det vill säga att jag gör samma sak oavsett hur marknaden ser ut.

Det är halva grejen bakom de två portföljer jag brukar skriva om här på bloggen:

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

Problemet med att försöka förutsäga framtiden är också att man kan ha rätt i sak men fel i timing. Har man fel i timing så spelar det inte någon roll att man har ”rätt i sak” för man kommer ändå ha fel. Jag själv har ju råkat ut för det mer än en gång i samband med mina åsikter kring bostadsrätter och den svenska bostadsbubblan.

Deras rekommendation om man vill skydda sig mot lokala (= svenska) kollapser såsom en bristande bostadsbubbla med åtföljande svensk finanskris var i stället att diversifiera till andra valutor. De exemplifierade med Island: de som klarade sig bäst där när finanssystemet kraschade var de som hade tillgångar i andra valutor än isländska kronor, inte de som hade isländska statsobligationer.

Jag håller helt och hållet med. Där finns en klassisk mental fallgrop som gör att man tror att det egna landet är bättre eller annorlunda än det egentligen är. Det är något som ofta syns hos betting-företag där många fans alltid satsar pengar på att det egna landet kommer att vinna mästerskapet i en betydligt högre utsträckning än vad andra gör. I det här fallet behöver man inse att den svenska valutan eller den svenska börsen bokstavligt är en piss i Mississippi.

Jag har inte skrivit så mycket om det här på bloggen men jag tror absolut på att man inte ska ha alla tillgångar i en enda valuta – särskilt inte en så liten som en svenk valuta. Det är också en av fördelarna med BullionVault som jag skrev om i den första delen av den här frågan.

De gick dock inte så långt som att säga att rekommenderade att man inte har något alls i långa obligationer. De tyckte man kunde ha en liten del (5-10%) som visst skydd mot globala kollapser.

Ja, jag delar den uppfattningen till viss del. Den är sund och går i linje med det som jag också brukar prata om att inte lägga mer än 5 – 10 % i en enskild investering. Tittar jag på t.ex. RikaTillsammans-portföljen så ligger jag där på 25 %, mer än rekommendationen men ändå motiverbart.

De tyckte att en större del av krockkudden skulle utgöras av korta räntor, hedgefonder och fasta tillgångar som tomt- och skogsmark. Hedgefonder är dyra och det finns många dåliga sådana, men demenade att de bra hedgefonderna är riktigt bra på att vara stötdämpare för en portfölj. Man kan t.ex. titta på hur Brummer Multi-Strategy klarade finanskrisen 2008.

Jag skulle också kunna vara beredd att hålla med om det här. Problemet är att jag påstår att 98 % av alla hedgefonder är skit. De är dåliga och dyra. Frågan är hur hittar man de bra? Brummer har absolut varit bra, men t.ex. deras Lynx hade ganska dåligt resultat under de senaste åren. Multi-Strategy-fonden är bra eftersom den sprider riskerna i deras andra fonder men det är ändå ganska dyrt. Jag kan väl sträcka mig till att den fonden är undantaet som bekräftar regeln. Jag har själv haft den från tid till annan i mina egna portföljer.

Jag håller helt och hållet med honom att man ska äga korta räntor också och reala tillgångar såsom mark. Utmaningen är dock att det är ganska höga trösklar till dessa reala tillgångar. Jag själv gillar ju skog, men problemet är att t.ex. i Skåne där jag bor kostar det i runda tal 100 000 kr per hektar och 20 hektar anses vara ganska litet och det kräver minst 500 000 kr i egen insats. Det är för de flesta ganska mycket pengar.

De var också som väntat negativa till guld. Detta av två orsaker: För det första att ingen begriper vad som bestämmer värdet på guld vid en given tidpunkt och de vill bara investera i tillgångar som de begriper. Det andra var att guld har extremt hög volatilitet.

Sedan får jag en liten ond aning när de refererar till vad de ”begriper”. Jag fattar på ett sätt, men å andra sidan ser jag en fallgrop i att tro att man kan begripa marknaden. Jag tror nämligen inte att man kan göra det. Men det är min personliga åsikt.

Ingen av dessa två invändningar mot guld är ju egentligen relevanta för en allvädersportfölj. De hade däremot en annan intressant kommentar om guld: Vid en någon form av rejäl finanskollaps kommer guld-ETF:er inte att bete sig som fysiskt guld, utan mer som ett finansinstrument (vilket det ju är).

Jag håller helt och hållet med och jag har skrivit mer än en gång om det som jag kallar för pappersguld som jag inte är särskilt glad för. Mer om det i artikeln:

• Allt guld och silver är inte skapat lika... - Den viktiga skillnaden mellan att äga sitt guld eller ha en skuldsedel där någon lovar dig guld som är absolut vanligast

Vilket leder fram till frågan om bankfack.

Det har jag svarat på i artikeln:

• Förvaring av fysiskt guld och silver i hemmet, bankfacket eller andra ställen - Enligt Swedbank är det bättre att förvara sitt guld hemma än i deras bankfack...

Jag har många gånger skrivit om hur man kan investera i guld och silver och varför jag själv har valt att göra det. Först en kort sammanfattning kring guld för dig som är ny. Det som man behöver inse kring guld och silver är att det är en investering som fungerar lite annorlunda än de flesta andra traditionella investeringar. Många (läs: banker och finansiella rådgivare) hävdar till och med att det inte är en investering eftersom den inte generer någon organisk tillväxt (jmf. företag) eller ens utdelning. Tvärtom kostar guldet bara pengar och har ingen praktisk tillämpning.

Jag håller delvis med i ovanstående, samtidigt tänker jag att historiskt sett har guld, mer än en gång, varit en försäkring och den tillgång som investerare har flytt till i tider av kris. Jag minns att min historielärare på högstadiet alltid sa att det enda vi människor kan lära av historien är att vi inte lär oss något av historien. Det är inte annorlunda nu. Det i sig, är inte ett tillräckligt case för mig att investera i guld. Det som puttade mig över kanten till att börja sprida riskerna och diversifiera i guld var framförallt två andra anledningar.

Guld och silver är något väldigt annorlunda

Den första anledningen är att guldet har en väldokumenterad historia och att många klassiska strategier, bl.a. permanent-portföljen av Harry Browne, innehåller en komponent av guld och silver. Guld har nämligen en speciell egenskap – det tenderar nämligen att röra sig annorlunda mot de flesta andra investeringar. Det är den tillgång som folk flyr till i tider av kris eftersom den bl.a. är begränsad i mängd, har ett stort värde i förhållande till vikt och alla känner till det. I princip alla tester där man tittar historiskt har guldet har fungerat trots att det mer än en gång har dödförklarats. Den kände ekonomen Keynes sa till och med att guld(standarden) var en barbarisk relik från en förhistorisk tid. Dock verkar guldet vara väldigt dåligt på att förstå att det ska vara dött..

Den andra anledningen som faktiskt gjorde att jag tippade över, är att jag följer folk som Mike Maloney och Peter Schiff på nätet. Man kan lätt avfärda dessa som så kallade ”goldbugs” som är all-in i guld. Jag tror inte på allt de säger, lika lite som jag tror på allt de svenska bankerna (förutom Handelsbanken faktiskt) säger som är deras motsatser. Men de har haft rätt från tid till annan och sanningen brukar ligga någonstans mitt mellan. Därav en position i guld.

Silver är en lite annan historia eftersom där faktiskt finns en riktig industriell efterfråga på silver, främst inom elektronik (t.ex. mobiltelefoner) och solceller. Silver i sin tur beter sig lite som guld på steroider – det vill säga att volatiliteten är högre. En liknelse skulle kunna vara att om guld rör sig som en jojo så är silver en bungee-jump-lina kopplad till jojon. Går guld upp, så tenderar silver gå upp mer. Går guld ner, tenderar silver gå än längre ner.

Hur köper man guld och silver?

Jag har skrivit en hel del artiklar om att handla med guld och silver nedan:

• Allt guld och silver är inte skapat lika... - Den viktiga skillnaden mellan att äga sitt guld eller ha en skuldsedel där någon lovar dig guld som är absolut vanligast
• Guld och silver som en försäkring - Mina tankar kring läsarfrågor om att köpa guld och silver till sin investeringsportfölj

Där är motiveringen till att faktiskt investera i guld och silver. Som jag skriver i en av artiklarna ovan så är inte allt guld och silver skapat lika. Jag själv ogillar pappersguld – det vill säga investeringar där det enda beviset på att jag äger guldet är ett papper. Där finns nämligen mer guld på papper än vad det finns guld i verkligheten. Ska man därför investera i guld så brukar jag rekommendera att göra det fysiskt. Det vill säga att man har tillgång till den riktiga metallen, för då är det ingen som kan hävda att det inte är ditt.

Alla regler har naturligtvis ett undantag och mitt undantag till ovanstående är min portfölj på Shareville hos Nordnet (annonslänk) där jag äger en börshandlad fond (ETF) för guld (GLD) och en för silver (SLV). Den enda anlednignen till det är att jag vill kunna ge en helt och hållet transparent bild av min portfölj enligt de reglerna jag brukar prata om.

• Följ mina investeringar i aktier och indexfonder via Shareville - Se vad jag investerar i och hur det går för mina två modellportföljer

Så, nu till den springande frågan från läsaren kring förvaring av fysiskt guld.

Förvaring hos tredje part

Det mesta av mitt guld äger jag fysiskt men det betyder inte att jag har guldet hemma eller ens i bankfack här hemma. Jag har det nämligen hos leverantören som jag köper guldet av. Där finns några sådana leverantörer på nätet som har väldigt gott rykte. Den som jag använder heter BullionVault.

• BullionVault – en av världens största mäklare av guld (annonslänk)

Där köper jag guld och silver mer eller mindre till spot-pris och kan välja fysisk lagring på lite olika ställen i världen. Jag själv har guldet i Zurich och London och samma sak med silver som jag dessutom har fysiskt i Singapore.

Du kan från dessa ta ut guldet fysiskt.

Det här för mig det bästa alternativet som jag har kommit på hittills.

Förvaring av guld i (svenskt) bankfack

Jag har pratat många gånger med flera svenska banker kring bankfack och det är inte helt enkelt att reda ut vad som gäller. Det som jag har kommit fram till är följande:

• Det är tillåtet att ha guld i ett svenskt bankfack – i alla fall hos Swedbank

Det är nämligen som så att man skulle kunna argumentera för motsatsen också även om det är far-fetched. Guld och silver som man köper fysiskt är nämligen ofta att betrakta som ”lagligt betalningsmedel”. Det betyder att du med t.ex. en amerikansk silver-dollar, rent teoretiskt, kan gå in en affär och köpa något för 1 dollar. Sedan att det är idioti eftersom en silverdollar kostar typ 20 dollar att köpa, är en annan sak. Men i rättslig mening är det ett betalningsmedel.

De flesta banker i Sverige förbjuder nämligen kontanter i sina bankfack av någon anledning. Det gör att jag var orolig för att de skulle klassa guldet eller silvret som kontanter. Men jag har det inspelat på band att de inte gör det.

Försäkrat värde upp till 400 000 kr

När jag äntligen hade fått ett svar på föregående fråga kom nästa utmaning. Det är att innehållet i ett bankfack ”bara” är försäkrat till 400 000 kr. Det är mycket pengar men om man sparar i ett antal år och tittar på folks portföljer så är det inte omöjligt att komma upp i den summan. Det betyder att man slår i ett tak och vad gör man då med resten?

Förvaring av guld och silver hemma

Till syvende och sist kommer man då till alternativet till att förvara det hemma. Inget bra alternativ av så många anledningar – förutom en enda. Vid det tillfället när jag kollade upp det här för något år sedan var jag både bank- och hemförsäkringskund hos Swedbank. När jag ringde till dem och frågade om försäkringen gällde om jag förvarade guldet hemma, döm av min förvåning att de sa ja. Att så länge där fanns utrymmer i lösöres-värderingen så skulle de ersätta det. Utan någon annan begränsning, jag behövde inget värdeskåp, ingen extra säkerhetsdörr eller motsvarande. Bara ett tillräckligt högt värde på lösöres-summan.

Jag hoppas att du ser ironin i det. Swedbank säger själva – om än två avdelningar – att det är både bättre och billigare att jag förvarar min värdesak hemma än i deras bankfack. Bankfacket är bara försäkrat till 400 000 kr, men om jag har det hemma och lägger på 1 000 000 kr i lösöresvärde (kostar mindre än bankfacket per år) så får jag ersättningen. Helt crazy!

Inte särskilt smart med guld hemma

Jag är ingen fantast av att förvara guld hemma överhuvudtaget och gör inte så heller själv. Anledningen till det är först och främst ur ett riskperspektiv. Om man väl ändå skulle förvara det hemma så rekommenderar jag bloggrannen Cornucopias artikel:

• Cornucopia – förvaring av fysiskt guld och silver

Det enda som egentligen talar för att ha det hemma är om man tror på en zombie-apokalyps där man inte får tillgång till sitt guld om man har det på banken eller utomlands. Men i en sådan situation tänker jag att guld och silver ändå inte är det som är prioritet utan typ konserver, vatten och vapen. Man får helt enkelt göra sin egen riskanalys där.

Relaterade artiklar

• Allt guld och silver är inte skapat lika... - Den viktiga skillnaden mellan att äga sitt guld eller ha en skuldsedel där någon lovar dig guld som är absolut vanligast
• Guld och silver som en försäkring - Mina tankar kring läsarfrågor om att köpa guld och silver till sin investeringsportfölj

Jag brukar säga att man ska maximalt lägga fyra timmar per år på sin automatiska pengamaskin, majoriteten av den här tiden går åt att en till två gånger per år balansera om. För att komma ihåg det brukar jag försöka balansera om portföljerna vid midsommar och vid nyår.

I korthet handlar ombalansering om att köpa och sälja olika delar i portföljen för att återställa den ursprungliga balansen mellan de olika tillgångsslagen i portföljen. Man kan även använda ombalansering för att ändra till en ny balans om t.ex. ens risknivå har ändrats eller man har ändrat sin strategi.

Exempel på ombalansering

Om jag tar följande teoretiska exempel så brukar jag i nybörjartportföljen prata om att man ska ha lika mycket ränte- och obligationsfonder som man är år gammal. Jag som är 33 år gammal ska således ha 33 % ränte- och obligationsfonder och 67 % aktieindexfonder. Låt oss säga att fördelningen i början av januari var perfekt 33 / 67.

Sedan har det nu gått ett halvår och låt oss säga att börsen är ca 10 % upp och obligationsfonderna är 2 % upp. Det betyder att värdet nu har ökat så att det ser ut som följer.

Det visar att ökningen har gjort att andelen aktieindexfonder har ökat på bekostnad av ränte- och obligationsfonderna. I det här fallet behöver man alltså sälja av aktieindexfonderna och köpa fler ränte- och obligationsfonder.

För att återgå till den ursprungliga fördelningen på 33 % / 67 % så behöver vi således:

• Sälja av aktieindexfonder för 176,88 kr (=67 % * 10 736 – 7 370).
• Köpa ränte- och obligationsfonder för 176,88 kr (=33 % * 10 736 – 3 366).

För att räkna ut summan efter ombalanseringen behöver jag alltså räkna den ursprungliga fördelningen (33 %/ 67 %) på det nya marknadsvärdet (10 736 kr).

Ombalansering i nybörjarportföljen

Om jag börjar med nybörjarportföljen så bygger den på teorin bakom den klassiska 60 % / 40 %-portföljen där man har 60 % aktierelaterade tillgångar och 40 % ränte- och obligationsfonder. I min publika portfölj på Shareville ser det innan ombalanseringen ut som följer. Först de aktierelaterade tillgångarna:

Sedan ränte- och obligationsfonderna

Det ger en fördelning som är ungefär 61 % / 39 %, vilket är ju ganska likt ursprungsfördelningen på 60 % / 40 %. Vilket innebär att en ombalansering i det här fallet innebär att sälja av 1 % av de aktierelaterade tillgångarna och köpa ränte- och obligationsfonder.

Jag tror att jag i dagsläget inte kommer att göra en ombalansering i nybörjarportföljen.

Använd min Excel-fil för att underlätta din ombalansering

Du kan använda min enkla Excel-fil för att räkna på din egen ombalansering av nybörjarportföljen.

1. Ladda ner filen genom att klicka här
2. Börja med att fylla i portföljens totala värde och din ålder (mängden ränte- och obligationsfonder i ursprungsfördelningen)
3. Fyll i värdet på alla dina aktie-relaterade indexfonder i de blå fälten under steg 2
4. Fyll i värdet på alla dina ränte- och obligationsfonder i de blå fälten under steg 3
5. I steg 4 ges nu hur mycket du behöver göra för att ombalansera

Om du har några frågor, skriv dem i kommentarsfältet nedan.

Ombalansering i RikaTillsammans-portföljen

Ombalanseringen i RikaTillsammans-portföljen fungerar på exakt samma sätt, men den är lite mer komplex då den består av fyra tillgångsslag och inte bara två som i föregående exempel. RikaTillsammans-portföljen består av aktieindexfonder, långa obligationsfonder, kontanter och korta räntefonder samt guld och silver. I min publika Shareville-portfölj ser det ut som följer:

1. Tillväxt – aktie(index)fonder

Ser ut enligt följer innan ombalanseringen:

Det som man direkt kan se är ju att den här delen har ökat ganska mycket sedan nyår då andelen låg på 25 %. Jag har denna portföljen hos Nordnet och använder då deras Superfonder då de har 0 % i avgift. Om du kör din portfölj hos Avanza så byter du helt enkelt ut de fyra fonderna mot Avanza Zero.

2. Inflation – guld, silver och andra råvaror

Ser ut som följer innan ombalanseringen:

Det finns egentligen inte så mycket att säga om den här delen förutom att jag normalt sett inte är särskilt förtjust i ”pappersguld” som ovan. Jag har skrivit mer om det i separata artiklar, se nederst. Jag brukar föredra att handla det i fysisk form antingen från Liberty Silver (mynt och tackor) (annonslänk) eller från BullionVault (annonslänk) där man köper allokerat guld och silver.

3. Deflation – långa obligationsfonder

Ser ut som följer innan ombalanseringen:

Den här delen är den som jag är mest missnöjd med, då det egentligen inte är tillräckligt långa fonder och dessutom handlas Vanguard-fonderna i USD vilket introducerar en valutarisk.

Utan en lång motivering, den kommer i en artikel senare, så kommer jag sannolikt att byta till en portfölj av följande fonder istället:

• db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF (DBXG) – Europeiska obligationer
• iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL) – Europeiska obligationer
• iShares Treasury Long Term Bond ETF (TLT) – Amerikanska obligationer
• iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL) – Tyska obligationer
• BMO Long Fed Bond Index ETF (ZFL) – Kanadensiska obligationer
• iShares Core Cdn Long Term Bond Idx ETF (XLB) – Kanadensiska obligationer

Anledningen är att de fonderna som jag har valt hittills inte är tillräckligt långa enligt de experter som jag har pratat med. Jag har hittills bara kollat att dessa går att köpa via Nordnet och avvaktar svar från Avanza.

4. Recession – kontanter och korta räntefonder

Ser ut som följer innan ombalanseringen:

Det finns egentligen inte så mycket att säga om den här delen.

Sammanställning RikaTillsammans-portföljen

Sammanfattar jag de fyra olika delarna innan ombalanseringen så ser det ut som följer:

Om man ska följa teorin för RikaTillsammans-portföljen så behöver man egentligen inte ombalansera då inget av tillgångsslagen har fallit utanför gränsen 25 ± 10 %.

Om man nu skulle vilja göra en ombalansering då skulle den ske enligt följande:

Jag kommer i det här läget faktiskt att välja att göra en ombalansering i portföljen, mest på grund av att försöka få rätt på de långa obligationerna.

Använd min Excel-fil för att underlätta din ombalansering

Du kan använda min enkla Excel-fil för att räkna på din egen ombalansering av RikaTillsammans-portföljen.

1. Ladda ner filen genom att klicka här
2. Börja med att fylla i portföljens totala värde
3. Fyll i värden i flik 1 – Tillväxt
4. Fyll i värden i flik 2 – Inflation
5. Fyll i värden i flik 3 – Deflation
6. Fyll i värden i flik 4 – Recession
7. Gå tillbaka till fliken ”Översikt”

Om du har några frågor, skriv dem i kommentarsfältet nedan.

Slutdiskussion

I båda fallen ovan är det egentligen inte nödvändigt med en ombalansering eftersom rörelserna inte har varit så stora de senaste 6 månaderna, de senaste veckans börsfall till trots. Nybörjartportföljen avviker mindre än 1 procent från sin ursprungsfördelning och inget av tillgångsslagen i RikaTillsammans-portföljen har fallit under 15 % eller ökat över 35 %.

Jag kommer inte att göra någon ombalansering i nybörjarportföljen men jag kommer balansera om RikaTillsammans-portföljen i alla fall, mest för att ändra fonderna i deflationsdelen. I det här läget kommer jag inte ta hänsyn till valutasäkring utan mer eller mindre byta fonderna rakt upp ner till de europeiska och amerikanska (jag skippar de kanadensiska).

En annan sak som man skulle kunna göra är att balansera om inom tillgångsslaget, men jag anser det vara överkurs och inget som behövs i dagsläget.

Relaterade artiklar

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• Vilken portfölj är bäst över tid? - En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna
• Bästa indexfonderna och aktivt förvaltade fonderna 2016 - En sammanställning för dig som vill börja spara i de bästa fonderna 2016
• Guld och silver som en försäkring - Mina tankar kring läsarfrågor om att köpa guld och silver till sin investeringsportfölj
• RikaTillsammans-portföljens utveckling – portföljens utveckling över tid
• Nybörjarportföljens utveckling – portföljens utveckling över tid

Externa länkar

• RikaTillsammans-portföljen på Shareville (annonslänk) – följ portföljens utveckling och positioner via Nordnet
• Nybörjarportföljen på Shareville (annonslänk) – följ portföljens utveckling och positioner via Nordnet

Peter Schiff och Mike Maloney är de två amerikanska profilerna som är mest negativa om den finansiella framtiden. Båda har skrivit flera böcker på ämnet och båda är inbitna så kallade ”goldbugs”. De brukar frekvent citeras i amerikansk mainstream-media så de går inte avfärda som några konspirationsnötter.

Jag själv följer båda herrarna med ett öga och brukar lyssna till vad de har att säga. Inte för att jag nödvändigtvis delar alla deras åsikter – som skulle kunna sammanfattas:

”Allt kommer att gå åt helvete. Ha dina pengar i kontanter och fysiskt guld och silver.”

Däremot är jag mån om att försöka bilda mig en egen uppfattning om det ekonomiska läget. Vad dessa två gör på ett bra och hyfsat lättförklarligt sätt är att presentera en motsatsbild till det som våra politiker, ekonomer och riksbanksmänniskor påstår. Som vanligt så tror jag snarare att sanningen ligger någonstans mitt mellan de två bilderna.

Jag tror ju inte personligen på att man kan förutsäga framtiden, men däremot kan man ta olika höjd för de olika scenarion som sannolikt kan inträffa. Det handlar för mig inte i att spekulera i framtiden och försöka maximera vinsten. Även om jag inte räknar med att det ska börja brinna hemma hos mig så har jag ändå en hemförsäkring om ifall att.

Min primära målsättning är inte att tjäna så mycket pengar som möjligt (läs: maximera avkastningen eller spekulera), men däremot bevara de pengar jag har och få en rimlig avkastning om ca 8 % per år. Därför gillar jag t.ex. min RikaTillsammans-portfölj som faktiskt består av 25 % guld och silver vilket tar höjd för det scenario som Peter och Mike beskriver ovan.

Dessutom brukar jag resonera kring guld och silver, vad är det värsta som kan hända? Att jag har lite fysiskt guld och silver som blir arvegods i framtiden.

Relaterade artiklar

• Guld och silver som en försäkring - Mina tankar kring läsarfrågor om att köpa guld och silver till sin investeringsportfölj
• Crash Proof 2.0 - hur du tjänar på den ekonomiska kollapsen - del 1 - Bokrecension av Peter Schiffs bok och en introduktion till finanskrisen
• Är vi nära en ekonomisk kollaps? - Utvikning på en läsarfråga om man ska investera sina pengar nu eller vänta
• Inflation - statens ultimata illusion som gör dig fattigare när du tror att du blir rikare - Del 2 i recensionen av Peter Schiffs bok "Crash Proof 2.0 - How to profit from the economic collapse".

Så här lät frågan idag:

Börsen var hög när jag gick in och jag fastnade för lågvärderade råvaror såsom guld, silver etc. Jag har köpt ETF:er i råvaror men har nu fastnat för att man kanske skulle ta och köpa en guldtacka, både för att ha koll på guldet man äger och för att det skulle vara lite fräckt.

En kort fråga – vart kan jag se aktuell kurs i guldpriset i SEK?

Det bästa sättet som jag själv har hittat är via Tradingview.com. Det är en gratistjänst där man kan sätta upp sina egna grafer. Jag har lagt upp dem på följande sidor här på bloggen.

Guld-spot-priset i olika valutor och enheter

• Priset på guld i kronor per gram
• Priset på guld i kronor per troy-uns (eng: troy ounce)
• Priset på guld i USD per troy-uns

Silver-spot-priset i olika valutor och enheter

• Priset på silver i kronor per gram
• Priset på silver i kronor per troy-uns (eng: troy ounce)
• Priset på silver i USD per troy-uns

Jag fick en fråga från en läsare för ett par dagar sedan som lät ungefär som följer:

Du skriver i artikeln: ”Ett annat exempel som till och med är värre är när människor kommer och säger att de har diversifierat för de har en portfölj på 50 000 kr och sedan när man tittar i balansräkningen så har de ett hus för 3 000 000 kr. Aktier för 50 000 kr motsvarar således inte ens 2 % av tillgångarna. Det spelar i princip ingen roll hur aktierna går, då det enda som spelar någon roll är hur bostadsmarknaden går.”

Men hur hanterar man det om man nu har en bostad på 3 miljoner (med lån på 2 miljoner). I vilken va de fyra kvadranterna hade du satt in det? Försöker med diversifiering på riktigt! Du får gärna skriva något om detta mer generellt eller bara ge ett snabbt svar på ditt synsätt.

Mina tankar om det här är som följer.

Det egna boendet beter sig som en skuld…

Om man utgår från en enkel definition på tillgångar och skulder så påstår jag följande:

• En tillgång är något som du äger som skapar inkomster – t.ex. aktier, företag, bokrättigheter, fonder, fastigheter eller liknande.
• En skuld är något som du äger som skapar utgifter – t.ex. bolån hos banken

Om man då sätter in bostaden eller huset, då följer frågan:

Hur mycket pengar tjänar du till följd av din bostad?

Det är väldigt få människor som jag känner som har ett annat svar på ovanstående än 0. Det ger ju slutsatsen att bostaden tvärtom ger upphov till en hel mängd utgifter såsom drift, underhåll, försäkring, räntor och så vidare. Boendet (bortsett från hyresrätt) beter sig i ett ekonomiskt perspektiv mer som en skuld.

Bostaden i RikaTillsammans-portföljen

Enligt mig har således bostaden egentligen ingen plats i RikaTillsammans-portföljen. Det är en inte en riktig tillgång. På sin höjd kan man definiera det som en tärande tillgång – något som du äger men som kostar dig pengar under tiden som du äger den.

Om man nu ska pusha det och skulle relatera en bostad till en fastighetsinvestering så var ursprungsförfattaren till RikaTillsammans-portföljen Harry Browne inte glad för den typen överhuvudtaget. Craig Rowland en av experterna på RikaTillsammans-portföljen (eng. Permanent Portfolio) skriver så här på sin hemsida:

Harry Browne didn’t consider real estate specifically a good investment. He considered it a speculation. Moreover, he thought it straddled the stock/inflation protection part of the portfolio. Again, in his 1989 book if I recall he said if you wanted to use REITs it should come out of the stock and gold allocations to get your percentage. However, he always said that real estate can perform inconsistently based on the economy and is not an asset he considers particularly useful for the portfolio.

REIT i det här fallet är en ”Real Estate Investment Trust” – fritt översatt fastighetsfond. Mitt svar skulle således gå i linjer med ovan och jag skulle säga att med nöd och näppe skulle man kunna hävda att den ligger delvis i tillväxt- (aktier) och inflationsdelen (guld).

Relaterade artiklar

Den senaste tiden har jag skrivit ganska mycket om RikaTillsammans-portföljen som är en variant på den så kallad permanent-portföljen av Harry Browne. I  korthet fokuserar strategin på att minska risken över tiden samtidigt som den ska ge en bra avkastning. I strategin ingår att man 1-2 gånger om året ska sälja av det som har gått bra och köpa upp mer av det som gått dåligt för att inte få slagsida.

Om du inte har läst föregående artiklar, rekommenderas dessa:

• Vilken portfölj är bäst över tid? - En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna
• Ska man återinvestera de pengar som indexfonderna tjänar i nya fonder eller låta dem vara? - Ett exempel på hur man utnyttjar en årlig ombalansering i portföljen

Om du inte riktigt är bekant med begreppet ”ombalansering”, rekommenderar jag särskilt den sista artikeln.

Följ portföljen i realtid via Nordnets Shareville

Nordnet har via sin funktion Shareville gjort det möjligt för olika sparare och investerare att följa varandras portföljer. Jag har sedan ett par månader gjort min RikaTillsammans-portfölj tillgänglig för alla. Det vill säga att om du vill följa utvecklingen och transaktionerna, så är det bara att följa den via Shareville. Tyvärr har Avanza inte någon motsvarande funktion än.

För att kunna följa portföljen behöver du först vara kund på Shareville:

• Bli kund på Nordnet via den här länken (gratis) → (annonslänk)
• Följ min RikaTillsammans-portfölj på Shareville (annonslänk)

Problemet med Shareville är än så länge tyvärr att de inte visar transaktioner i fonder. Enligt kundtjänst så är det dock något som ska komma efter hand.

Ombalansering till 4 x ca 25 %

Poängen i RikaTillsammans-portföljen är att över tid hålla pengarna fördelade i fyra olika typer av tillgångar:

• ca 25 % – Aktier och indexfonder
• ca 25 % – Långa obligationer
• ca 25 % – Likvider och korta ränte-fonder
• ca 25 % – Guld, silver och andra råvaror

Jag har skrivit mycket om själva strategin här. I min strategi tillåter jag mig att ha lite svängrum på de 25 % eftersom det många gånger är svårt att träffa exakt rätt. Så här ser det ut efter fredagens ombalansering.

Jag tycker det hamnar således inom felmarginalen att det inte är perfekt 25 %. Att aktierna får lite mer på obligationernas bekostnad tycker jag också är rimligt i dagsläget.

1. Aktiedelen – de bästa index- och aktiefonderna

Aktiedelen i RikaTillsammans-portföljen är den del som går som bäst när det ekonomiska klimatet är i tillväxt. Företagen växer, ser positivt på framtiden och det finns mycket riskbenäget kapital. Den här del av portföljen består i dagsläget av följande värdepapper. Jag anser dessa vara de bästa aktiefonderna under 2014 och sannolikt kommer de även vara det 2015:

En kommentar man kan säga om ovanstående är jag siktar brett. Det är indexfonder som har bra Morningstar-betyg, de har låga avgifter (<0.4 %) och de täcker hela världen. Där är en viss övervikt mot vårt närområde i Norden och mot USA. De delar som har sämst ”täckning” är Ryssland, Sydamerika och Afrika. Anledningen är att det inte finns några särskilt bra fonder med exponering mot de områdena till rimliga avgifter.

2. Obligationsdelen – lågrisk placeringar

Obligationsdelen i portföljen ska täcka upp för perioder av deflation. Den här delen består framför allt av långa obligationsfonder. Väldigt enkelt sagt handlar det om att man lånar ut pengar med långa löptider – t.ex. 5 – 10 år. Ska jag vara helt ärlig så tycker jag att det här är den klurigaste delen i portföljen eftersom obligationer är det som jag kan minst om. Om du har tips, råd eller feedback tar jag gärna emot det på den här delen.

Fördelningen ser i alla fall ut som följer:

Min motivering till urvalet är att både AMF och SPP-fonderna har 5 st Morningstarstjärnor som antyder att de är bäst i sin kategori ”Långa räntefonder” och de har extremt låta avgifter, båda 0.20 % eller lägre. Vanguard-fonderna kom med för att de också har låga avgifter och för att de har en annan underliggande exponering än de två andra fonderna. Vanguard-fonderna är inriktade mot USA och världen medan SPP- och AMF-fonderna är tungt viktade mot Sverige.

3. Guld, silver och andra råvaror

Den tredje delen av portföljen ska täcka upp för perioder av hög inflation. Även om man kan argumentera för att guld inte är en investering så är det en bra värdebevarare. Jag brukar säga att guld är pengar i sin renaste form. Fördelningen ser ut som följer:

Det här är egentligen den delen i portföljen som jag har mest invändning mot. Anledningen är att jag i normala fall inte gillar investera i ”pappers-guld” och ”pappers-silver”. Anledningarna finns beskrivna i artiklarna nedan:

• Allt guld och silver är inte skapat lika... - Den viktiga skillnaden mellan att äga sitt guld eller ha en skuldsedel där någon lovar dig guld som är absolut vanligast

Dock har jag gjort ett undantag för att kunna få till en riktig RikaTillsammans-portfölj i Sharevilles-system. Hoppas bara jag inte får ångra mig i framtiden. Det sista som är värt att nämna är en relativ ny placering som jag fick tips om av en vän (tack Tobias!). Det är RBS-pappret som följer ett råvaruindex ihopsatt av råvaruguren Jim Rogers och det består av en korg av ca 30 st råvaror.

4. Likviddelen – kontanter och korta räntefonder

Den sista delen består mer eller mindre av kontanter eller likvida medel. Den här delen är till för att täcka upp för perioder av recession. Fördelningen ser i dagsläget ut som följer:

Precis som den andra obligationsdelen så känner jag mig lite osäker på den här delen, men jag har resonerat kring att det här är fonder som är bäst i sin kategori ”Korta räntefonder”. De har haft en god avkastning, de har korta löptider och förutom Catella-fonden har de även låga avgifter.

Helheten och förväntningarna

Hela portföljen ser ut som följer i dagsläget:

Förväntningen som jag har på den här portföljen över tid är att den ska:

• Ge en genomsnittlig avkastning på ungefär 8 % per år
• Ha en medelriskprofil där standardavvikelsen ligger på runt 8 % per år
• Ha en bra riskjusterad avkastning med en Sharpekvot på ungefär 0.50 och en Sortinokvot på ca 1.50
• Göra att jag inte behöver ta hänsyn till omvärldsläget eller försöka förutsäga framtiden

Slutord

Där är några mindre förändringar som jag är sugen att göra under nästa vecka, men det är detaljer i sammanhanget. Jag är exempelvis sugen på att testa Swedbank Roburs nya indexfonder där de har sänkt avgifterna till 0.2 % likt de bästa fonderna. T.ex. skulle man kunna mäta SPP Aktiefond USA mot Swedbank Indexfond USA mot varandra och se vilken som går bäst. Men det förändrar inte allokeringen mot USA, därav att det är en detaljändring.

I övrigt måste jag säga att jag är väldigt nöjd med fördelningen. Det är samtidigt väldigt roligt att den här portföljen redan nu har en utveckling som Nordnet anser vara ”Bättre än de flesta” och en Sharpekvot (mått på hur bra avkastningen är i föhållande till tagen risk) på 1.41. Anledningen till att jag uppskattar det är för att det här är en portföljsammansättning för längre tidsperioder än 12 månader.

I ett marknadsklimat som nu där aktier går bra kan den ju inte mäta sig med t.ex. rena aktieportföljer. Den här portföljens styrka visar sig först i perioder när det går nedåt och generellt åt skogen. Mer om det kan du läsa här:

• Vilken portfölj är bäst över tid? - En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna

Om du vill veta hur jag har tänkt när jag har valt de olika fonderna så kan du läsa mer här:

• De bästa indexfonderna just nu - En sammanställning av de bästa passivt förvaltade och indexnära fonderna tillgängliga Sverige, november 2014
• Hur väljer och analyserar man en indexfond? - Sex frågor att ställa sig innan man väljer en indexfond

Teorin bakom RikaTillsammans-portföljen och analysen av den finner du här:

• Vilken portfölj är bäst över tid? - En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna

Slutligen vill jag verkligen bjuda in dig till att följa min portfölj på Shareville. :-)

• Följ min portfölj på Shareville hos Nordnet (annonslänk)

Bankmänniskor (i synnerhet centralbankirer) tycker att guldet är en barbarisk relik som inte förtjänar någon uppmärksamhet överhuvudtaget. Å andra sidan har man de så kallade ”goldbugs” som helst ser att man säljer allt och köper guld och silver för allt innan hela världen så som vi känner till den brakar ihop i en global finansiell kollaps.

Det här är ett ämne som jag har skrivit om många gånger tidigare (etikett: guld, silver, finanskris), men jag fortsätter få många frågor på det vilket jag tycker är kul. Nedan följer två av de senaste:

Jag glömde fråga hur du ser på guldköp nu när kronan tappat? Dollarpriset på guld är ju lågt nu men istället så har ju växlingskursen mot kronan försämrats.

och

Du tar flera gånger upp fysiskt guld och silver som en del av investeringarna. Går igång på tanken om det konkreta i mynten och skulle tycka det vore intressant att bygga vidare på min egen portfölj som idag endast innehåller indexfonder. Så, hur gör jag rent praktiskt för att köpa guld/silver? Var handlar jag och vad bör jag tänka på innan?

Guld och silver som en försäkring

Jag försöker ha en balanserad syn på situationen. Jag tror inte att läget är så bra som politiker, media och centralbankerna försöker intala oss. När det gäller finanskrisen så är det min uppfattning att patienten är inte längre döende som hen var 2008, men hen har fortfarande inte lämnat sjukhuset. Däremot tror jag inte på att det kommer bli en sådan kris som de värsta domedagsprofeterna såsom Peter Schiff, Mike Maloney m.fl förespråkar. Skulle det bli det, då är ju lösningen att köpa en bunker, hamstra mat, vapen och ammunition. Något överdrivet men ändå.

Däremot gillar jag att vara förberedd. Förmodligen från min uppväxt som scout – en gång redo, alltid redo. Mitt resonemang kring guld och silver bygger således mer på ett ”försäkring”-perspektiv. Jag köper fysiskt guld och silver ca en gång per år. Går det helt åt skogen då kommer jag vara glad för att jag har det, för i domedagprofeternas profetior då ska guldet öka i pris med flera hundra procent och går det inte åt skogen, då får Freja det som arvegods när vi kilar vidare.

Med ovan i baktanke, så vill jag gärna citera ”The 10th man” som gör en ganska nykter analys:

Gold is a very dangerous trade, because it plays into people’s core beliefs and how they perceive the world around them. If you are conservative/libertarian and you like hard money and hate the Fed, chances are you are bullish on gold. If you are a Keynesian/liberal and you like fiat money, chances are you are bearish on gold.

But most people aren’t bullish on, say, Amazon, because they are politically aligned one way or another. They evaluate Amazon on its investment merits. But people get emotionally attached to gold, or repulsed by it.

For example, Euro Pacific Capital CEO Peter Schiff is probably not going to change his mind on gold, no matter how low it goes. Neither is Barry Ritholtz, founder of Ritholtz Wealth Management. He will not change his mind on gold, no matter how high it goes. They may say they have intellectual flexibility, but they don’t.

Gold isn’t like oil. You might be bearish on oil at 140 and bullish at 70, but people generally don’t do that with gold. The people who were bearish on it for a decade never changed their minds, not even when it went up almost 1,000%, and the gold bulls (myself included) are still pounding the table after a very large and painful correction.

It will be interesting to see how long this correction lasts, because corrections usually last until nearly everyone capitulates and sells. But with gold, nobody is capitulating anytime soon. There is a lot of gold that people are unwilling to sell at any price.

Därför är det viktigt att komma ihåg varför man köper sitt guld eller silver.

Hur mycket guld ska man köpa?

På den här frågan får man också väldigt olika svar beroende på vem man frågar. Frågar du en centralbankir så säger hen att man inte ska äga något guld eller silver överhuvudtaget. Frågar du Mike Maloney på goldsilver.com så kommer han säga att köp guld och silver för alla pengar du har.

Jag själv hamnar i det klassiska lagom. Pratar man om en vanlig portfölj – t.ex. en 60/40 portfölj med 60 % aktier och 40 % räntepapper/obligationer så har jag för mig att Handelsbanken rekommenderade någonstans mellan 5-12 %. Jag vill minnas att jag läste någon rapport där det stod att en optimal andel var ca 8 % av den totala portföljens värde.

I RikaTillsammans-portföljen ligger jag lite högre på mellan 20 % – 25 %.

Vad ska man köpa?

Det finns en uppsjö sätt att köpa guld på bl.a. guldfonder, guldgruveaktier, guldderivat, guldetf:er, fysiska guldmynt, numistmatiska mynt (dvs. samlarmynt) etc. Jag tycker i princip alla sätt utom ett är dåliga alternativ. Jag har skrivit mycket om att allt guld inte är skapat lika. Problemet med pappersguld är framförallt att det finns ungefär 10 gånger mer guld på pappret än vad som finns i verkligheten. Det gör att när man väl vill komma åt sitt guld så vet man inte vilka 90 % som sitter med Svarte-Petter på hand.

Utmaningen med numismatiska mynt är att det är mer en hobby än en investering. Det kräver stor kunskap eftersom mynten inte värderas på sitt metallinnehåll utan på hur sällsynt det är, kvaliteten och så vidare.

Det jag rekommenderar är fysiskt guld och silver i form av s.k. bullionmynt eller tackor. De värderas endast på sitt metallinnehåll. Det är enkelt eftersom det enda som man behöver ta hänsyn till är, hur mycket över det aktuella marknadspriset (dvs spot-priset) köper jag. Jag själv brukar köpa lite olika bullionmynt, ibland även för motivet. Sedan brukar jag ge bort dem till barn som fyller år eftersom de ligger bra i pris, är roliga att titta på och dessutom öppnar det upp för spännande samtal – alla som har sett Pippi någon gång vet ju om hennes guldpengar. :-)

Var köper jag det?

Läs mer i den här uppdaterade artikeln:

Liberty Silver

Jag själv köper allt mitt fysiska guld och silver via Estland och en affär som heter Liberty Silver – http://www.libertysilver.ee (annonslänk). Jag har köpt från Liberty Silver vid tre olika tillfällen och det har aldrig varit några problem, så jag kan verkligen rekommendera det. Tänk dock på att frakten brukar hamna på runt 600 kr, så det är värt att vänta och köpa en större mängd på samma gång, eller dela med någon kompis. Praktiskt sätt fungerar det att det kommer hem i en brun omärkt låda via Posten eller så hämtar du det på ditt postkontor.

Bullion Vault i England

På senare tid har jag faktiskt även börjat köpa lite via en mäklare som heter Bullion Vault (annonslänk). Det är en webbaserad guld/silver mäklare som fungerar ungefär som Avanza och Nordnet fungerar i Sverige för aktier och fonder. Fördelen med dem är att de garanterar att man har fysisk uppbackning på allt som du äger och du kan köpa extremt nära spotpriset. Det är dessutom också relativt enkelt att föra över pengar mellan dem och sin vanliga bank.

Jag har också skrivit om Bullion Vault i tidigare artiklar.

Slutord och saker att tänka på

Jag tror att just nu är ett bra tillfälle att köpa både guld och silver. Både guld och silverpriset är på sina lägsta nivåer på flera år. Se nedanstående grafer. Jag själv köpte lite silver så sent som idag faktiskt.

Guldpriset de senaste 5 åren

Silverpriset de senaste fem åren

För att sammanfatta det; jag tror att det är bra att ha en liten del av sin portfölj i fysiskt guld och silver som man kan ta på. Det är något som ingen nämligen kan ta ifrån dig. Däremot ger guld och silver ingen direktavkastning som t.ex. en aktie utan det är pengar i sin renaste form.

Det viktigaste att tänka på är komma så nära marknadspriset som möjligt, så att man inte betalar en massa pålagor i onödan. Ett par procent är rimligt. Samtidigt beställer man t.ex. från Liberty Silver är det också viktigt att köpa en lite större mängd (minst ett antal tusen) så att frakten inte äter upp för många procent på investeringen. Det sista att tänka på är förvaringen. Det täcks ofta av lösöre-delen i hemförsäkringen, men bankfack är också ett bra alternativ.

Det här inlägget är inte sponsrat, men jag får en liten provisionsersättning om du väljer att köpa guld/silver via Liberty Silver eller Bullion Vault. Det påverkar inte dig som kund och är i storleksordningen mindre än en 1 %.

Relaterade länkar:

• Liberty Silver – för köp av fysiska guld- och silvermynt (annonslänk)
• Bullion Vault – för köp av guld och silver via nätet (med fysisk uppbackning) (annonslänk)