I Aktuellt på SVT redovisar man igår att:

November är den månad med högst antal döda på 100 år.

Från SVT Aktuellt, den 14 december 2020

Det stämmer ju så klart i absoluta tal och underlaget kommer från SCB. Där säger man till och med:

Det är det högsta antalet dödsfall som uppmätts under en novembermånad sedan 1918, vilket var året då spanska sjukan bröt ut. Då avled 16 600 personer i november. Den högsta noteringen under 2000-talet var 2002, då det registrerades 7 720 dödsfall under november,

Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB

Det låter ju väldigt mycket. Vid snabb anblick (tänka, snabbt med system 1) blir man (jag) lite skrämd och upprörd, men när system 2 (tänka, långsamt) kickar in så blir den lite mer tankemässigt jobbiga frågan:

• Är det en relevant jämförelse?

Situationen 1918 var ju något annorlunda än den är idag. Borde man inte jämföra den t.ex. per capita? Allt kring befolkningsstatistik brukar man ju räkna t.ex. per 100 000 invånare. Tittar man på SCB:s egna statistik och data som tagits fram av bloggrannen Cornucopia så får man:

• 2020 November: 77,9 personer döda per 100 000
• 2010 November: 79,2 personer döda per 100 000
• 2002 November: 87 personer döda per 100 000

Eller för att citera Cornucopia som med viss ironi skriver:

Sett till helåret skenar också dödstalen och vi har hela 819 dödsfall per 100 000 invånare, vilket är nästan lika högt som 2018 års 820 dödsfall per 100 000 invånare. 2019 dog endast 781 per 100 000 invånare, vilket var det lägsta i Sveriges historia. Krisåret 2020 är just nu det näst minst dödliga i svensk historia

Bloggrannen Cornucopia

Ett inslag med rubriken: ”2020 är det näst minst dödliga året i svensk historia per capita” skapar ju inte alls i närheten av samma nyhetsvärde. Med media gäller tyvärr alltid att; det som skapar uppmärksamhet, gärna mycket känslor, det skapar exponering. Exponering skapar påverkan. Påverkan skapar makt. Makt skapar pengar (annonsintäkter).

Tyvärr gäller det här även väldigt ofta i finansbranschen som är extremt duktig på att vinkla siffror, t.ex. kring avkastning. En klassiker är:

Titta här, dina pengar har växt från 100 000 kr till 135 000 kr. Du har tjänat 35 procent!

Det är korrekt, men vad som man glömmer säga är att en jämförelseinvestering i en indexfond hade get 210 000 kr och att avkastningen de facto bara var en bråkdel om man slog ut det per år. Det är inget ljug, men den är en ganska ordentlig vinkling som i de flesta fall får passera obemärkt förbi.

OBS! Det här är inte ett inlägg i Corona-debatten. Varje dödsfall är så klart hemskt, det drabbar närstående hårt, något som jag verkligen har empati med och vi gör alla så gott vi kan med att hålla i och hålla ut.

Min poäng här är bara att illustrera hur man väldigt enkelt kan vinkla siffror för att skapa en egen bild och hur enkelt det är att gå på det man hör. Det här irriterade mig lite till följd av att jag ser det inom finansbranschen hela tiden och här blev det lite extra illustrativt.

Imorse publicerade jag ett liknande inlägg som det här i RikaTillsammans-communityn på Patreon. Det är där jag är aktiv mellan veckoavsnitten här på bloggen och normalt dubbelpostar jag inte. Men eftersom jag tycker att Cidron/Nordic Capital gör en lite tveksam grej, så tycker jag att det är på som plats att rekommendera att man tar sig en extra funderare kring Nordnets börsnotering. Både om man har tänkt sig teckna eller har tecknat. Så här skrev jag på Patreon imorse:

Heads-up: avrådan från att teckna / delta i Nordnets börsnotering

Här kommer en heads-up kring Nordnets börsnotering. Det är flera som har mejlat, kommenterat och postat frågor om Nordnets börsnotering. Normalt brukar jag inte skriva negativa analyser eller komma med avrådan. Men jag har pratat med flera kontakter och de flesta avråder. 

Jag kommer att återpublicera en längre analys i helgen om jag får ett OK, men i korthet är  några av de samlade kommentarerna: 

• Riskkapitalbolaget Cidron/Nordic Capital säljer ut 78%(!) av sitt innehav (från 41 % till 9 %). Man säljer ut väldigt mycket mer aktier än vad som är brukligt – vilket signalerar att man inte tror att man kommer få mer betalt i framtiden. Det är inte snyggt i mina ögon. (Källa: sid 5 i prospektet)
• Utgivaren har rykte i branschen av att sminka bruden lite för väl historiskt
• Normalt har Avanza värderats mycket högre (ibland även dubbelt) än Nordnet i alla år men nu värderas Nordnet i princip på samma nivå som Avanza trots att Nordnet (i mina ögon) fortfarande släpar efter.
• Årets omsättning / vinst har påverkats mycket av Corona-handeln, tveksamt om företaget kan upprätthålla samma vinster, omsättning och värdering i framtiden.
• Mig veterligen finns det inga stora professionella aktörer som velat gå in som ankarinvesterare (tack Mikael Persson för påpekande).
• Man köper dessutom ”grisen i säcken” eftersom man inte vet den exakta teckningskursen. (Tack Ingvar K. för påpekandet).

Det betyder INTE att aktien inte kan öka vid öppning eller de närmsta dagarna. Förmodligen kommer den göra det eftersom erbjudandet sannolikt kommer fulltecknas. Men det kommer sannolikt bero på bra marknadsföring än att caset är särskilt bra. Nordnet pushar det t.ex. på sin förstasida, de har många småsparare som har förtroende för företaget, det är känt och så vidare. 

Kortsiktigt kan det som vanligt gå hur som helst, men över tid är det många proffs i min omgivning som inte tar i aktien med tång. Så om du har tecknat utan en egen djupgående analys, unna dig ett varv till din analys för säkerhetsskull. 

Om jag får möjligheten så återkommer jag i helgen genom att uppdatera det här anslaget.

Jag har inte tecknat och kommer inte göra

Jag brukar generellt sett vara ganska aktiv med min Lekhink i börsintroduktioner och emissioner eftersom det från tid till annan är ganska lättförtjänta pengar i förhållande till risk/reward/tidsinsats. Men den här kommer jag inte röra.

Det är mycket möjligt – högst troligt kanske till och med – att den kan öka första dagen eller dagarna. Vissa av mina kontakter pratar om en teckna-sälj eller buy-and-dump men jag tycker inte det är schysst då jag upplever att det underliggande värdet inte finns där.

Det tar mig emot att tjäna pengar på andra småsparare i ett nollsumme- eller greater fool-spel. Jag har inga problem att utmana proffs öga-mot-öga och satsa emot dem, men i det här fallet är ju proffsen på säljsidan och lyser med sin frånvaro på köpsidan. Jag kanske har otur när jag letar, men jag hittar inga ankarinvesterare.

Således får det mig att undra:

Är det här en dumpning på oss småsparare av en professionell och erfaren riskkapitalist eftersom man är ganska medveten om att läget inte kommer vara bättre i framtiden för en försäljning? ?

Därav också det här anslaget för att få lite balans i informationsläget där Nordic Capital har insyn och Nordnet själva promotar sin egen grej och ägare.

Bättre att singla slant än att lyssna på en experts åsikt om framtidan

Jag ska vara tydlig med att jag här gör ett uttalande om framtiden. Något som jag själv brukar starkt avråda från. Särskilt eftersom studier visar att experter som uttalar sig om framtiden ofta har en sämre sannolikhet för att ha rätt än om du singlar slant.

Jag kommer därför säkert få fel i ovan, det kan bli en jättebra affär och aktien kan rusa. Men jag tycker att signalvärdena – oavsett utfallet och resultatet – inte är schyssta. Det vill säga att utifrån tesen att syftet med att investera är att förbättra sin beslutsprocess – oavsett vad utfallet blir – så är det här inte ett beslut jag borde ta. Därav blir min rekommendation inte en ren avrådan, utan snarare att ta dig en funderare till.

Bra frågor att fundera på kan vara t.ex.:

• Vilka är de tre främsta anledningarna till att du tecknade?
• Vad är din plan för att att sälja? När? Vid vilka förutsättning? Inom vilken tidshorisont?
• Vilken är den framtida säljaren du ser framför dig? Någon som köper för det underliggande värdets skull eller någon som tror att den kommer gå än högre?

Det kan hända att jag uppdaterar artikeln i helgen då jag väntar på OK från ett par källor att få återpublicera deras analyser. Men jag vill inte lova något och jag kommer även prioritera Patreon-gänget först och främst eftersom det är mitt löfte till dem.

Trevlig helg och sorry för ett lite trist inlägg,
Jan Bolmeson

Jag hade egentligen inte tänkt skriva om Spirecta för om några veckor då allt är helt färdigt. Nu släppte dock Tink sin nyhet om nedläggning idag och då får man anpassa sig till verkligheten. Därav kommer här möjligheten för dig att primärt sätta upp dig på listan att få en inbjudan så fort vi går ur betan och börjar smyglansera verktyget.

• UPPDATERING: Spirecta finns nu live och du hittar mer info här →

Bakgrunden till Spirecta är att jag länge har saknat ett verktyg som hjälper mig att ha koll på min ekonomi på det sättet som jag skulle önska. Det många appar gör är att man måste lägga in saker manuellt eller så kategoriserar de på ett sätt jag inte vill. Dessutom har väldigt få koll på det som egentligen är viktigt, tillgångar och skulder. Trots att jag är nörd så kan jag inte säga att jag har full koll. Jag vet vad jag har på mina LYSA-depåer, men jag kan inte svara på enkla frågor såsom:

• Givet alla dina investeringar och din totala ekonomi, hur är fördelningen mellan aktier, räntor och likvider?
• Hur har din förmögenhet förändrats över tid?
• Hur har din sparkvot, ekonomiska frihet, ekonomiska trygghet och soliditet förändrats över tid?
• Hur mycket har du lagt på utgifter av typen X de senaste 12 månaderna?

Därför började jag för mer än ett år sedan på fritiden utveckla ett verktyg Spirecta som skulle hjälpa till med just dessa frågorna. Nu är jag nästan färdig och har det ute hos mer än 100 användare för testning. Hemsidan håller också på att bli färdig och inte minst communityn och forumet är under uppbyggnad.

Spirecta kräver lite arbete men kommer ge belöning

Jag vill vara supertydlig med att Spirecta inte är en direkt ersättare till Tink. Tink var ju nästan automatisk på många sätt vilket har sina för och nackdelar. Spirecta är halv-automatisk. Du har kontroll på allt, men det kräver också att du gör en del jobb. Det är lite som med träning och hälsa eller sparande för den delen. Det finns inga quick-fix. Det krävs lite jobb för att få de resultaten som man önskar.

Samtidigt – lägger man in arbetet så får man även belöningen. I det här fallet hoppas jag att belöningen för dig kommer vara:

• Mycket bättre koll på din löpande ekonomi
• Mycket bättre koll på helheten och framförallt dina investeringar
• Lugn och trygghet i att du har koll och en överblick
• Mer pengar i form av att du kommer kunna fatta bättre beslut
• Bättre risk i din totala ekonomi och dina investeringar
• Bättre balans mellan olika tillgångstyper och investeringar
• Lättare att nå dina mål i livet som förutsätter pengar

Jag själv har redan fått ut väldigt mycket insikter kring min egen ekonomi tack vare verktyget. Flera användare vittnar också om att de har både sparat och tjänat pengar tack vare det.

Nedan följer lite skärmklipp från Spirecta

För att du ska få lite känsla för verktyget så följer nedan några skärmklipp. Verktyget körs i webbläsaren och ej i telefonen då det kräver lite jobb.

Om du vill se lite videoklipp och liknande. Tjuvkika gärna på Kom-igång-guiden i Spirecta-forumet.

Jag respekterar din data och därför är Spirecta inte gratis

Jag vet inte om du har sett dokumentären ”The Social Dilemma” som går på Netflix just nu. Om du inte har sett den, gör det. Den handlar om hur vi och vår data samlas in, bearbetas, säljs, delas och distribueras, av bolag som Facebook, Google, Amazon. Jag tycker det är riktigt dåligt. Därför har jag själv inte privata konton i sociala medier trots att jag och Caroline bloggar.

Det handlar lite om den klassiska principen: ”Om det är gratis, då är du inte kunden, du är produkten.”. När jag byggde Spirecta bestämde jag mig väldigt tidigt för att du ska vara kunden. Inte produkten. Därför är verktyget inte gratis. Det kostar 150 kr per månad eller 1 500 kr per år (=125 kr/mån). Men då kan du också vara säker på att jag aldrig kommer att dela, sälja eller använda din data på något sätt. Du har full koll på din data, du kan exportera den, radera den eller göra precis vad du vill med den.

Däremot har jag full förståelse för att det gör det till en showstopper för några. Det är okej. Spirecta är inte till för alla. Det är till för dig som är vill ha koll på din ekonomi, vill ha ett rikare liv, vill ha mer trygghet, frihet och möjlighet och framförallt, är villig att göra jobbet som krävs för att få det. Däremot erbjuder jag hela 30 dagars öppet köp för att du ska ha tid att testa verktyget i lugn och ro.

Priset kan komma att ändras inför fullständig lansering.

Lansering i början av november

Min plan var att börja lansera Spirecta i början av november. Men då det dök upp med Tink idag så kommer informationen redan nu. Min farhåga från att släppa det redan idag är att jag vet inte 1) om jag klarar av en stor anstormning användare och 2) att allt inte är tipp-topp. Därför skulle jag rekommendera att om du inte är i akut behov av något nytt och kan tänka dig vänta 2-4 veckor, gör en intresseanmälan för mer info:

• Gör en intresseanmälan för att få mer information →

Om du är okej med att saker inte kanske riktigt fungerar riktigt än, att det kan ta lite tid att få hjälp och support (=supportorganisationen är undertecknad i egen hög person), då kan du faktiskt pröva redan nu.

• Skapa ett konto i Spirecta →

Om du har några frågor eller funderingar, kommentera gärna!

Tack på förhand,
En supernervös bloggare som inte vill släppa ut sin baby i världen

Externa länkar

• Spirectas hemsida →
• Spirecta forumet →
• Tinks pressmeddelande om att de lägger ner →

Nedan följer några av de insikter och lärdomar som jag har fått och jag tror (tyvärr) många med mig. Låt oss gärna tänka tillsammans i kommentarerna. Jag brukar också vidhålla att marknadens rörelse inte är en anledning till att göra förändringar i portföljen, men jag tycker faktiskt att nedanstående analys kan borga för en omfördelning i åtminstone räntedelen i modellportföljerna.

Den svenska företagsobligationsmarknaden är väldigt illikvid

Något som jag tror har förvånat väldigt många, inklusive professionella investerare, fondbolag och myndigheter, är hur illikvid och liten den svenska företagsobligationsmarknaden är. Den domineras av två stora aktörer Spiltan och Carnegie. När tilliten försvann på den underliggande företagen och deras betalningsförmåga frös i princip hela marknaden ihop. Spiltans framgångsfaktor, storleken, blev sannolikt också dess problem. 

Den underliggande tillgången behöver vara mer likvid än den överliggande produkten

En annan insikt är att om du har en produkt som handlas på daglig basis (läs: en fond) så behöver den ha en underliggande tillgång som är mer likvid än fonden. Det vill säga att det går inte att ha en fond som ska handlas på daglig basis om innehållet i fonden handlas på veckobasis. Än värre blir det med en börshandlad fond som ska handlas på minutbasis men där tillgången handlas på dags- eller veckobasis. 

KIID-riskskalan tar inte hänsyn till andra typer av risker som fondbolags-, likviditets eller kreditrisk

KIID-skalan som är det universella måttet för att mäta risk i en fond fungerar inte särskilt väl. Den tittar på historisk volatilitet men tar inte hänsyn till andra typer av risker. 

Fondbolagrisk även på stora fonder

Jag har tidigare tänkt på risken med ett specifikt fondbolag, men mest tänkt att det är en risk med små och nya fondbolag. Insikten nu är att även stora fondbolag kan få problem, fast av annan typ. 

Vem äger pappren i fonderna

En sak jag inte har reflekterat över tidigare är vem som äger papprena i fonden. Om vi tar Spiltan som exempel så är det högst sannolikt att det var mycket småsparare tack vare deras goda historik och utveckling. Problemet är att dessa är lättrörliga pengar om man jämför med bolag som t.ex. AMF eller SPP som även förvaltar pensionspengar vilka är trögrörliga. Det innebär att dessa bolag sannolikt skulle kunna lösa problemet som Spiltan stod inför på annat sätt med sina mer trögrörliga pengar. 

En enskild fond som inte prissätter spärrar hela konton

Det här är en risk som aldrig har slagit mig någonsin. Att t.ex. hela PPM-valet eller LYSA skulle bli spärrat baserat på att en fond inte prissätter sig själv. 

I tider av kris minskar kronan i värde och USD ökar

Något jag har tänkt på tidigare men inte utnyttjat i räntefonderna är att i tider av kris så tenderar USD stärkas mot SEK. Vilket antyder att man skulle kunna sig lite räntefonder i USD även om det innebär en valutarisk. 

Saker jag har gått och funderat på

Nedan följer lite lösa tankar kring situation som jag gärna skulle vilja ha era tankar kring:

Ha företagsobligationer i portföljen?

Jag tycker fortfarande att antagandet att ha företagsobligationer i portföljen som tillgångsslag är korrekt. Frågorna är snarare: 1) till vilken andel? och 2) genom vilka fonder? 

Fonder med utländska företagsobligationer

Något som jag funderar på är att försöka utöka med en större andel utländska företagsobligationer med motiveringen att det är mer likvida och en sådan ”stängning” som vi upplevde i Sverige borde vara mindre sannolik. Problemet som uppstår är dock att man inte vill spekulera i valutan vilket innebär att de bör vara valutasäkrade mot SEK. 

Få svenska fonder med mer än 20 % svenska statspapper i portföljen

Jag har inte riktigt hittat någon fond som har mer än ca 20 % svenska statspapper i fonden. De flesta fonder har mest hypotekslån vilket inte heller är något fantastiskt att äga. 

Ha likviditetsfonder i portföljen?

De har ju historiskt de senaste 10 åren gett en negativ avkastning vilket gör ju det svårt att motivera att ta in i portföljerna. 

Bankkonto – alternativ?

Bankkonto är som jag tidigare sagt ett bra alternativ på 0 – 12 eller på sin höjd 24 månader sikt. På längre sikt är det inte ett alternativ på grund av inflationen. 

Inte ha för stor andel i en enskild fond

Något vi har lärt oss de gångna två veckorna är att inte heller ha för mycket i en enskild fond då fondbolag kan ta olika beslut även om den underliggande marknaden är samma. Något som dessutom underlättar vid eventuell belåning.

Utifrån era kommentarer och undersökningen häromdagen så är majoriteten (ca 58 %) för att minska exponeringen hos Spiltan men inte ta bort dem helt (=42 %). Jag lutar åt att tänka som följer.

Försiktiga portföljen (låg risk, sparhorisont: 1 – 3 år)

I ombalanseringen i början av året så såg den ut som följer:

• 20 % – Globala aktier / SPP Aktiefond Global (Avanza, Nordnet)
• 45 % – Korta svenska företagsräntor / Spiltan Räntefond Sverige (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Korta svenska företagsräntor / IKC Avkastningsfond (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Långa svenska stats- och bankräntor / AMF Räntefond Lång (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska högränteräntor företag / Spiltan Högräntefond (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Globala statsräntor / AMF Räntefond Mix (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Guld / Xetra Gold (Nordnet) eller Guld Ava (Avanza)

Mitt förslag på förändring är som följer.

Nybörjarportföljen (mellanrisk, sparhorisont: 3-10 år)

I ombalanseringen i början av året så såg den ut som följer:

• 40 % – Globala aktier / Länsförsäkringar Global Indexnära (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska aktier / SEB Sverige Index (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Asien & tillväxtmarknadsaktier / Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära A (Avanza, Nordnet)
• 25 % – Svenska korta företagsräntor / Spiltan Räntefond Sverige (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Globala stats- och företagsräntor / AMF Räntefond Mix (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska långa räntor / AMF Räntefond Lång (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Högränteräntor / Spiltan Högräntefond (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Guld / Xetra Gold (Nordnet) eller Guld Ava (Avanza)

Mitt förslag på förändring är som följer.

Globala barnportföljen (hög risk, sparhorisont: 10+ år)

I ombalanseringen i början av året så såg den ut som följer:

• 55 % – Globala aktier / Länsförsäkringar Global Indexnära (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Asien & Tillväxtmarknadsaktier / Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära A (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Globala småbolag / Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1 SEK (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska aktier (alla) / SEB Sverige Indexfond (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska investmentbolag / Spiltan Aktiefond Investmentbolag
• 10 % – Korta svenska företagsräntor / Spiltan Räntefond Sverige (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Guld / Xetra Gold (Nordnet) eller Guld Ava (Avanza)

Mitt förslag på förändring är som följer.

RikaTillsammans (mellan risk, sparhorisont: 3-10 år)

I ombalanseringen i början av året så såg den ut som följer:

• 22,5 % – Globala aktier / SPP Aktiefond Global (SEK) (Avanza, Nordnet)
• 2.5 % – Svenska aktier (alla) / SEB Sverige Index (SEK) – (Avanza, Nordnet)
• 20.0 % – Svenska korta företagsräntor / Spiltan Räntefond Sverige (SEK) – (Avanza, Nordnet)
• 5.0 % – Svenska kontanter / Kontanter i form av saldo på konto (SEK)
• 5.0 % – Europeiska långa statsräntor / iShares € Govt Bond 15-30yr (EUR) – IBCL (Nordnet)
• 15.0 % – Amerikanska långa statsräntor / iShares $ Treasury Bond 20+yr (EUR) – IS04 (Nordnet)
• 5.0 % – Europeiska långa statsräntor / Xtrackers II Eurozone Government Bond 25+ (EUR) – DBXG (Nordnet)
• 25 % – Guld / Xetra Gold (Nordnet) eller Guld Ava (Avanza)

Mitt förslag på förändring är som följer.

Uppdatering 200404 kl. 09:24

Först och främst ett stort tack för kommentarerna. Jag läser alla, funderar och reflekterar. Jag upplever att man kan koka ner frågorna till följande.

1. Vad är syftet med räntefonderna i respektive portfölj? Skydd eller avkastning?
2. Valutarisk i räntefonderna eller ej?
3. Ta hänsyn till mental bokföring som skydd eller ej?
4. Lång eller kort sparhorisont på räntefonderna
5. Tillit till Spiltan som fondbolag eller ej?
6. Andelen guld och räntors vara överhuvudtaget?
7. (säkert glömt någon fråga)

Om jag sätter igång diskussionen så tänker jag:

1. Vad är syftet med räntefonderna?

Det blir väldigt olika svar på fråga 1 beroende på vilket perspektiv man väljer. 

Skydd – givet att man är ute efter skydd så blir svaret mer eller mindre kontanter och/eller sparkonto med insättningsgaranti. Vi har konstaterat att företagsobligationsmarknaden fungerar dåligt, utländska investerare är skeptiska till svenska bostadslånsmarknaden, likviditetsfonder har varit en garanterad förlust och då återstår egentligen bara statspapper. Problemet är att det finns ingen svensk fond – vad jag har hittat – med mer än 30 % svenska statspapper. Det finns fonder med utländska statspapper men då spekulerar du plötsligt i valutan snarare än i räntor. Därav avvecklingen av försiktiga portföljen. 

Avkastning – tittar utifrån ett avkastningsperspektiv så blir det också knökigt. Avkastning i räntefonder fås idag genom företagsobligationsfonder, men det såg vi hur det gick. Notera att mitt problem inte är att de gick ner primärt. Det är att det är en icke-fungerande / icke-likvid-marknad. Tittar man på lång sikt (>5 år) så vill man då ha något som liknar världsmarknaden, givet att vi utgår från samma resonemang om globalviktat marknadsindex. Där står USA för största andelen räntor och det är ungefär lika mycket statspapper som det är företagsobligationer, grovt sagt. 

Applicerar man då ovan och försöker gör en kompromiss så leder det enligt mig till. Försiktiga portföljen – går bort enligt tidigare anledning. Nybörjarportföljen – en kombination av statspapper, företagspapper, både på lång och kort sikt samt kontanter. Typ 15 % avkastningsträntor, typ 15 % skyddsräntor. I RikaTillsammans-portföljen vill man ju ha skydd (=korta, 3 månaders amerikanska/lokala statspapper enligt originalet). Således blir det 25 % skyddsräntor. I Globala barnportföljen som har mycket risk skulle jag argumentera för skydd som komplement, men då horisonten är så långt kan man argumentera för avkastning och svaret blir något mittmellan. 

---

2. Valutarisk eller ej?

Den här frågan har också gett upphov till mycket diskussion och är klurig. Grundrekommendationen är ju att inte ha räntor i en annan än sin egen valuta på grund av valutarisken. Att ha en räntefond som går +/- 1 procent om året och sedan ha en valuta som svänger +/-10 % runt den känns ju att det kan bli hugget som stucket. 

Argument FÖR valutarisk – det största argumentet som jag ser för valutarisk är att i kriser som nu, så tenderar pengar lämna små valutor som kronor och gå framförallt till USD och CHF samt i mindre del till EUR. Att ha en fond med valutarisk innebär således spekulation i kris och mot den svenska ekonomin – t.ex. en sådan som vi inte har haft på 10 år förrän nu. Är det motiverat de rörelserna vi har under tiden?

Argument MOT valutarisk – Att ha en fond med valutarisk innebär således spekulation i kris och mot den svenska ekonomin – t.ex. en sådan som vi inte har haft på 10 år förrän nu. Är det motiverat de rörelserna vi har under tiden? Sedan upplever jag dessutom att vi redan i alla portföljerna har valutarisk genom aktierna och gulder.

Jag landar i att det faktiskt INTE är värt att ta valutarisk i räntefonderna i någon större utsträckning. Det finns redan gott om valutarisk i portföljerna (60 % av en globalfond är i USD, 20 % är i EUR och bara ca 1 % är i SEK). I RikaTillsammans-portföljen är även de långa räntorna i USD/EUR. 

---

3. Ta hänsyn till mental bokföring eller ej?

Här hamnar frågan om man ska kontanter på sitt ISK/KF-konto eller ej. 

Argument MOT att ha kontanter på ISK/KF – det uppenbara argumentet är att man i ett ISK/KF betalar skatt på hela innehavet och att ha pengar på ett sådant konto innebär att du betalar skatt på pengar som inte tjänar några nya pengar. Det är ju dumt särskilt som man istället kan ha dem på ett konto med insättningsgaranti. 

Argument FÖR att ha kontanter på ISK/KF – argumentet som för mig uppväger en stor del av motargumenten är att jag får en kurva direkt på depån. Det vill säga att när jag loggar in så ligger mina kurvor bättre än index i perioder med nedgångar. Det känns bättre att se att man ligger bättre än index. Det är det ”snabba” systemet i hjärnan som reagerar och vi vet sedan tidigare att förluster värderas dubbelt så mycket känslomässigt än som vinster. Visst är matematiskt bättre att ta värderna, föra in dem i sin excel-fil och se ett annat resultat, men det gör man sällan. Skatten är dessutom inte särskilt hög i dagsläget. 

Jag landar spontant som i argument för. 

---

4. Lång eller kort sparhorisont

Den här hänger ihop med fråga 1 på sätt och vis. Det handlar om, tittar jag på det här utifrån ett marknadsläge idag, eller tittar jag på det utifrån ett 3, 5 eller 10 års perspektiv. 

Kort perspektiv – tittar man på ett kort perspektiv på säg 12 månader då är det svårt att se något case för räntor annat än att de har blivit utbombade och man kan spekulera i att vi kommer att se en snabb återhämtning. Har för mig att Jonas Lindmark på Morningstar argumenterar för det. 

Långt perspektiv – på sikt måste vi få räntemarknaden i Sverige och i andra länder att fungera. Problemen blir nämligen enorma i den reala ekonomin om företag inte kommer att kunna finansiera sig. I ett långt perspektiv gäller ju ”This too shall pass” tänker jag. 

Jag landar spontant någonstans mittmellan här. 

---

5. Tillit till Spiltan som fondbolag?

Jag står en hel del och velar i den här frågan. 

Argument FÖR Spiltan – man kan säga mycket om Spiltan, de har ett fantastiskt track-record (fram tills nu) och de har uppenbart fått en ordentlig läxa. Vill man då chansa på någon som inte har fått den läxan? Det är i grunden bra bolag och man kan argumentera för att de faktiskt agerade i sin andelsägares bästa. Problemet har främst under krisen varit kommunikation. 

Argument MOT Spiltan – här kommer en grov spekulation, så bear with me, men det är en känsla baserat på min egen upplevelse och ett flertal diskussioner med mina kontakter i finansbranschen. Det är således obekräftade rykten. Jag pratade med Finansinspektionen tidigare i veckan och fick höra att de har fått in 10+ anmälningar på Spiltan av varierande karaktär. Jag har begärt ut några underlag och väntar på att sekretessklassningen ska bli klar. Det som oroar mig är att Spiltan verkar ha gjort en egen tolkning av fondlagstiftningen som inte någon annan har gjort. Antingen det eller så har de inte fungerande interna rutiner för värderingen av fonderna. Det handlar således inte om invändningar mot själva förvaltningen. Min oro är för det runt om förvaltningen. Sådant som inte brukar ses med blida ögon av myndigheter. 

Lägger man dessutom till att utflödena har varit enorma i båda Spiltans räntefonder så tycker jag inte det är värt med fondbolagsrisken – oavsett om det gäller räntefonderna eller aktiefonderna. Dessutom verkar ju andra aktörer med ”tröga pengar” som AMF och SPP ha haft fördel med mycket mindre utflöden. 

---

6. Andelen guld i portföljerna och räntors vara överhuvudtaget

Det här hänger ihop med frågan med syftet med räntor. 

Argument för mer Guld mindre räntor – Förvaltaren Eric Strand hade ju en fantastisk förutsägelse förra året om en portfölj med 50 % aktier och 50 % guld. Sedan visar ju forskningen att det är bättre odds med att singla slant än att lyssna på förutsägelser. Men han har en poäng i att 5 eller 10 % guld i en portfölj är för lite för att kompensera för 60 eller 80 % aktier. Studien från Artemis och andra studier som tittar på optimala historiska andelen guld har varit ca 20 %. Jag personligen har upplevt att det är svårt att motivera (för andra) med 10 % guld än mindre 20 % guld. Men med tanke på alla stimulanspaket och alla pengar som kommer in i systemen så avfärdar jag inte lika säkert alla argument kring inflation och minskning av pengars värde. Dessutom har vi ju problemen med räntor enligt hela artikeln. Tittar man på guldefterfrågan just nu så är den – framförallt utanför börsen – enorm. Vissa pratar om 10 gånger större efterfrågan utanför börsen som på den. 

Argument mot Guld – Argumenten mot guld är ju de klassiska – det är en sten som ligger i en låda och det kostar pengar att ha stenen i lådan. Det blir inte mer av den, den ger ingen utdelning, den praktiska tillämpningen är marginell och dess värde beror bara på vad någon annan är villig att betala för den. Guldet tenderar ju också underprestera i de initiala skedena i en kris. 

Jag lutar åt en liten ökning av guld på bekostnad av räntorna i Nybörjarportföljen och Globala barnportföljen. Särskilt nu när det dessutom blir enklare att köpa det i och med att guldfonderna även ska lanseras på Avanza inom kort. 

Ja, så tänker jag. Hur tänker du?

Komplettering till ovan (200404 kl. 15:15)

Givet ovan så tänker jag att man kan titta på det som:

Vad tänker du om ovan? Låt oss hjälpas åt… ?

Låt oss se ovan som en början till en diskussion. Vad tänker du? Är det något du skulle gjort annorlunda?

Vi är många i Sverige (300 000+ sparare) som har sett Spiltan Räntefond Sverige som en riktigt bra fond. Den har fått många otaliga utmärkelser, både som bästa fond, bästa fondbolag, spararnas favorit och så vidare. Spiltan beskriver själva fonden som ett alternativ till bankkonto, vilken den i mångt och mycket varit.

Andra stora aktörer såsom fondroboten LYSA har haft med fonden i sin räntedel, Avanza har haft med fonden i sina Auto-portföljer (1-3) samt Avanza 50 och Avanza 75, fondroboten Fundler har den i sitt sparande, ICA Banken har den i sina fonder och så vidare. Även vi har haft fonden Spiltan Räntefond Sverige som ett lågrisk alternativ i räntedelarna i alla våra fyra modellportföljer.

Men som alltid gäller att:

Assumptions are the mother of all fuck-ups.

och

It ain’t what you don’t know that gets you into trouble. It’s what you know for sure that just ain’t so.

När jag publicerade den första versionen av den här artikeln den 20 mars så hade ALLA svenska företagsobligationsfonder stängt för handel. Sedan dessa har ALLA fonder öppnat, förutom Spiltan. Det gör att många av de resonemang jag förde innan var fel och har således strukits. Jag uppdaterar artikeln löpande då den utvecklats till något av ett ongoing-drama i den svenska fondvärlden. Hade jag inte haft så mycket pengar i fonderna så skulle det nästan varit ett tillfälle för att ta fram popcornen. ?‍♂️

Några av huvudpunkterna:

Den här artikeln är uppdaterad per 29 mars kl. 23:00.

Hur vet Spiltan att de flesta inte vill sälja?

En stor del av mina funderingar och energi just nu går till det här ärendet. Jag är än så länge inte orolig för att pengarna är borta, men mitt tålamod håller på att tryta. Det här är skrivet lite i frustration så bear with me.

Jag har läst Spiltans pressmeddelande ett par gånger jag är inte jätteförtjust i det som jag läser. T.ex. skriver de

Det är vår bedömning att de allra flesta som äger andelar i fonderna inte vill sälja och i den uppkomna situationen ser vi det som vår plikt att skydda även deras intressen. [..] Vi förstår att det kan ställa till problem för dig som fondandelsägare, men vi måste tänka på alla, vilket faktiskt också är ett lagkrav.

Spiltans pressmeddelande

Min spontana fråga som dyker upp är: ”Hur vet de det?”. Ett problem som ingen(?) har förutsett är multiplikator-effekterna som Spiltans beslut har gett upphov. Genom att Spiltan-fonden ingår i flera portföljer t.ex. hos Avanza, LYSA och PPM kan de inte heller sätta fortsätta med sin handel. Jag vill t.ex. ombalansera hos LYSA men det går inte eftersom de på grund av lagstiftningen inte kan prissätta sin fond på grund av Spiltan inte prissätter sin fond.

Jag är dessutom osäker på om de har lagstöd för den formuleringen. Alla andelsägare ska behandlas lika, men just nu behandlas vi andelsägare som vill sälja annorlunda än de som vill behålla. ?

Massiva följdverkningar för Avanza, LYSA, PPM-sparare, ICA Banken m.fl.

Jag vet att många aktörer är mindre glada idagsläget för att uttrycka det milt. LYSA har ju fått gå ut och stänga handel i sitt breda ränte-alternativ. Avanza har fått stänga Auto 1, Auto 2, Auto 3, Avanza 50 och Avanza 75. ICA Bankens fonder Varlig och Måttlig innehåller Spiltans fonder, likaså Fundler etc. Även 26 000 PPM-sparare drabbas eftersom HELA deras konto låses. Det har således stora följdverkningar på många ställen.

Låt oss titta vad de skriver på sin hemsida:

Så länge det inte går att göra en rättvis värdering av de aktuella fonderna kan vi inte öppna handeln. [..] Så länge vi bedömer att vi inte kan göra en korrekt värdering av våra räntefonder anser vi dock att det vore oansvarigt att öppna för handel av fondandelar. [..] Under de särskilda och historiska omständigheter som råder på företagsobligationsmarknaden, med i dagsläget absolut avsaknad av likviditet, är det per idag i princip omöjligt att korrekt värdera fondernas tillgångar. Handeln i fonderna kommer att återupptas så snart fondernas tillgångar kan värderas på ett rättvist sätt.

Spiltans hemsida här, här och här.

Jag upplever att det här argumentet är väldigt tunt då, mig veterligen, ALLA andra aktörer har öppnat sina fonder sedan förra veckan. IKC har gjort det, Simplicty har gjort det, Carnegie har gjort det, SEB har gjort det, Lannebo har gjort det, Enter Fonder har gjort det med flera. Lått oss ta några citat från andra fondbolags hemsidor:

Det känns mycket positivt att företagsobligationsmarknaden på bara några dagar återgått till att fungera normalt.

Martin Öqvist, VD Lannebo i artikeln ”Samtliga Lannebos fonder öppnar för handel”

samt

Det är vår skyldighet och vårt ansvar gentemot andelsägarna att säkerställa att värderingen av fondernas innehav alltid är korrekt. Vid osäkerhet ska handel i fonderna senareläggas, enligt regelverk, vilket också beslutades under fredagen den 20e mars 2020. Från och med dagens datum (2020-03-23) anser vi att korrekt värdering är möjlig, och beslut har därmed tagits att återuppta handeln av ovan fonder.

Simplicity Fonder

och

Under de dagar som fonderna varit stängda har den övergripande prisbilden anpassats och stabiliserats. Vi anser att prisbilden på den nordiska företagsobligationsmarknaden återigen är tillförlitlig och att vi därmed kan beräkna tillförlitliga andelskurser, NAV, för bägge fonder.

IKC Fonder

Om jag ska spekulera återigen. När jag pratade med mina kontakter i finansbranschen så var konsensus:

Det är bullshit att det inte går att värdera tillgångarna…

Konsensus från mina kontakter i finansbranscher

Det bekräftades även i Dagens Industri ett par dagar senare:

Till saken hör att Spiltan på sin hemsida skrivit att det ”blivit omöjligt” att värdera fonder – en formulering som väckte stor ilska bland flera förvaltare som DI talat med, som aldrig sett sig nödda att stänga sina fonder.

Citat från Dagens Industri 27 mars

Det går att värdera tillgångarna, eftersom det är stora bolags obligationer, men de går inte att värdera på det sättet som Spiltan så gärna skulle vilja eller på den nivån de skulle önska.

En spekulation – Spiltan och marknaden har olika åsikt kring värdet av tillgångarna i fonden

Spiltan hänvisar stängningen till att de inte korrekt kan värdera tillgångarna i fonden och därmed andelarna. De uppenbara frågorna blir då:

1. Varför kan ni inte värdera tillgångarna när alla andra aktörer på marknaden uppenbarligen kan göra det?
2. Vad är tidsplanen och er strategi för att att kunna värdera dem?
3. Varför är t.ex. fonden Spiltan Enkel inte handelsstoppad då den består 30 % av räntefonderna? (likabehandling? ?)

Om andra kan värdera tillgångarna men inte Spiltan själva, då behöver de ju självklart låta en oberoende tredje part värdera dem istället. Det borde ju inte vara jättesvårt tänker jag.

Följande stycken är min egen spekulation eftersom Spiltan inte lämnar någon information. Den enda förklaringen som jag kan komma på är är att Spiltan värderar enligt en modell A och marknaden värderar enligt en modell B. I normala fall är A = B och det finns inga problem. Nu när marknaden har blivit skakig är plötsligt A inte lika med B längre.

Låt oss ta ett väldigt förenklat exempel. Låt oss säga att vi har en obligation till Volvo. En obligation är ett lån med en visst förfallodatum och en viss ränta. T.ex. att 100 kr ska betalas tillbaka av Volvo per 2020-12-31 och under tiden ska volvo betala 2.50 kr i kvartalet. Då tycker Spiltan att lånet är värt 110 kr. I normala fall håller marknaden med om att lånet är värt 110 kr och det finns inga problem. Om en andelsägare vill sälja sina andelar i Spiltan så säljer bara Volvo-lånet för 110 kr till en annan fond, får pengarna och betalar andelsägaren som vill ut ur fonden.

Nu har vi dock en Corona-kris och marknaden håller inte längre med om att Volvo-lånet är värt 110 kr eftersom Volvo har 1) problem med distributionskedjor, 2) har permitterat all sin personal, 3) har stillastående fabriker runt om i Sverige. Därför säger marknaden att det finns risk för att Volvo kommer att gå i konkurs eller åtminstone inte kunna betala de 10 kronorna i ränta. Därför är inte lånet värt 110 kr, utan kanske bara 100 kr, det vill säga 10 % mindre än vad Spiltan anser det vara värt.

Pudelns kärna – har marknaden eller Spiltan rätt?

Fortsätter vi på resonemanget ovan så kommer vi till pudelns kärna. Vem har rätt om värderingen? Är Volvo-lånet värt 110 kr eller 100 kr? Spiltan anser sig ha rätt eftersom de argumenterar enligt följande:

”Jag säger inte att de andra gör fel. De har bara bedömt situationen annorlunda. Vi har bedömt att vi inte kan sälja till vrakpriser”, säger Per H Börjesson. [..] ”Vi vill inte dumpa ut på de här priserna, eftersom marknaden är som den här.

Spiltan i Dagens Industri

De argumenterar vidare på sin hemsida:

Snittlöptid i fonden (=Spiltan Räntefond Sverige) är 1,5 år och ränterisken 3 månader. Löpande avkastning i portföljen är 2,1 procent.

Det vill säga att en försäljning till dagens marknadspris skulle innebära en förlust som de inte tycker är motiverad för andelsägarna. Därför har de stoppat handeln i fonden med hänvisning till att det inte går att sätt korrekt värde på tillgångarna. Här går egentligen våra åsikter isär.

Det kan mycket väl visa sig att Spiltan har matematiskt korrekt. Att det är bättre att hålla ut, låta lånen förfalla, samla ihop pengarna när företagen amorterar och betalar räntan, för då innebär det ingen värdeminskning i fonden till följd av att man säljer till underpris. Till skillnad från en aktiefond så förfaller ju lånen vid något givet tillfälle – t.ex. i mitt exempel per 2020-12-31.

Problemet är snarare om det är det jag som fondandelsägare önskar att vänta till december. För mitt problem är att de ”spärrar” även andra delar i mitt sparande såsom t.ex. sparandet i LYSA, Avanza, PPM eller ICA Bankens fonder. De har tagit på sig ett överförmyndarskap som jag inte tycker är okej. Jag anser ju att marknadsvärde är något som andra är villiga att betala.

Jag personligen tar också hellre en förlust på ett par procent, förlåter mig själv för att jag gjorde ett antagande som inte höll och går vidare i mitt liv och investerar pengarna på annat sätt. Just nu kan jag inte göra det för att Spiltan säger att jag inte får.

Jag gissar att deras resonemang är att det här kommer gå över antingen genom:

• en riksbanks-intervention,
• att marknaden blir ”normal”
• eller att tillräckligt med tid går till förfall

och då kommer Volvo-lånet värderas till 110 igen. Då har de i sin världsbild gjort sina sparare en tjänst som inte har sålt med förlust. En uppsida för dem blir ju att de får behålla sina siffror (risklass, avkastningskurva etc.). För enligt en kontakt i finansbranschen är det bullshit att det inte finns köpare till deras papper:

Det finns köpare till Spiltans papper, särskilt de korta, t.ex. en AP-fond skulle sannolikt inte ha något emot att köpa dem mot en rabatt på säg 10-20 %.

Frågan blir således vem som har rätt – ska man värdera Volvo-lånet till 110 kr som Spiltan vill eller till 100 kr som marknaden är beredd att betala?

Min spekulation: ”Spiltan anser sig veta bättre än marknaden”

Eftersom jag inte vet så är ovan bara en spekulation, men det skulle matcha Spiltans kommunikation utåt med det som mina kontakter i finansbranschen säger. Problemet är bara att det är väldigt oklart / osäkert OM Spiltan överhuvudtaget får göra så här.

Jag anser att det är inte deras uppgift att fatta beslut åt mig som sparare. Om jag vill ta ut mina pengar till -10 % förlust så är det mitt beslut och mitt eget ansvar. Jag kan förstå att det kanske är dumt, men det finns inga regler mot dumhet. Dessutom särbehandlas jag som vill sälja från den som vill behålla vilket går emot lagstiftningens krav om likabehandling.

Tänk om det skulle vara samma resonemang i en aktiefond:

Dina aktier har sjunkit med -20 % i värde. Vi anser att det är dumt att sälja nu, så vi stänger fonden för uttag tills fonden är värd +/- 0 igen. Vi kan inte berätta hur lång tid det kommer ta, men sannolikt veckor snarare än månader.

Jag vet inte vad du tycker, men jag anser inte att det är okej. Vissa bloggar på nätet har beskrivit det som att Spiltan har en grandios självbild. Det är svårt att inte hålla med med tanke på vad de gör och med kommentarer såsom:

Vi blev förvånade när de andra öppnade.

Per H Börjesson, Styrelseordförande i Spiltan till Dagens Industri.

Jag har försökt kolla upp exakt vad lagstiftningen och UCITS-reglerna säger men har inte fått klarhet. Jurister jag har pratat med säger också lite olika saker. Men det lutar åt en konsensus som låter:

En fondförvaltare ska löpande värdera fonden enligt gängse regler och inte ha en åsikt om huruvida det är högt eller lågt värderad och ha det som en anledning till att senarelägga handel fonden.

Jag misstänker att förr eller senare kommer det här bli en fråga för Finansinspektionen att reda ut. Jag tror att ingen har tänkt på en situation där endast en aktör på marknaden senarelägger handel med ett argument som inte andra fondbolag håller med om och som dessutom får sådana spridningseffekter, ända in i PPM-systemet.

Min farhåga / spekulation – vad händer om det blir värre på marknaden?

Något som jag har funderat på är: ”Tänk om Spiltan har fel?” Uppenbarligen känner de sig säkra på att de har rätt och marknaden har fel. Låt oss återigen ta vårt Volvo-exempel. Säg att nu att det värsta inträffar att Volvo skulle gå i konkurs. Då blir ju lånet de-facto värt noll.

Då har ju Spiltan verkligen i min värld skitit i det blå skåpet. För de har en möjlighet att sälja nu till ett pris som de inte gillar. 100 kr i vårt exempel istället för 110 kr. De säger ju indirekt idag att ”Nej, Jan, du kan inte få ut 110 kr, du skulle kunna få ut X kr, men vi tycker att X kr är för lågt och därför har vi stoppat handeln i fonden. Om vi säljer till X så drabbar det dig och de andra andelsägarna eftersom vi säljer för billigt.”

Men om Volvo går i konkurs eller ställer in betalningarna, då är det ju inte ens värt X kr utan 0. Då har jag inte fått möjligheten att ens få ut mina X kronor. Det borde ju öppna massiva möjligheter till skadestånd. Problemet i en sådan situation är ju dock tyvärr att det sällan är värt att lugga en flintskallig. Jag förstår på allvar inte att de ens utsätter sig för den risken.

Utplåning av varumärket i realtid / gjort situationen värre själva

Hur som helst så upplever jag det här som ganska tragiskt. Inte bara för min egen skull som har mycket pengar i fonden och din skull som följare, men även utifrån Spiltans skull faktiskt. De har under många år byggt upp ett jättefint varumärke som just nu håller på att utplånas i realtid genom urusel kommunikation, ologiska och motsägande argument och spekulationer på nätet.

Det är jättebra att de publicerade innehavslistorna, men jag upplever fortfarande att kommunikationen inte håller måttet. Under torsdagen 19 mars och fredagen den 20 mars hade de sympati från alla oss andelsägare och sparare. Att Corona-krisen påverkade marknaden var det ju få som kunde förutsett. Alla fondbolagen stängde och Spiltan var då självklart en av dem. De fick pluspoäng för att agera ansvarigt och skydda sina andelsägares intressen.

Förtroendekrisen började komma under helgen när fondbolag efter fondbolag öppnade handeln i sina fonder och berättade att marknaden nu fungerade normalt. Spiltan har fortfarande inte gett något svar på frågan:

Hur kommer det sig att er bedömning skiljer sig så diametralt från de övriga fondbolagen som agerar på samma marknad och äger samma tillgångar?

Tvärtom har de på sätt och vis gett ”goddag yxskaft”-svar som bara gjort folk förbannade såsom: ”de flesta andelsägare vill inte sälja”. Eller ”det är omöjligt att värdera tillgångarna” vilket retar upp andra aktörer på marknaden.

Tyvärr upplever jag dessutom att det här en klassisk fail i krishantering och kriskommunikation. Den 19/20 mars hade man ett litet problem som inte var ens eget fel – marknaden var stökig och illikvid. Man gjorde rätt och senarelade handeln. Sedan kom första problemet när andra började öppna. Man pekade på dem och tyckte att de var ”dumma” (min tolkning) och tyckte att man själva hade rätt (min tolkning: övertro på egen förmåga) och vill inte tappa värde på andelarna i fonden. Det skapade ett kommunikationsproblem för ingen förstod resonemanget.

Kommunikationsproblemet ledde till ett förtroendeproblem som förvärrades genom märkliga meddelande på hemsidan och intervjuer i media. Det i sin tur har gett upphov till mer spekulationer vilka i sin tur kommer att leda till stora uttag. De stora uttagen förvärrar i sin tur det initiala problem om värde på fonden. Särskilt då andra aktörer just nu är som hajar som cirklar runt Spiltan som blöder i vattnet, pressade från alla håll. Det i sin tur leder ofta till att man hamnar längre ner i stresskonen och situationen blir än värre. Den nedåtgående spiralen är således tyvärr igång.

I min värld är det här tyvärr bara tragiskt och ledsamt. För initialt var det ju inte ens deras eget fel. ?‍♂️

Vad är ett realistiskt worst-case scenario?

Jag fick en jättebra fråga av Mikael på Patreon som jag faktiskt tänker kan vara fler till gagn:

Spiltan Räntefond Sverige orsakar ju stor oro nu. Vad är ditt REALISTISKA ”worst-case” scenario?

Jag tror att det realistiska worst-case-scenariot är att vi kommer att ha pengarna inlåsta i Spiltans räntefonder – med alla de förvecklingar som det får för Avanza, Lysa m.fl. i några månader. Det bekräftades också i intervjun i Dagens Industri ndan. Jag tror däremot fortfarande INTE att pengarna är borta eller är förlorade.

Min bedömning är att inlåsningen inte kommer vara under några månader utan vi pratar snarare veckor, säger förvaltaren Lars Lönnquist.

Från Dagens Industri

Eftersom Spiltan inte direkt kommunicerar skapas de ju utrymmer för spekulation. Min tro är ju att de tycker att marknaden har fel om prissättningen och därför är det i deras perspektiv ”bättre” att i så fall ”pausa all handel” och med låta lånen löpa ut så att de får tillbaka pengarna från företagen plus ränta.

Vad kan vi lära från det här?

Jag brukar skoja att:

När en person med pengar träffar en person med erfarenhet så händer alltid samma sak. Personen med pengar får erfarenhet och personen med erfarenhet får pengar.

Även om det är mer tid senare att göra en post-mortem analys, så kan man redan nu börja fundera på vad är guldkornet och det mest fantastiska i den här situationen? Det vill säga vad ska vi ta med oss till framtiden?

Spontant tänker jag:

• Hålla mig till tumregeln om max 5 – 10 % i en enda investering – även om det ska vara en lågriskfond, då även dessa kan drabbas. Precis samma regel som jag har haft för lekhinken.
• Eric Strand sms:ade mig: ”Allt kan stängas ner och en tumregel bör alltid vara att det underliggande SKALL vara likvidare än strukturen ovanför (=fonden)”
• Rätt att rekommendera bankkonto med insättningsgaranti för pengar på 0-12 månaders sikt
• Riskskalan (KIID) tar bara hänsyn till volatitet och inte likviditetsrisker / kreditrisker / fondbolagsrisker

Frågor som jag också funderar på är:

• Vore det mer rätt att ligga på kontanter / penningmarknadsfonder med garanterad förlust men hög likviditet?
• Vad är alternativet till en fond som Spiltan Räntefond Sverige?
• Ska vi göra en ombalansering i samband med att handeln återupptas?
• Vad är det mer som jag inte har tänkt på eller antagit i den här krisen?

Ja, det är sådana här tillfällen som börsen gör en ödmjuk. ?

Alternativ till Spiltans fonder

Jag har fått mycket frågor om vilka fonder som skulle kunna vara ett alternativ till Spiltans fonder. I dagsläget har jag ännu inte haft möjlighet att sätta mig in i den frågan. Så fort som möjligt kommer jag att återkomma med ett förslag på ombalansering och nya fonder.

Om du mot förmodan inte prenumererar på vårt kostnadsfria nyhetsbrev, gör gärna det. Då kommer du få en uppdatering i månaden via mejl med bloggens bästa artiklar. Dessutom får du guldkornen från 10 års bloggande i ett par välkomstmejl.

Vanliga frågor

Nedan följer en sammanfattning av de vanligaste frågorna som jag får via mejl. Kompletteras löpande.

Uppdateringar och externa länkar (uppdateras löpande)

Nedan följer uppdateringar till den här artikeln:

• 200331 – Spiltan Fonder: ”Idag återupptar vi handeln i Spiltan Räntefond Sverige och Spiltan Högräntefond”
• 200330 – LYSA: ”Spiltan Räntefond Sverige öppnar och vi påbörjar handel också”
• 200330 – Spiltan Fonder: ”Planerad start av handel i räntefonderna”
• 200327 – Privata Affärer: ”Över 26 000 premiepensionskonton låsta – mitt under börsturbulensen”
• 200327 – Cornucopia: ”Genomgång likviditetesfonder”
• 200327 – Dagens Industri: ”Sveriges Warren Buffett om inlåsningen av 300.000 kunder: ”Jättetråkigt””
• 200327 – Dagens Industri: ”Riskmåttet är rågat – över två årsavkastningar bortsopade”
• 200326 – Spiltan Fonder: ”Handeln fortsatt senarelagd för Räntefond Sverige”
• 200326 – Dagens Industri: ”Riksbanken inleder köp av företagscertifikat”
• 200326 – Dagens Industri: ”Spiltans haveri spiller över – Avanza stänger fonder för uttag”
• 200326 – Dagens Industri : ”Förvärrat läge i kändisarnas spar-robot – stoppar uttag från räntedelen”
• 200325 – Cornucopia: ”Dags att mocka ur Spiltan?”
• 200325 – IKC Fonder: ”IKC Avkastningsfond är öppen för handel”
• 200324 – Dagens Industri: ”Fel sätt att mäta risk i fonder”
• 200324 – Lannebo: ”Samtliga fonder är öppna för handel”
• 200324 – LYSA – ”Senareläggning av handel för LYSA Räntor”
• 200324 – Avanza – ”Stänger Avanza 1 & Avanza 50 för handel”
• 200324 – Alan Roth: ”Why High Quality Bond ETFs Failed Us”
• 200324 – Realtid.se: ”Alla väntar på Riksbanken”
• 200323 – LYSA: ”Aktuell information gällande Spiltan Räntefond Sverige”
• 200323 – Spiltan Fonder: ”Frågor och svar om senarelagd handel”
• 200322 – Placera.nu: ”Rekordstora flöden på obligationsmarknaden”
• 200320 – Realtid.se: ”Svenska market makers tar inte sitt ansvar”
• 200320 – IKC Fonder: ”Information om senareläggning”
• 200320 – Spiltan Fonder: ”Information om senareläggning”
• 200320 – SEB: ”Fonder stängda för handel”
• 200320 – Lannebo Fonder: ”Information om senareläggning”
• 200320 – Realtid.se: ”Spiltan, Lannebo och SEB stänger fonder”
• 200320 – Realtid.se: ”Klockan tickar för Riksbanken att köpa företagsobligationer”
• 200319 – Dagens Industri: ”Populära fonder hotas av stängning – kallas till krismöte hos FI”

Jag förstår att det är lätt att vara orolig när man ser sina pengar försvinna. Man kanske till och med månadssparar in pengar som ett par dagar senare är borta och man känner sig som en idiot. Jag vet själv hur det känns då vi själva ligger back väldigt mycket pengar. Nedan följer skärmdump från t.ex. vårt Avanza-konto per den 24 mars. Vi ligger en mindre personbil back. Då är Avanza inte ens banken där vi har majoriteten av våra pengar. Så vi sitter genuint i samma båt som du.

Att ens sparande kan sjunka i värde ingår dock i själva konceptet att investera. Det är den risken som vi får betalt för. Skulle det inte finnas någon risk så skulle det inte heller finnas någon avkastning.

Syftet med den här artikeln är tvåfaldigt. Den är en sammanfattning av några av de viktigaste punkterna att försöka komma ihåg, särskilt i situationer som nu. Det andra syftet är att verkligen ge dig möjligheten att få skriva dina frågor, funderingar eller kommentarer. Jag tänker att vi tillsammans kan hjälpas åt med att samla ihop en kunskapsbank som även andra kan ha glädje av.

Jag vet att det är tufft, men försök verkligen håll ut. Det kommer sannolikt bli än mörkare, men det kommer att komma en morgondag även i den här situationen. Ta hand om hälsan, dina nära och kära och låt oss hjälpas åt i den här för samhället ganska allvarliga stund. ?

Många hälsningar,
Jan Bolmeson
Senast uppdaterad: 200328. 11:02

Uppdateringshistorik

• 200328 – Lade till lite läsvärda externa länkar
• 200322 – Publicerade artikeln: ”Dags att köpa nu? | Historiskt har börskrascher varit bra köplägen”
• 200320 – Publicerade artikeln: ”Spiltan Räntefond Sverige | Min första riktiga miss i denna krisen”
• 200319 – Lade till intervjun med den oberoende finansielle rådgivaren Henrik Tell
• 200319 – Lade till länk till artikeln ”Spiltan Räntefond Sverige: mitt första misstag”
• 200318 – Svarade på de flesta kommentarer och uppdaterad med bra andra länkar
• 200318 – Lade till intervjun med LYSAs VD Patrik Adamson
• 200315 – Lade till intervjun med Eric Strand
• 200314 – Lade till tabellerna under tips 3.

Tips #1. Givet att du har gjort rätt från början, sitt still i båten!

De flesta rekommendationer som man hör från duktiga investerare och människor med erfarenhet är:

Sitt still i båten. Försök inte tajma marknaden, ändra inte din strategi, ändra inte ditt månadssparande eller något annat om inte dina mål, din risktolerans, sparhorisont eller något annat i din situation har förändrats. Hur marknaden går är inte en anledning till förändring. 

Historiskt har det alltid visat sig vara det bästa rådet. Att försöka tajma marknaden, hur lockande det än må vara, kostar för de absolut flesta mer än det smakar. Kom ihåg som vi pratade om i avsnitt #142:

Det finns bara två typer av investerare – de som inte vet vart marknaden är på väg och de som inte vet om att de inte vet. 

Att sitta still i båten är högst sannolikt det absolut bästa även den här gången. Men! Det förutsätter att man har gjort ”rätt” från början. ”Rätt” i det här fallet handlar om att svara på följande frågor:

• Påverkar den här nedgången din vardag eller nuvarande livsstil negativt?
• Har din sparhorisont, riskprofil eller omständigheter förändrats tillräckligt mycket för att motivera en portföljförändring / förändring i ditt sparande?
• Har ditt behov av buffert för oförutsedda utgifter förändrats? (T.ex. har du varslats?)

Om svaren på ovanstående frågor är ”Nej” då finns det egentligen inget behov till att göra någon förändring. Det vill säga; om situationen rationellt är likadan idag som för tre månader sedan så tipset att fortsätta precis som vanligt. Det vill säga:

• Fortsätt månadsspara,
• Behåll dina fördelning mellan aktier och räntor och ombalansera vid behov,
• Försök hålla fokus på andra saker än börsen och logga inte in på dina konton

Forskningen har inte förändrats kring att det bästa du kan göra är är att spara regelbundet, långsiktigt, globalt och billigt. Se gärna vår artikelserie om ”Vad säger forskningen?” (Del 1, del 2 och del 3). Det är fortfarande det som kommer att ge dig bäst odds över tid. Tittar man på historisk statistik – även om den självklart inte är en garanti för framtiden – så har börsen efter en riktigt dålig månad haft följande utveckling:

• Efter 1 år var börsen högre upp i hälften av fallen med i genomsnitt 14 %.
• Efter 3 år var den högre upp i mer än 70 % av fallen med i genomsnitt +42.5 %
• Efter 5 år var den högre upp i mer än 80 % av fallen med i genomsnitt 94 %.

Sammanställningen ovan är från bloggrannen Ben Carlson och visar att efter regn kommer alltid sol.

Tips #2. Om du har svårt att sova om natten kan det vara feedback på för hög risk

Om det däremot är att du sover dåligt om natten och oroar dig för dina pengar – då kan det vara en feedback på att du har tagit en för stor risk. Då kan det vara en idé att se över balansen i ditt totala sparande och eventuellt sänka risken. Det gör du genom att minska andelen aktier och öka andelen räntor eller kontanter. Den bästa artikeln på ämnet handlar om vår Fyra-hinkar-princip:

När du ligger rätt i risk så kommer du känna så som många av våra läsare och medlemmar i Patreon-communityn gör:

Fick precis info från Lysa om 10 %-värdeförlust och svarade. ”Tack för info, tänkte på detta härom dagen. Jag konstaterade att jag känner mig trygg med min investeringsstrategi. Diversifierade och genomtänkt portföljer och har rejäl buffert med likvida medel.”  Jag hade nu landat i den strategin jag har nu så småning om, er podd och engagemang har gjort det väsentligt strigentare, roligare, intressantare och mindre ensamt. Tack! 

Evis

eller

Själv har jag inte sålt alls och kommer fortsätta månadsspara som vanligt. Och jag kommer göra en ombalansering nu i april som verkar ha en helt okej tajming. Jag är framförallt nyfiken om jag slutligen hade lyckats hitta rätt risknivå i mina hinkar. Än så länge tycker jag att börsraset är mer intressant än skrämmande. Tror jag kan se på det som ett bra tecken. ;)

Adde

Vi själva upplever att vi ligger rätt i risk och därmed äter vi vår egen medicin och fortsätter precis som vanligt. Den här tryggheten kommer dock från att vi har varit med om nedgångarna 1998, 2001 och 2008. Helt ärligt upplever jag paniken 2008 fortfarande som värre än den som är idag. Med Corona så vet vi – även om det kanske inte känns så idag – att om 18 månader kommer det vara bättre. Med stor sannolikhet har toppen passerat, det kommer finnas vaccin och vi kommer vara betydligt mer förberedda för nästa pandemi.

Dessutom så finns det ganska många ljuspunkter i allt mörker också. På SVT Rapport idag (ca 09:20 in) hade de ett inslag om att man har redan har påbörjat prekliniska tester på ett vaccin. Det vill säga att man redan testar vaccin på djur idag och räknar med att testa på människor i april(!). Aldrig någonsin har det gått så fort från att ett virus har upptäckts till att man har kommit så långt med ett vaccin på så kort tid. Problemet är bara att känslan ”rädsla” har en gräddfil i vår hjärna. Lyssna gärna på Anders Hansens fantastiska vinterprat på ämnet.

Tips #3. Kriser har alltid kommit och gått vilket gör det här till ett fantastiskt lärotillfälle

Jag tror genuint att det inte är annorlunda nu. Kriser har alltid kommit och gått, börsnedgångar har alltid kommit och gått och så kommer det vara även i framtiden. Nedan följer några av mina favoritbilder i sammanhanget.

Den första visar den amerikanska börsens utveckling. Notera att kriser har alltid funnits och att börsen ändå har gått upp. Värt att notera är att skalan dessutom är logaritmisk. Det betyder att det har gått långt mycket bättre än vad kurvan dessutom ger sken av. Den andra bilden visar börsens olika uppgångs och nedgångsperioder. Notera gärna längden, den totala och genomsnittliga nedgången. Vi är alltså inte på något sätt i någon unik situation som inte har hänt förut. Den sista bilden visar det klassiska misstaget hur vi småsparare normalt agerar. Vi köper dyrt och säljer billigt (läs: typ nu).

Ett sätt att se på den här situationen är således som ett fantastiskt lärotillfälle.

När en person med pengar träffar en person med erfarenhet, brukar alltid samma sak hända. Personen med pengar får erfarenhet och personen med erfarenhet får pengar.

Se till att verkligen maximera insikterna för dig själv utifrån den här situationen. Just nu är det möjligt att få erfarenhet som du kommer att kunna tjäna tusentals, kanske till och med hundratusentals kronor på sikt. Exempel på frågor att ställa sig just nu är:

• Hur känns det just nu?
• Var det så här du trodde att det skulle kännas?
• Hur beter du dig just nu?
  • Loggar du in / Undviker du att logga in?
  • Lyssnar du på media och andra experter? Om ja, vilka?
  • Vart vänder du dig för stöd?
  • Sover du om natten eller oroar du dig?
• Är det något som du skulle önskat gjort annorlunda? Vad?

Den här reflektionen kommer du verkligen ha glädje av resten av din investeringskarriär. Det går nämligen inte att ”fejka” de känslor som uppstår just nu. Trots att vi har pratat om det i otaliga avsnitt fram tills idag.

Ingen kan lära sig vilken typ av investerare de är när börsen bara går upp. Alla får däremot en möjlighet att se vilken typ av investerare de verkligen är när börsen rasar som nu.

Veckor som dessa visar också varför IQ inte är den enda framgångsfaktorn på börsen. Det handlar lika mycket om att kunna behålla lugnet när folk och världen går bananas runt omkring. Att då ha en plan och strategi hjälper självklart också till även om det inte heller är en garanti. Alla kan bygga en portfölj men alla kan inte hålla sig till sin plan.

Det är därför det många gånger är bättre att ha en suboptimal som man håller sig till än en perfekt plan som man överger. Den genomsnittlige 30- och 40-åringen upplever just nu sin första riktiga nedgång, kanske till och med början på börskrasch. På sätt och vis är det bra eftersom krascher är den enda garantin man har när man investerar. Om man sparar långsiktigt är det här ett riktigt bra lärotillfälle att komplettera sin plan och strategi med. Jag personligen är sjukt tacksam att jag fick den här läxan för 12 och 20 år sedan, annars hade jag aldrig kunnat skriva det jag skriver idag.

Tips #4. Titta på utveckling i procent mot index, ej i absoluta kronor, och få en anledning att fira! ?

Om du dessutom har gjort som vi och många andra rekommenderat och spritt äggen i flera korgar och använt en fondrobot eller våra modellportföljern, så borde du dessutom ligga betydligt bättre än index. Om jag tittar på våra modellportföljer så ser situationen ut som följer:

• Amerikanska börsen i år: -23,76 %
• Svenska börsen i år: -23,69 %
• RikaTillsammans-portföljen (25 % aktier, 50 % räntor, 25 % guld): +1,35 %
• Nybörjarportföljen (50 % aktier, 40 % räntor, 10 % guld): -10,24 %
• Globala barnportföljen (80 % aktier, 10 % räntor, 10 % guld): -15,12 %
• Försiktiga portföljen: (20 % aktier, 75 % räntor, 5 % guld): -4,7 %

Till och med vår mest riskabla portfölj, Globala barnportföljen, ligger gott och väl nästan 8 % bättre än börsindexen.

Har du dessutom använt vår Fyra-hinkar-princip med en ordentlig buffert och mellanriskhink så borde du ligga väldigt bra positionerad både nu och inför framtiden. Det är faktiskt något som är värt att fira. Det är nu du får betalt för att ha lagt in de tråkiga räntefonderna som inte ger någon avkastning. Det är nu du får betalt för att inte ligga i 100 % aktier. ?

Tips #5. Lägg fokus på det som du kan påverka

Vi människor har ett stort behov av att vilja göra något, att vara aktiva och påverka vår situation. Forskning visar att när vi har kontroll över vår situation så mår vi betydligt bättre än då motsatsen gäller. Problemet i den här situationen är att välja att påverka rätt sak. Det som du kan påverka är bland annat:

• Handhygien, kontakt med andra människor, jobba hemifrån och följ råden från experter och myndigheter.
• Antalet inloggningar på ditt konto
• Din nyhetskonsumtion
• Dina förväntningar
• Förhållningssätt till börsen och media
• Din plan, dina mål och din strategi
• Din balans och tillgångsallokering
• Hur mycket du sparar
• Kostnader och förvaltningsavgifter
• Vem du lyssnar på

Alla punkterna ovan kan du påverka och kan vara värt att bara gå igenom för sig själv. Det som du däremot inte kan påverka och i största möjliga mån kan försöka undvika är bland annat:

• Virusets utbredning och påverkan
• Marknadens och ekonomins utveckling
• Politikers och andra experters beslut (om t.ex. skolors stängning)
• Avkastningen på dina pengar
• Medias ibland dystopiska rapportering om börsen
• Andra investerares reaktioner
• Oljeprisets (och andra nyckeltals) utveckling

Förra veckan var jag iväg i fem dagar på ett meditationsretreat i Dalarna utan telefon, internet och dator. Så här i efterhand inser jag att det är nog ett av de bästa ställena man kan vara på i en sådan här situation som är på börsen just nu. Ju mer man kan zoona ut, desto bättre. ?‍♀️

Vad säger andra? Vanguards information till sina kunder/rådgivare

Nedan följer en del dokument som fondbolaget Vanguard skickar ut till sina klienter och rådgivare. Väl värt att läsa även om det inte säger något annat än det som jag skriver ovan.

Vad säger andra? Kort intervju med fondförvaltaren Eric Strand

I samband med veckans artikel spelade vi idag (200315) in följande artikel med fondförvaltaren Eric Strand:

Kommentera gärna vad du tog med dig. ?

Bonus #05 – Intervju med LYSAs VD Patrik Adamson

Nedan följer en kort intervju med LYSAs VD om marknadssituationen.

Bonus 06 – Intervju med finansielle rådgivaren Henrik Tell

Nedan följer en kort intervju med den oberoende finansiella rådgivaren Henrik Tell:

Bonustips – Njut och uppskatta livet

Det sista bonustipset är inspirerat av bloggrannen Nick Maggiuli. Det handlar om att faktiskt njuta av och uppskatta livet. Den absoluta majoriteten av oss kommer få en lättare förkylning, kanske ligga med feber en dag eller två och sedan kommer livet återgå till det normala. Men det finns några som inte kommer vara så lyckosamma. Följande scenario är tänkvärt:

Föreställ dig ett par som har sparat i 40 år. De har jobbat hårt för att kunna ha en god pension. De har inte ätit ute särskilt ofta eller unnat sig saker. De har tagit alla de rätta besluten. När de väl gått i pension bestämmer de sig för att njuta av livet lite. De åker på en skidsemester till Norditalien. Skidåkning i strålande vackert värde. Sedan händer. Det börjar med en hostning, men det blir värre. Febern kommer. Sedan inser de att de har fått det.

Ett variant på scenariot ovan kommer tyvärr utspela sig för en hel del personer. Alla dessa år av att ha gjort rätt, sparat och snålat. Kanske helt i onödan. Det här ligger mig tyvärr nära om hjärtat. Min egen pappa blev inte mer 49 år gammal. Det är därför det är viktigt att också leva livet. Ja, visst ska man spara, investera och tänka långsiktigt. Men det gäller att ha balans och faktiskt unna sig och framförallt njuta av dagen idag också.

Vanliga frågor

Nedan följer en sammanfattning av vanliga frågor som jag har fått och som jag tänker att vi hjälps åt att svara på. Ställ därför gärna frågor i kommentarerna, ju fler desto bättre.

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, då kan du även ha glädje av följande:

• Spiltan Räntefond Sverige: Avrådan av köp/nysparande - Min första riktiga miss i rådande börskris: Spiltan Räntefond Sverige
• Corona-viruset och börsnedgång - hur kan man tänka? - En reflektion på många läsarmejl med frågor om Corona, börsen och portföljerna
• Idag kommer börsen att falla och det är okej - Kort kommentar om dagens förmodade börsras
• Corona-viruset och börsnedgång - hur kan man tänka? - En reflektion på många läsarmejl med frågor om Corona, börsen och portföljerna

Just nu har jag även förmånen att få vara med en del media och göra intervjuer på ämnet, här finns några av länkarna:

• Sveriges Radio P1 – Epstein och Nordegren (ca 10 minuter) från ca minut 14
• Svenska Dagbladet (Svd Näringsliv) – Så ska du tänka när börsen faller
• Sveriges Radio P4 Malmöhus – idag vid 08:15-tiden

Externa läsvärda länkar

Nedan följer andra artiklar på nätet som är väldigt läsvärda:

• 200328 – New York Times – ”I Became a Disciplined Investor Over 40 Years. The Virus Broke Me in 40 Days.”
• 200324 – Collabaritve Fund – ”Two things can be true at once”
• 200316 – Collaborative Fund – ”Two things we know with high confidence”

Följ oss via nyhetsbrevet för uppdateringar

Vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt, kommer ut cirka en gång i månaden och innehåller de bästa tipsen och artiklarna. Dessutom får du guldkornen från 10 års bloggande i form av ett par välkomstmejl.

Har du någon fråga som du har funderat på men inte ställt?

Ställ den gärna då i kommentarerna. Alla frågor är okej, för om du tänker på den, så är det säkert någon annan som också har tänkt på den. Jag kommer att under dagen och helgen försöka svara på så många frågor som möjligt. Dessutom vet jag att många av er läsare är riktigt duktiga, så jag tänker att vi hjälps åt. Lite som en uppesittarkväll. ?

Bloggrannen Ben Carlson skrev häromdagen en artikel med 15 riktigt bra frågor att ställa sig i situationer som den här. Frågorna är helt i linje med min egen filosofi att många gånger är det svårare att ställa sig rätt fråga än att hitta svaret till den. Egentligen är det riktigt bra frågor att ställa sig när som helst, inte bara i en kris. Precis som vanligt är svaren högst personliga och det viktiga är egentligen resonemanget man för.

1. Om jag säljer mina fonder/aktier nu, vad är min plan för att köpa tillbaka dem?
2. Har min sparhorisont, riskprofil eller omständigheter förändrats tillräckligt mycket för att motivera en portföljförändring / förändring i mitt sparande?
3. Kommer min livsstil eller min vardag förändras till följd av att aktierna fortsätter att falla?
4. Tog jag hänsyn till att aktier kan falla när jag satte ihop min portfölj / mitt sparande?
5. Har jag överskattat min risktolerans och har för mycket risk?
6. Kommer jag att behöva pengarna som är investerade i aktier de kommande 3 till 5 åren?
7. Matchar min portfölj mitt behov, förmåga och vilja att ta risk?
8. Förstår jag verkligen hela spannet av utfall (både ökning och minskning av värde) när jag investerar i aktier?
9. Är min portfölj tillräckligt diversifierad för att klara stora rörelser i aktiemarknaden?
10. Matchar min investeringsplan och strategi min personlighet?
11. Hur har jag reagerat och mått när börsen har fallit tidigare gånger?
12. Hur mycket svängningar / volatilitet är jag villig att acceptera för att få en högre avkastning över tid?
13. Vad är min grundläggande tro kring sparande och investeringar?
14. Vad har jag i portföljen (i hinkarna) och varför?
15. Vad kan få mig att köpa eller sälja aktier, fonder eller tillgångsslag i min portfölj?

Hoppas du får glädje av frågorna! ?
Jan

PS. Jag har fått en del frågor kring ombalansering. Om du har LYSA så behöver du inte ombalansera överhuvudtaget, det sköter fondroboten automatiskt åt dig. När det gäller modellportföljerna så upplever jag inte riktigt behovet än. Glidningen i ”Globala barnportföljen” med 80 % aktier, 10 % räntor och 10 % guld ligger just nu ”bara” på 76,5% aktier, 11,5 % räntor och 12,1 % guld.

Jag tycker det kan få glida lite till innan vi gör något. Jag återkommer när och om det blir aktuellt via mejl. Anmäl dig gärna till nyhetsbrevet om du inte har gjort det. Det är kostnadsfritt, kommer bara ca en gång i månaden och ger dig dessutom några av guldkornen från 10 års artiklar.

Först och främst så vill jag påpeka att jag har lika lite aning som du kring vad som kommer att hända framgent. Inte ens experterna har någon aning. Som vi pratade om i avsnittet om forskning, så har experterna mindre än 50 % rätt, så om du vill ha en förutsägelse kring framtiden så är det bättre att du singlar slant. :-)

Med det avklarat så kan vi börja titta på vilka faktorer vi kan kontrollera och inte. Vi kan inte kontrollera virusets spridning, dess påverkan på marknaden, marknadens rörelse eller andra människors reaktioner. Däremot kan vi påverka vår egen strategi, vår portfölj, vårt sparande och vårt förhållningssätt till situationen. Caroline ville gärna även påpeka att vi kan påverka vår handhygien och har förtydligat rutinerna hemma kring tvätta händerna. ?

Känns det jobbigt, se över om du har rätt risknivå

Min grundinställning är alltid att:

Marknadens rörelse ska inte ha en påverkan på din långsiktiga strategi.

Det vill säga att du ska ha valt en strategi som tar höjd för oro på marknaden och att det kan och kommer att gå ner. Det är nämligen inte en fråga om ”om” utan det är bara en fråga om ”när”. Det är sjukt lockande att försöka tajma marknaden, att förutsäga när börsen ska gå ner och då välja mindre risk och öka risken när marknaden går upp. Det är temat för söndagens avsnitt och där kommer vi visa – med mängder av stöd i forskningen – att marknadstajming är väldigt, väldigt, väldigt svårt och något som kostar de allra flesta pengar. Även för de som lyckas så är marknadstajming inte en ”låg risk, hög avkastning”-strategi utan snarare än ”låg risk, låg avkastning”-strategi med långa perioder av underprestation.

Således – om det känns jobbigt med den här nedgången på ca -5 % de senaste dagarna, då kan det snarare vara en feedback på att du har legat fel i risk. Det jag rekommenderar då är att se över den totala risken i ditt sparande med hjälp av t.ex. Fyra-hinkar-strategin. Dess uppgift är att just skydda dig, din vardagsekonomi från marknadens rörelser genom att ”isolera” rörelserna till den passiva hinken.

Vi personligen upplever att vi ligger rätt i risk i förhållande till våra mål och fyra-hinkar-principen vilket innebär att för oss är allt precis som vanligt. Om jag ska vara helt ärlig, om jag inte hade fått 20+ mejl så hade jag inte ens märkt att börsen / portföljerna hade gått ner. Jag följer faktiskt inte börsen på den detaljnivån och eftersom vi inte följer svenska nyheter hade det gått oss förbi. I många fall kring just sparande är ignorans en välsignelse. Så, nej, du kommer inte se någon förändring i någon av våra modellportföljer på Shareville (annonslänk).

För den som ligger rätt i risk är det således varken ett tillfälle att köpa eller sälja.

Det är bara ”business-as-usual”. Det är det som kommer ge bäst odds över tid. Även om det faktiskt inte känns så. Om du följer våra modellportföljer så bör du också ha märkt att dessa inte har fallit lika mycket som börsen. I går var t.ex. börsen ned -4 % i Sverige, men globalfonderna var bara ned -2 % och guldet var faktiskt upp 2 %. Har du dessutom räntor i portföljen så bromsade de också fallet. Det är ju det här som ”att vara förberedd” handlar om.

För den intresserade läsaren kan jag rekommendera följande två djupgående och nördiga artiklar som behandlar marknaden och Corona-viruset:

• Bridgewater: ”How we are thinking about the Corona-virus and it’s impact on markets”.
• Hussman Funds: ”Make Good Choices”

Lite reality-check när det gäller viruset

Jag vill verkligen betona empati och medlidande för de miljoner människor som är drabbade direkt eller indirekt. Det är inte heller helt osannolikt att vi kommer drabbas här i Sverige. Samtidigt tror jag att det gäller att se på det sunt. Media har en fantastisk förmåga att spela på våra rädslor – särskilt som rädsla har en gräddfil i vår hjärna – och just det här med Corona-virust triggar ALLA de rätta knapparna i hjärnan för att vi ska bli oroliga. Jag rekommenderar verkligen följande artikel i New York Times:

• New York Times: ”Coronavirus Hits all the Hot Buttons for How We Misjudge Risk”

Seriöst, läs den. Insikterna kan man applicera även i andra områden än just Corona-viruset. De har ytterligare en väldigt läsvärd artikel där en professor i matematik bryter ner siffrorna kring viruset och visar hur de lurar oss.

• New York Times: ”We’re Reading the Corona Numbers Wrong”

Även bloggrannen Lars Wilderäng skriver balanserat och bra om Corona-viruset, t.ex. i artikeln: ”Mycket lägre dödlighet i Covid-19 utanför Kina”. Den bästa sammanställningen av ”Vanliga frågor” som jag hittat är utgiven av Singapores hälsomyndighet. Jag säger som sagt inte att det inte är någon fara, jag säger bara att vi behöver ha en balans och använda vårt sunda förnuft. Jag läste en metafor där någon beskrev det ungefär så här.

Corona-viruset är som en fluga i en porslinsaffär. På egen hand kan den inte göra särskilt mycket skada. Men om den sätter sig i örat på en tjur som får panik inne i porslinsaffären, då kommer tjuren slå sönder hela butiken.

Poängen är att vi som samhälle och individer är tjuren. Det är många som säger att en större fara är de aktioner som vi tar till följd av viruset, än själva viruset i sig. Det jag kan rekommendera är att följa rapportering från trovärdiga källor:

• Folkhälsomyndighetens sida om Corona-viruset (som btw. idag förändrade riskbedömningen i Sverige)
• Världshälsoorganisationen WHO

Det är dessutom ett ypperligt tillfälle att se till att vara ansvarig för sig och sin familj. Om det är så att vi i Sverige också skulle hamna i en situation där karantän införs, så kan det vara värt att tänka över scenario där man t.ex. stänger arbetsplatser, förskolor och skolor eller där man ombeds att inte lämna hemmet. Det kan vara värt att se över att man har förnödenheter för grundläggande behov hemma. Två bra artiklar att börja läsa är:

• Myndigheten för samhälsskydd och beredskap (”MSB”): Om krisen kommer
• Bloggen Cornucopia: ”Hur ser ditt medicinska preppingförråd ut?” / ”Så preppar du för en pandemi”

Sammanfattningsvis handlar det tror jag personligen om att vara förberedd men inte att vara rädd. Rädslan och panik kan i många fall bli betydligt värre än själva viruset.

Ja, det här är mina tankar, vad tänker du?