Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är nervös för vad andra människor ska tycka om boken som vi skrev. Därför har jag med skräckblandad förtjusning sett fram emot när folk börjar ha läst färdigt den och skriver vad de tycker. Även om jag på någon nivå har landat i att jag tycker att den är bra, jag är stolt över den och jag kan verkligen stå för det som vi har skrivit.

Nu har i alla fall bloggrannen Stefan Thelenius på z2036 skrivit en recension av boken.

• Läs hela recensionen på hans blogg →

Han är ju snäll och som han skriver i artikeln så är han en av de som vi har intervjuat för boken, eftersom det är ett ämne som ligger honom nära om hjärtat också. Framförallt var det som jag blev mest glad över att han skrev:

Sammanfattningsvis tycker jag att boken är mycket läsvärd och passar nog för de flesta barnfamiljer då även en ”gammal uv” som jag lärde mig några tänkvärda saker. Att funderingar kring synen på barn och ekonomi kommer att infinna sig för dig som läsare kan jag nog lova.

Eftersom det var precis det som vi hoppades på att uppnå. Tack Stefan!

Relaterade länkar

• Köp boken på Adlibris → (annonslänk)
• Min sida om boken på bloggen →

En gammal sanning inom projektledning som uppenbarligen även gäller för bokskrivande är att de första 90 % av ett projekt tar 90 % av tiden. Inget konstigt. Däremot missar man – och jag – att de sista 10 % av projektet också tar 90 % av tiden. Ridå.

Jag har precis i detta nu skickat de sista två delkapitlen till redaktören som ska sätta ihop en korrektur som ska gå ut till en extern korrekturläsare. Nästa steg är att vi själva ska läsa genom den, komma med de sista ändringarna och därefter är det tryck och distribution. Jag måste säga att personligen så känns det här jättekonstigt eftersom jag är van från bloggen där man kan ändra i efterhand om det inte blev helt rätt. Svårt att ändra i tryckt textsida…

Priset har också blivit satt nu och det kommer att landa på ca 180 kr, vilket jag tycker är jättebra (affärerna sätter sina egna priser). Sedan kan jag säga att jämfört med hur mycket tid vi har lagt på boken och den potentiella upplagan så är bokskrivande definitivt inget man blir rik på. Men det spelar faktiskt ingen som helst roll. Det här har varit en av de topp 5 sakerna på min bucket-lista (”att göra innan man dör”-lista).

Titeln på boken blir:

Gör ditt barn rikt – från veckopeng till förmögenhet

Beskrivningen av boken är nu också satt till:

Lär dina barn ekonomins språk

En lättillgänglig handbok för föräldrar som vill ge sina barn en god ekonomisk start i livet. Här finns konkreta råd och tips för att se till att barnens konton är fyllda den dag de fyller 18.

Genom att tillämpa moderna ekonomiska teorier om till exempel långsiktigt sparande, avgifters betydelse och sammansättning av portföljer, beskriver författarna hur man bygger upp ett sparande som är bättre än de allra flesta alternativ. Rätt tillämpade kommer dessa utan tvekan att kunna göra barnen till miljonärer på sikt.

Men författarna lägger också stor vikt vid att föräldrar måste föra ett samtal med sina barn om pengar och ekonomi. För att bara ge barnen en stor summa pengar utan att också förse dem med kunskap och ett gott ekonomiskt tänkande kan lika gärna stjälpa som hjälpa dem. Därför fokuserar boken även på hur man kan göra ekonomi till något roligt och hur barnen själva kan bygga ett ekonomiskt självförtroende inför den dagen då de ska stå på egna ben.

Framsidan har du överst i artikeln. Hoppas att du gillar den. Den första feedbacken jag fick är att vi ser ut som ett gay-par… :-D

Jag kommer att återkomma med lite mer info om var man kan beställa boken i samband med release och jag ska försöka ordna med ett erbjudande till dig som är bloggläsare. Återkommer lite senare. Tills dess, tack för ditt tålamod med mig!

Jan

Att de flesta fonder inte slår sitt index, det har jag också upptäckt själv och skrivit en hel del artiklar om, inte minst:

• Investerar du i aktier? Då är du högst sannolikt en förlorare… – Att aktivt handla med aktier är förödande för din förmögenhet. Indexfonder är det bästa förslaget…
• Inte ens svenska fonder slår index – De svenska fondernas avkastningar är inte bättre än slumpens
• Så här mycket tjänar en finansiell rådgivare på sina råd till dig... - Insiders i branschen ger en skrämmande bild av hur det ligger till med provisioner och avgifter
• Så här blir du lurad av finansiella rådgivare - Genomgång och sågning av en rådgivares tips och förslag till en läsare...

Om jag ska sammanfatta min reflektion från Joels bok så ligger den väldigt nära den oofficiella taglinen för Game of Thrones:

Det kan alltid bli värre…

Det var verkligen en ögonöppnare för mig hur illa det står till på den svenska fondmarknaden. Då skulle jag inte heller kalla mig själv för någon munterkurre direkt. Men att det var så illa, det trodde jag inte. Så här skriver han på sid 12:

Värdet av rådgivning inom fondsparande är negativt. De kunder som hade lyssnat på bankens rådgivare hade sämre avkastning i sina fonder än de som hade valt fonder på egen hand.

Det är ju helt sjukt. Jag håller på med en egen artikel till följd av ovanstående rapport, för jag kom aldrig så långt i den då till och med jag tyckte att den var så tråkig att jag somnade.

Det är värre än att de inte slår index…

Min stora insikt från Joels bok är däremot hur systematiskt det har varit. Jag har på bloggen mest fokuserat på skillnaden aktiv vs passiv förvaltning och inte tänkt så mycket på det som kallas för dold indexförvaltning. Det vill säga aktivt förvaltade fonder som inte alls är aktiva egentligen utan som beter sig som indexfonder. Jag tycker mig att vara ganska insatt i ämnet, men jag har bara avfärdat dessa fonder som kassa aktivt förvaltade fonder. Det vill säga att på grund av aktiv/passiv-problematiken så har de inte lyckats slå index.

Vad Joel Dahlberg beskriver i boken är betydligt med skrämmande. Han visar att de inte bara ”inte har slagit index”, vad som är värre, är att de inte har ens försökt slå index. Som den nytillträdde fondbolagschefen på Robur Thomas Hedberg i ett ögonblick av klarhet uttryckte det i en intervju med Dahlberg:

– […] Vi har gjort stora förändringar i att öka den aktiva delen i ett antal av de här äldre fonderna med mycket pengar i. Och om man frågar om vi har gett oss sjäva chansen i ett antal produkter att ha en bra avkastning (slå index) så är svaret nej, det har vi inte. Sedan har vi ett antal produkter där vi har gett oss chansen och där vi ofta har gjort det bra.

– Hur menar du ”har gett oss chansen”?

– Per definition är de ju så att ligger vi indexnära i en aktiv produkt då är ju sannolikheten extremt låg att lyckas.

Sammansvärjningen, sid 92

Det är ju det här makabra uttalandet som har lett till att t.ex. Swedbank har stämts av Aktiespararna. Något som jag har skrivit om här:

• Aktiespararna stämmer Swedbank för att ha lurats med fonder - Fonderna försöker inte ens slå index, gör inte det i 9 år av 10 och tar ändå 1 miljard för jobbet...

Det har också resulterat i motstämningar av Swedbank av enskilda kunder och är en soppa som inte har kommit i förhandling än. Det här ska bli mycket spännande att se hur det går.

Undvikande svar

Det som jag egentligen tyckte var mest underhållande i boken är hur Joel intervjuar de ansvariga på bankerna och ställer relativt enkla frågor såsom den om nobelpristagaren William Sharpe:

Sharpe säger att en genomsnittlig indexfond alltid är bättre än en genomsnittlig aktivt förvaltade fond. Har han rätt?

Forskningen har nämligen slagit fast att svaret på ovanstående är ett rungande ”ja”. Jag vet inte om man ska skratta eller gråta när man läser följande svar från bankerna:

Vår generella inställning är att vi kan tillföra värde genom aktiv förvlatning. Det är vår ambition och därför har vi många aktivt förvaltade fonder. Sharpe har rätt i att det inte är lätt, och det ställe höga krav på oss. Det vore enklare att bara erbjuda indexförvaltning. Maria Rengefors, VD Nordea Fonder

eller Swedbank Robur:

Vi tror att vi kan skapa en avkastning som är bättre än index, men det kommer med en risk att fonden även kan gå sämre än index. Det är inte alltid så att det är vi som bestämmer vad kunden vill ha för risk i sitt sparande. Vilken risk man vill ha är individuellt. […] Nej, vi har inte formulerat någon åsikt i frågan (om Sharpe). Peter Borsos, presschef Robur

Dolda indexfonder avslöjas av Active Share och Tracking error

Jag har tidigare på bloggen skrivit om de olika nyckeltalen som finns för fonder bl.a. Tracking Error och Active Share. I korthet kan man säga:

• Tracking Error – är ett mått på hur fonden rör sig i förhållande till sitt index. Jag använder det utifrån perspektivet att se hur nära en indexfond faktiskt ligger sitt index. Indexfonder ska ju ha ett lågt tracking error helst under 0.5. En aktivt förvaltad fond ska ju ha ett högt tracking error (inte följa indexet) på ofta 5 – 15.

En sak som jag faktiskt inte hade tänkt på var att man kan använda det här nyckeltalet ”tvärtom”. Jag använder det för att utvärdera indexfonder men kan ju också använda det för att se hur aktiv en aktivt förvaltad fond faktiskt är. En dold indexfond (=aktivt förvaltad fond som ljuger) har ofta ett lågt tracking error vilket beror på att de liknar en indexfond mer än de liknar en aktivt förvaltad fond. Ett tracking error på 5 betyder att fonden i normalfallet ligger i ett spann (standardavvikelse) på ±5 % från index.

• Active Share – är ett mått på hur många aktier i fonden som avviker från dess index. En Active Share på 100 betyder att inga av fondens innehav finns i index och 0 betyder att alla innehav i fonden återspeglas i jämförelseindexet. En indexfond bör normalt ligga på 10 och en äkta aktiv fond bör ligga >70.

Det ger således att man kan identifiera dessa dolda indexfonder eftersom de:

• Har ett lågt tracking error (under 4)
• Har en låg active share (under 60 %)
• Har en hög avgift (runt 1.4 %)

Dahlberg hänvisar till studien ”The Mutual Fund Industry Worldwide: Explicit and Closet Indexing, Fees, and Performance” som gjordes Cremer och Ferreira 2013 som på sidan 12 i sin rapport skriver:

We use an active share below 60% as the cutoff for an active fund to be classified as a closet indexer as in Cremers and Petajisto (2009). All other funds with active share above 60% are classified as truly active.

En av forskarna Matos har uttryckt att Sverige är ett av de länder i världen som utmärker sig mest på den dåliga sidan. 75 % av alla Sverigefonder är egentligen dolda indexfonder. Hans tes är att det beror på att många av de svenska fonderna säljs av bankerna som har ett större incitament att skapa ett värde för den egna organisationen än för dig och mig.

Dahlberg skriver vidare på sid 134 i sin bok om Handelsbankens Sverigefond som är en av de fonderna som är sämst:

Spararna i Sverigefonden har under dessa fem år betalat nära 600 miljoner kronor i avgifter för en utveckling som är klart sämre än en gratisfond. Man har med andra ord betalat enorma summor för en tjänst som är helt värdelös och som banken dessutom vet är värdelös eftersom fonden inte har haft förutsättningar att slå index. Ändå måste man tolka Handelsbanken att de tycker att sparnarna ska vara nöjda med den avkastning sm de har fått.

Påminner mig om klippet

När jag läste boken kunder jag inte sluta tänka på följande ganska roliga klipp:

Luras de med flit?

En fråga som jag har tänkt rätt mycket på de senaste åren och särskilt nu när jag läste boken är. Luras bankerna med flit?

Jag tror faktiskt inte det. Jag tror att Joel är ganska nära sanningen när han återger ett resonemang från två kända personer Anders Lannebo och Staffan Grefbäck:

– Jag tror att det är ganska mänskligt (att det har blivit så). Jag jobbade själv som fondförvaltare i många år och jag var väldigt aktiv och jag har haft de sömnlösa nätterna på grund av att jag suttit på mycket aktiv risk. Det är tungt och jobbigt för det innebär att har du fel så hamnar du efter och det är inte skoj för någon. Dessutom kan du bli den enda idioten ifall alla andra ligger nära index. Det är ju en karriärrisk.

– Det är rädslan som styr?

– Portföljförvaltare är ju också rationella individer och forskningen har visat att det inte är en linjär funktion; att ta stryk känns mycket värre än att vinna lika mycket. Att slå index med 2 procent känns inte lika bra som det känns dåligt att missa index med 2 procent. Det är nog ett helt normalt mänskligt beteende.

Jag tror personligen att det här är en större del av förklaringen än vad bankerna skulla tillstå. Jag har skrivit ganska mycket om den forskning som Daniel Kahneman gjort på området i dessa två artiklar:

• Vad är viktigast? Vinna eller inte förlora? - Hur vi ofta fattar fel ekonomiska beslut under risk
• Mental bokföring - Varför smarta människor gör dumma saker i sin privatekonomi

Sedan skulle jag säga att den andra stora förklaringen handlar om att vi konsumenter inte ställer tillräckligt mycket krav eller har tillräckligt mycket kunskap.

• Kan du svara rätt på Finansinspektionens räknefrågor? - Varannan svensk kan inte svara på grundläggande privatekonomiska frågor...

Sammanfattning

Min sammanfattning av boken är att den är klart läsvärd. Det är framförallt en pinsam uppvisning i de svenska bankernas undfallenhet, dåliga svar och verkligen många indicier på att kundens bästa absolut inte är ett huvudfokus. Däremot så skulle jag säga att boken inte är särskilt praktiskt inriktad, vilket inte heller är dess anslag. Joel Dahlberg har gjort ett gediget jobb och jag kan verkligen rekommendera den.

• Du hittar boken på Adlibris här → (annonslänk)

Relaterade artiklar

• Investerar du i aktier? Då är du högst sannolikt en förlorare... - Att aktivt handla med aktier är förödande för din förmögenhet. Indexfonder är det bästa förslaget...
• Inte ens svenska fonder slår index - De svenska fondernas avkastningar är inte bättre än slumpens
• 8 tips för dig som vill välja en finansiell rådgivare eller private banking - Några tips om du väljer att anlita en finansiell rådgivare, kapitalförvaltare eller private banking

Här är vad jag rekommenderar att man ska göra istället:

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

För ett par dagar sedan fick jag hem Max Söderpalms senaste bok “Passiv inkomst? Ja, tack! – Hur du lyckas med nätverksförsäljning och bygg upp en förmögenhet som gör dig ekonomiskt fri”. Jag blev väldigt positivt överraskad. Jag har hört från vänner om hans webinarier, men jag har själv inte deltagit så när jag fick hem boken visste jag inte riktigt vad jag skulle förvänta mig.

Döm min förvåning när jag inser att den handlar nätverksmarknadsföring eller multilevelmarketing (”MLM”). Det är få saker som väcker så mycket känslor som just MLM. Jag själv har fått min beskärda del fördomar, ogrundad kritik och okunskap, inte minst när Avanza sa upp sitt samarbete med mig på grund av samma anledning förra hösten. Det var därför med stor nyfikenhet som jag läste den, eftersom jag själv upplever mig ha ganska stor erfarenhet av ämnet.

Fördelarna med MLM

Det första som slog mig med boken är att den förutsätter mer eller mindre att man är positivt inställd till MLM och att man mer eller mindre har bestämt sig för att bli ekonomiskt fri och att man vet vad en passiv inkomst är. Min personliga upplevelse är tyvärr dock att det finns väldigt mycket okunskap och fördomar om nätverksmarknadsföring.

Där upplever jag att Robert Kiyosaki har skrivit en betydligt bättre bok som heter ”Business of the 21st century”. Det är en bok som också handlar om MLM, men som introducerar konceptet och pratar om för- och nackdelar. Det är faktiskt den boken som har gjort störst skillnad för mig. Däremot är den inte i närheten så konkret som Max bok är när det gäller att göra själva jobbet.

Jag är personligen i grunden positiv till MLM som affärsmodell. Anledningarna är flera, men om jag skulle sammanfatta dem så är de följande:

• Möjlighet att bygga upp en passiv inkomst
• Man bygger en tillgång över tid
• Man får möjlighet att starta ett företag
• Man får lära sig om försäljning, sig själv och personlig utveckling
• Man träffar spännande människor
• Man får själv välja när man vill jobba, med vem och hur mycket
• Möjlighet att jobba hemifrån
• Färdig struktur att plugga in i

Jag har skrivit mer om dessa fördelar i följande artiklar:

• Varför tycker alla att MLM är skit? - Fördomar, fördelar, nackdelar likheter och skillnader mellan MLM och pyramidspel...

Det finns naturligtvis avarter och en del företag som är rena bedrägerier som klär ut sig till legitima nätverksföretag. Men håller man sig till de regler jag brukar skriva om i artiklarna ovan, så kan man ofta undvika rötäggen och verkligen ta del av det positiva som modellen och företagen kan erbjuda.

Boken beskriver ”receptet” för framgång väldigt väl

Om jag hoppar tillbaka till Max bok så uppskattade jag särskilt bland annat följande:

• Den skönmålar inte processen
• Boken är hands-on
• Den är strukturerad
• Principerna fungerar
• Den bygger på sunt förnuft

Det första som jag nästan har utvecklat en allergisk reaktion till är alla dessa metoder som ska göra människor rika snabbt, de s.k. get-rich-quick-metoderna. Anledningen är väldigt enkel – de fungerar väldigt sällan. I alla fall har de aldrig fungerat för mig.

Max delar i boken upp resan till ekonomisk frihet via nätverksmarknadsföring i fem olika faser:

• Fas 1. Startfasen
• Fas 2. Byggfasen
• Fas 3. Teamfasen
• Fas 4. Oberoendefasen
• Fas 5. Jag-är-klar-fasen

Eftersom jag själv har ganska mycket egen erfarenhet av MLM så delar jag verkligen hans uppfattning och struktur. Det var faktiskt väldigt få ställen där jag inte delade hans uppfattning.

Fas 1. Startfasen

I den första fasen delar han med sig av grundläggande råd för att komma igång med sin verksamhet.

• Lär dig att du kan om produkten
• Hoppa över allt strunt som skrivs på nätet
• Var med på alla event – både live och på webben
• Kräv att din sponsor lär dig marknadsplanen
• Beställ hem alla produkter
• Lägg en plan så att du klarar de första två stegen inom en månad
• Tvåpartssamtal – en bokar samtalet, den andra sköter snacket
• Lägg in all kraft du har – klara det andra steget
• Hitta en buddy så fort du kan
• Skriv dina listor

Fas 2. Byggfasen

I den andra delen beskriver han sina bästa råd som:

• Duplicera dina egna kunskaper från hur du gjorde från start
• Skriv upp hur du själv gjorde för att ta första steget
• Skriv upp hur du själv gjorde för att ta det andra steget
• Börja träna dina teammedlemmar så fort som möjligt
• Var beredd på att vissa hoppar av
• Skaffa ett inspirationsbibliotek
• Din egen energinivå är avgörande
• Sälj varje dag

Fas 3. Teamfasen

I den tredje delen skriver han om

• Tips och råd för att coacha ditt team
• Infrastrukturen
• Hitta en lämplig aktivitetsnivå
• Skapa traditioner

Fas 4. Oberoendefasen

Den fjärde delen handlar om:

• Konsten att duplicera sig själv
• När pengarna strömmar in
• Vad händer med teamet

Fas 5. Jag är klar-fasen

Den sista fasen handlar i boken mest om en läsarhistoria om hur det gick till när en person blev ekonomiskt fri. Den här delen i boken är inte lika strukturerad som de andra, men ändå läsvärd.

Goda råd på vägen

Han har ett avslutande kapitel som jag också uppskattar mycket. Min upplevelse är nämligen att där är människor som ”lyckas” inom MLM, problemet är dock att de – som de flesta andra – aldrig har fått någon utbildning i finansiell läskunnighet. Det vill säga att de tjänar mycket pengar, men de gör också av med mycket pengar. De utnyttjar således aldrig den fantastiska hävstången som finns i nätverk för att göra sig ekonomiskt oberoende på lång sikt. De blir snarare under en period extrema höginkomsttagare som gör av med alla sina pengar – tyvärr ganska likt många pokerspelare.

I det sista kapitlet ger Max några konkreta råd som jag verkligen uppskattar och jag önskar fler följde:

• Se utläggen som du behöver göra för att börja nätverka som ”vanliga kostnader”
• Skaffa ett sparkonto med hög ränta och sätt av 10 % av lönen
• Spara alla pengar som du tjänar på nätverksförsäljning de första två åren
• Rör inte pengarna!
• Redan efter två år har du två pålitliga inkomstströmmar
• Chansa inte med de ihopssparade pengarna
• Välj dina ekonomiska rådgivare med stor omsorg
• Investera först när dessa krav är uppfyllda
• Äg där du bor
• Förhandla ner dina skuldräntor och betala av dina skulder
• Låna inte ut pengar

Där är några av av råden ovan som jag skulle ändra lite i personligen – såsom att investera i en pengamaskin på 5 till 10 års sikt, men de artiklarna har du säkert läst här på bloggen:

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• Bästa sparkontona för 2015 - Var kan man spara pengar till en låg risk t.ex. till ett målsparande eller buffertsparande på 0-5 års sikt?

Sammanfattning

Om jag ska sammanfatta boken så är den bra. Samtidigt så är den här typen av böcker lite klurig – det är många fler som kommer att läsa den än som kommer att göra övningarna i den medföljande övningsboken. Tyvärr gör ju kunskap ingen skillnad – det är ju bara genom att ”göra” i verkligheten som nya resultat skapas.

Jag har ju själv jobbat i nätverk sedan 2008 och jag har därmed haft förmånen att både misslyckas och lyckas. Skulle jag haft boken redan 2008 så skulle jag kunnat undvika en del av de misstag jag har gjort längs vägen.

Jag kan däremot skriva under på i princip allt som Max skriver om – gör man som han skriver så kommer man lyckas inom nätverksmarknadsförsäljningen. Extra roligt är det att nu även Max Söderpalm som är ganska erkänd runt om i Sverige för sina böcker inom bl.a. försäljning nu också blir en intygsgivare för nätverksmarknadsförsäljning. Kul och modigt! :-)

• Boken hittar du i Max egen webbshop →

Relaterade artiklar

• Varför tycker alla att MLM är skit? - Fördomar, fördelar, nackdelar likheter och skillnader mellan MLM och pyramidspel...
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• Bästa sparkontona för 2015 - Var kan man spara pengar till en låg risk t.ex. till ett målsparande eller buffertsparande på 0-5 års sikt?

Där finns några böcker som jag brukar rekommendera alla som vill börja en ekonomisk resa och bygga sig en egen pengamaskin. Tobias bok är absolut en av dem. Jag har sedan jag läste boken för första gången, träffat Tobias ett antal gånger via gemensamma vänner och haft förmånen att lära känna honom lite. Jag tycker att boken är ganska personlig och den första delen är lämplig för nybörjare, samtidigt som den senare delen kastar ljus på saker som kan vara nya även för proffs.

Det är faktiskt nästan lite pinsamt (sorry tobias! :-)) att jag skriver den här artikeln, idag 2015, när jag gillat boken sedan 2010. Men jag kom på att jag inte hade skrivit om den när jag letade efter en länk till en läsare med följande fråga:

Jag har plöjt några böcker om sparande och aktieköp och i t.ex. boken ”vägen till din första miljon” rekommenderar han en annan väg än din. Han rekommenderar Investmentbolag istället för indexfonder. Skulle du säga att det är högre risk att köpa 5 investmentbolag istället för indexfonder eller hamnar man på samma risknivå då investmentbolagens egna innehav är ganska breda?

Jag ska försöka svara på frågan samtidigt som jag skriver en kort recension på boken. 

Spara, slösa och den tredje okända lillasystern

Den största behållningen som jag tog med mig från den första delen av boken är historien om Spara och Slösa och hur Tobias utvidgar den.

Det var vissa saker som serien och skolan aldrig berättade för mig. Flera år senare gick det upp för mig att det fanns ytterligare en seriefigur som aldrig introducerades för oss barn. Det var Slösas och Sparas yngre syste – skönheten Investera. [..]

Min tolkning blev att fröken Investera hade studerat sina båda äldre systrars olika sätt att hantera pengar och var smart nog att inse att det egentligen inte rådde något motsatsförhållande mellan de till synes olika vägarna. Att spara och slösa.

Istället handlade det om en fördröjning i tiden och att vara smart nog att använda båda vägarna, lägga till en tredje och det viktigaste av allt, att göra det i rätt ordning. Den unga systern Investera började med sin syster Sparas tillvägagångssätt. Hon sparade varje krona hon fick ihop, hon drog ner på kostnader och åtaranvände det vad som kunde återanvändas och lagas. Snart hade hon sparat ihop en liten nätt slant.

Istället för att fortsätta och bara spara eller för den delen konsumera upp allt, gjorde hon sen det som var den avgörande skillnaden. Hon tog de sparade pengarna och investerade dem. Det vill säga, hon satte sina pengar i arbete. De pengar hon hade kämpat hårt för att spara fick nu arbeta för henne. Hon fortsatte att spara och så snart hon fått ihop en summa investerade hon vidare. Så fortsatte hon och till sist hade hon byggt sin första pengamaskin.

Jag önskar att det var jag själv som kom på den här metaforen. Den är helt och hållet briljant!

Investmentbolag eller familjebolag

Den andra delen i Tobias bok som jag tycker är lysande är när han beskriver investmentbolag. Jag skulle egentligen vilja utvidga det resonemanget även till familjebolag eller bolag med en stark ägare. Mitt resonemang som rimmar med Tobias låter ungefär som följer. De rikaste släkterna och familjerna i Sverige tenderar alla ha startat ett bolag som de i de flesta fall har satt på börsen. Några exempel på rik släkt med tillhörande bolag finns i tabellen nedan:

Mer komplett lista finns t.ex. hos Veckans Affärer.

Kopiera de som kan istället för att göra själv

Om jag ska förenkla det hårt så kan man säga att dessa familjer använder sina pengar som främsta resurs för att tjäna pengar, till skillnad från oss vanliga personer som använder tid för att tjäna pengar. Om man då resonerar som en fyraåring så kan man ställa sig frågorna:

• Är dessa personer intresserade av ha våra pengar?

Ja, absolut. Genom att de får tillgång till mer kapital (t.ex. via nyemissioner) så kan de göra större affärer. På större affärer tjänar de förhoppningsvis mer pengar, vilket innebär att de är intresserade av mer kapital. Jämför t.ex. med Akelius som i höstas släppte preferensaktier för att kunna ta in pengar till handpenning för sina nya fastigheter.

• Om bankerna tar 1.6 % i förvaltningsavgift, vad tar dessa familjerna?

Ingenting. Ofta delar de tvärtom ut ett par procent i direktavkastning. Det här är det som jag ibland kan tycka är mest sjukt med bankerna och deras fonder. Vi lånar ut våra leksaker till dem under ett år. Efter ett år kommer vi tillbaka, då har 9 av 10 fonder inte slått sitt index, flera av dem ligger dessutom back och så ska vi betala för det… Det är ju helt sjukt, det är som att betala verkstaden för att de kvaddade bilen under servicen. Det kostar således inget mer än engångsavgiften i form av courtage att investera i investment-bolagen.

• Hur många miljoner behöver man för att komma igång?

Inga! Många av aktierna ovan kostar inte mer än några 100-lappar, så vem som helst som har ett konto på t.ex. Avanza (annonslänk) kan sätta igång med det här direkt.

Investmentbolagen överpresterar mot index

Vad Tobias visar i boken är att dessa investmentbolag överpresterar mot det vanliga svenska börsindexet. Det vill säga att det är bättre att investera i en portfölj av investmentbolag än att investera i en Sverige-fond eller en svensk indexfond. Jag hittar inga underlag till siffrorna men jag har för mig att om börsindexet ligger på ca 8-9 % per år så ligger investmentbolagen på 10-14 % per år. En ganska väsentlig skillnad.

Varför då inte bara köpa investmentbolag?

En ganska vanlig fråga som jag får är:

Varför inte bara investera i investmentbolag enligt Tobias strategi?

Jag påstår att för de flesta är det en smart sak att göra. Särskilt om man sitter på gamla Sverigefond, allemansfonder och annat skit som bankerna försöker sälja. Det är både billigare och ger en bättre avkastning.

Om jag däremot jämför med de två portföljer som jag brukar skriva om på bloggen i form av RikaTillsammans-portföljen och Nybörjarportföljen så blir svaret lite annorlunda. Investmentbolagen har nämligen absolut sin plats, men jag anser att direktinvestering i aktier är för hög risk. Jag själv nämligen gjorde som Tobias antydde i boken och köpte Ratos som var det bästa investmentbolaget fram till 2009.

Allt såg bra ut, stigande trend, bra historik. Hur gick det sedan?

Jag gjorde en grotesk felbedömning och gav upp fyra år senare på över 30 % förlust. Jag hade rätt om marknaden och branschen, men jag valde fel bolag. Skulle jag istället valt Industrivärden skulle 75 kr varit värde 175 kr på samma tidsperiod:

Det här är anledningen till att jag sedan dess inte rekommenderar att köra enskilda aktier. Du kan ha rätt men otur i valet av bolag, då påstår jag att det är bättre att köpa en större mängd bolag. En påse med bolag eliminerar nämligen bolagsrisken och du behåller mer eller mindre bara marknadsrisken.

99 % av alla aktiva investerare slår inte index över tid…

Den andra anledningen till att jag sällan rekommenderar att investera i enskilda bolag är på grund av att den genomsnittlige investeraren klarar inte av det. Det finns många siffror som visar på att 7 av 10 investerare INTE slår index på 12 månader. Tittar man över tid så kryper siffran upp till att fler än 9 av 10 INTE slår index.

• Investerar du i aktier? Då är du högst sannolikt en förlorare... - Att aktivt handla med aktier är förödande för din förmögenhet. Indexfonder är det bästa förslaget...

Spiltan Aktiefond Investmentbolag

Jag vet inte om det är en tillfällighet, eller om Per Börjesson på Spiltan, läste Tobias bok men ca 3 år efter boken släpptes startades en fond som heter Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Precis som namnet antyder investerar den i investmentbolag. Det är ingen stor överraskning att den fonden fick läsarnas pris som bästa fond både 2012 och 2013. Jag påstår att det är en av Sveriges bästa fonder dessutom med en avgift på bara 0.20 % och 5 morningstar-stjärnor.

Det som jag således brukar rekommendera istället för att köpa på sig de enskilda investmentbolagen är att gå på Spiltan-fonden istället. För en avgift på 0.2 % så sköter någon annan riskspridningen åt dig och ser dessutom till att eliminera bolagsrisken som jag losade på med Ratos.

Den här fonden har jag valt och äger själv i både nybörjarportföljen och RikaTillsammans-portföljen. Jag lägger dock inte mer än några procent av det totala innehavet i fonden eftersom jag vill sprida riskerna ännu mer genom globala indexfonder som äger flera hundra bolag.

Slutord

Det är få saker som jag verkligen kan rekommendera så väl som den här boken, det är verkligen välinvesterade pengar. Jag vet att den från tid till annan kan vara lite svår att få tag på, men det brukar gå genom att kontakta Tobias via hans hemsida:

• MinPengamaskin.se

Du hittar boken till exempel via:

• Schildfat, Tobias. ”Vägen till din första miljon” (annonslänk)

Relaterade artiklar

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• Investerar du i aktier? Då är du högst sannolikt en förlorare... - Att aktivt handla med aktier är förödande för din förmögenhet. Indexfonder är det bästa förslaget...

Idag ett tag senare skrattar vi gott åt den här incidenten, men den kastade ljus på en sak som vi eller framförallt jag insåg då. Hur vi vill bli älskade och hur vi visar att vi älskar en annan person är väldigt, väldigt olika. Man brukar säga ”Behandla andra så som du själv vill bli behandlad…”. Jag håller faktiskt inte med. Jag tror snarare på;

Behandla andra så som de vill bli behandlade.

Jag vet inte vem som rekommenderade oss boken ”Upptäck kärlekens olika språk” av Dr. Gary Chapman. Jag tror faktiskt att den då hette ”Kärlekens fem språk”. Den är skriven av en amerikansk parterapeut som jobbat med många par och kommit fram till att det finns framförallt fem stycken huvudspråk för kärlek.

• Bekräftande ord
• Tid tillsammans
• Gåvor
• Tjänster
• Fysisk beröring

Metaforen som han använder är att vi alla människor har en ”kärlekstank”. För att vi ska känna oss älskade så behöver den här kärlekstanken var fylld. Det kluriga är att den bara kan fyllas på med vårt specifika kärleksspråk. Det var precis det som Caroline kastade ljus på där för några år sedan.

Hennes kärlekstank var tom och hon gav uttryck för det. Jag hade ju försökt fylla den med mina två primära kärleksspråk som är ”Tjänster” och ”Bekräftande ord”. Problemet är ju att det inte alls är hennes primära kärleksspråk, som snarare är ”Tid tillsammans” och ”Fysisk beröring”. Det vill säga att när jag körde henne till Sturup (tjänst) så uppskattade hon det, men det fyllde inte hennes kärlekstank. Inte heller att jag ringde eller sms:ade henne och sa att jag tyckte om henne (bekräftande ord). Det var som att hon pratade svenska och jag kunde lika gärna pratat swahili.

Bekräftande ord

Det första kärleksspråket handlar om bekräftande ord och verbal bekräftelse. Jag gillar berätta för min fru och andra människor vad de betyder för mig, jag gillar skicka SMS, lämna små lappar eftersom jag uttrycker min kärlek verbalt eller skriftligt. Jag gillar promota saker, personer, aktiviteter eller händelser.

Dialekter i det här kärleksspråket är:

• Komplimanger
• Uppmuntrande ord
• Vänliga ord
• Ödmjuka ord

Författaren beskriver det här kärleksspråket så här:

Actions don’t always speak louder than words. If this is your love language, unsolicited compliments mean the world to you. Hearing the words, ”I love you,” are important – hearing the reasons behind that love sends your spirits skyward. Insults can leave you shattered and are not easily forgotten. Kind, encouraging, and positive words are truly life-giving.

Tid tillsammans

Det här språket har min fru och det är här jag får anstränga mig mest. Tid tillsammans kommer nämligen inte riktigt naturligt för mig, inte i form av att jag inte vill umgås utan att jag har entreprenörsnerven i mig där jag hela tiden vill göra något. Tittar jag på en film så kan jag utan problem ha datorn i knät och svara på mejl samtidigt eller göra något annat. Det var en stor insikt för mig när jag insåg att jag inte vet hur man bara ”hänger” med en annan person.

Dialekter i det här kärleksspråket är:

• Fokuserad uppmärksamhet
• Förtroligt samtal
• Meningsfulla aktiviteter

Författaren beskriver det här kärleksspråket så här:

In the vernacular of Quality Time, nothing says, ”I love you,” like full, undivided attention. Being there for this type of person is critical, but really being there – with the TV off, fork and knife down, and all chores and tasks on standby – makes your significant other feel truly special and loved. Distractions, postponed dates, or the failure to listen can be especially hurtful. Quality Time also means sharing quality conversation and quality activities.

Gåvor

I vårt förhållande är det ganska roligt eftersom ingen av oss har gåvor som ett primärt kärleksspråk. Däremot har vi personer i vår omgivning som har det som kärleksspråk och det har varit ganska roligt att upptäcka. Särskilt hur man vid något tillfälle lätt kunnat tro – ”den där personen försöker köpa mig med gåvor” – men det handlar om att den personen bara vill visa sina stora kärlek.

Författaren beskriver det här kärleksspråket så här:

Don’t mistake this love language for materialism; the receiver of gifts thrives on the love, thoughtfulness, and effort behind the gift. If you speak this language, the perfect gift or gesture shows that you are known, you are cared for, and you are prized above whatever was sacrificed to bring the gift to you. A missed birthday, anniversary, or a hasty, thoughtless gift would be disastrous – so would the absence of everyday gestures. Gifts are visual representations of love and are treasured greatly.

Tjänster

Det fjärde kärleksspråket som är ett av mina primära handlar om tjänster. Jag verkligen älskar att visa min kärlek genom att hjälpa andra till den milda grad att jag till och med insett att jag ibland curlar andra människor. Det kan handla om allt från att städa diskbänken, skjutsa eller göra något annat. På samma sätt älskar jag när andra människor gör mig tjänster eller hjälper mig på annat sätt.

Författaren beskriver det här kärleksspråket så här:

Can vacuuming the floors really be an expression of love? Absolutely! Anything you do to ease the burden of responsibilities weighing on an ”Acts of Service” person will speak volumes. The words he or she most want to hear: ”Let me do that for you.” Laziness, broken commitments, and making more work for them tell speakers of this language their feelings don’t matter. Finding ways to serve speaks volumes to the recipient of these acts.

Fysisk beröring

Det sista kärleksspråket handlar om fysisk beröring som kan vara allt från vardaglig beröring, kramar, ryggmassage till sex.

Författaren beskriver det här kärleksspråket så här:

This language isn’t all about the bedroom. A person whose primary language is Physical Touch is, not surprisingly, very touchy. Hugs, pats on the back, holding hands, and thoughtful touches on the arm, shoulder, or face – they can all be ways to show excitement, concern, care, and love. Physical presence and accessibility are crucial, while neglect or abuse can be unforgivable and destructive. Physical touch fosters a sense of security and belonging in any relationship.

Sammanfattning

Jag tycker att boken är fantastiskt bra och hamnar utan problem bland de topp-fem böcker som har gjort mest skillnad i mitt liv. Jag har också lånat ut den så ofta till vänner att jag har blivit av med fyra stycken upplagor.

För några veckor sedan fick jag för mig att läsa om den och köpte den nya och reviderade upplagan. Det var verkligen väldigt roligt att läsa om den, påminnas och få de där ”aha, just det, så var det ju”-upplevelserna. Framförallt med de nya dialekterna och frågorna har den också gjort att jag har kunnat öva på Carolines kärleksspråk.

För mig är det nämligen så att när jag blir stressad eller att där är mycket att göra så går jag tillbaka till mina kärleksspråk. Jag visar Caroline kärlek på det sättet som jag vill bli älskad på och blir egocentrisk eftersom jag glömmer bort att det inte fyller hennes kärlekstank.

Boken har också gett mig en annan betydelse, eftersom jag direkt förstår om Caroline säger att vi behöver ”tid tillsammans” så förstår jag att det är viktigt. På samma sätt blir det lätt för henne att ibland göra mig tjänster eftersom jag uppskattar det så mycket.

• Köp boken på Adlibris (annonslänk)

Identifiera ditt eget kärleksspråk

Jag kan verkligen rekommendera att göra en av många övningar i boken som handlar om att både identifiera sitt eget och sin partners kärleksspråk. Följande frågor kan med fördel användas för att hitta sitt eget primära språk:

• Vad är det som din partner gör eller inte gör som sårar dig djupast? Motsatsen till det som sårar dig mest är troligen ditt främsta kärleksspråk.
• Vad har du oftast önskat dig av din aprtner? Det som du oftast har önskat dig är antaligen det som skulle få dig att känna dig mest älskad.
• På vilket sätt brukar du visa din partner kärlek? Ditt sätt att visa kärlek kan ge en antydan om att det också skulle få dig själv att känna dig älskad.

Man kan även göra testet på nätet:

• 5 Love Language Profile test

Det är ingen hemlighet att jag gillar boken eftersom jag har byggt hela min portfölj på principerna i boken. Jag gillar den framförallt för att den bygger mycket på sunt förnuft och enkla antaganden och ”regler” som passar mig i min situation. Poängen är som Harry Browne själv skriver:

”You don’t need a money manager. Investing is complicated and difficult only if you’re trying to speculate and beat the market. To keep what you have requires only a simple understanding of the basics of investing. You can set up a worry-proof portfolio for yourself in one day—and thereafter you need only one day a year to monitor it.”

”The test of a Permanent Portfolio is whether it provides peace of mind. A Permanent Portfolio should let you watch the evening news or read investment publications in total serenity. No actual or threatened event should trouble you, because you’ll know that your portfolio is protected against it.”

Det pratar rakt in i min värld. Jag vill ha en portfölj som jag inte behöver oroa mig för och som gör det möjligt för mig att ägna mig åt andra saker i livet som min familj, min karriär, mina vänner, mina resor och min blogg. Nu när jag var i Afrika i förra veckan så kändes det jätteskönt att inte behöva oroa sig för portföljen trots att Schweizarna släppte peggen mot euron, oljepriset skakade till och ECB bestämde sig för att köra en kvantitativ lättnad a la USA. Det påverkade min portfölj bara marginellt.

Kraven en permanent eller RikaTillsammans-portfölj ska uppfylla

Portföljen ska bygga uppfylla kraven så som Harry Browne skriver:

1. Safety: It should protect you against every possible economic future. You should profit during times of normal prosperity, but you also should be safe (and perhaps even profit) during bad times—inflation, recession, or even depression.

2. Stability: Whatever economic climate arrives, the portfolio’s performance should be so steady that you won’t wonder whether the portfolio needs to be changed. Even in the worst possible circumstances, the portfolio’s value should drop no more than slightly—so that you won’t panic and abandon it. This stability also permits you to turn your attention away from your investments, confident that your portfolio will protect you in any circumstance.

3. Simplicity: The portfolio should be so easy to maintain, and require so little of your time, that you’ll never be tempted to look for something that seems simpler, but is less safe.

Det här tycker jag är portföljens största styrka – jag behöver inte hela tiden tänka ”tänk om det finns något bättre” samtidigt som jag slipper spekulera i framtiden. Jag vet nämligen att oavsett vad som händer så har jag en god grund att stå på.

17 regler för framgång

Han bygger portföljen utifrån 17 regler som han definierar i boken:

• Rule #1 Build Your Wealth upon Your Career
• Rule #2 Don’t Assume You Can Replace Your Wealth.
• Rule #3 Recognize the difference between investing and speculating.
• Rule #4 Beware of Fortune-tellers
• Rule #5 Don’t Expect Anyone to Make You Rich
• Rule #6 Don’t Expect a Trading System to Make You Rich
• Rule #7 Invest Only on a Cash Basis
• Rule #8 Make Your Own Decisions
• Rule #9 Do Only What You Understand
• Rule #10 Spread the Risk
• Rule #11 Build a Bulletproof Portfolio for Protection
• Rule #12 Speculate Only with Money You Can Afford to Lose
• Rule #13 Keep Some Assets Outside Your Own Country
• Rule #14 Take Advantage of Tax-Reduction Plans
• Rule #15 Ask the Right Questions
• Rule #16 Enjoy Yourself with a Budget for Pleasure
• Rule #17 Whenever You’re in Doubt, Err on the Side of Safety

Jag gillar alla dessa regler och kan skriva under på vart och en av dem. Jag kan (tyvärr) dessutom nästan också visa hur det har gått åt skogen när jag har brutit mot flera av dem.

Utmaningen som jag ser med boken är att många av råden är så ”enkla” att de är svåra att ta till sig utan erfarenhet. Jag tror nämligen att man många gånger utgår från att där är saker som man inte kan och att någon annan vet bättre på grund av sin egen okunskap. Det tar lite tid att komma till att andra faktiskt inte heller har någon aning. Som att rådgivare och analytiker inte heller kan se in i framtiden utan mer eller mindre gissar hej vilt, att det inte finns ”system” som alltid fungerar eller gör en rik.

Jag kan verkligen rekommendera boken till den som vill läsa mer om bakgrunden till RikaTillsammans-portföljen och tankarna bakom den. Jag skulle dessutom säga att det här är en av de bästa böckerna som jag har läst på ämnet investerande på nybörjarnivå men som ändå håller hela vägen.

Relaterade artiklar

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• Följ mina investeringar i aktier och indexfonder via Shareville - Se vad jag investerar i och hur det går för mina två modellportföljer

Tänkte så fröet till förändring hos min partner, men hen kontrade med och sa att din ekonomi säkerligen varit mycket bättre när du började än vad vår är nu.

Det här tyvärr en ganska vanlig fråga – eller rättare sagt invändning – som jag får. Den gör mig ibland lite ledsen för att det blir nästan som en ursäkt för att inte sätta igång. Det är mycket enklare att avdömma det hela med att säga; ”Det är enkelt för X, han har/hade Y medan jag har en helt unik situation för jag har Z”. Sedan har jag verkligen hört allt under de senaste åren när det gäller Y och Z. Ett av de bästa (mest tragiska?) exemplet har jag beskrivit i artikeln: ”Brister i mitt Kiyosakis/Babyloniernas koncept”.

Oavsett så har det har varit förklaringar kring:

• Ålder
• Barn
• Utbildning
• Startförutsättningar
• Kontakter
• Tur
• etc

Grejen är att inget av det är särskilt sant. Särskilt det med barn är roligt. För när jag började bloggen 2008 så hade jag inga barn. Då fick jag alltid höra ”Vänta tills du får barn så ska du se att det inte är så lätt. Då har man minsann någon annan man ska ha ansvar för. Då kan man inte göra det som du gör…”. Grejen är att sedan 2011 så har jag barn. Dessutom gör jag EXAKT samma sak – tvärtom skulle jag säga att jag gör dessutom mer av det nu, eftersom det är ännu viktigare för mig – t.ex. med barnsparande.

Det argumentet om barn fungerar ganska dåligt numer av uppenbarliga skäl. Däremot så hindrade det inte en person att berätta för mig: ”Vänta bara tills du har två barn, då ska du få se att det inte är så lätt…”. Ja, jag vet inte, jag har ju inte två barn så det är svårt att uttala sig. Men där är något som säger mig att det inte handlar om antalet barn som man har…

Saker kommer inte gratis

Som jag har skrivit många gånger innan. Jag har inte fått några saker och gratis och jag tror inte heller på att det finns. Problemet många gånger är att man bara ser resultaten hos andra (framgångsrika) människor. Man ser sällan arbetet bakom. Ett av mina ”ordspråk” eller attityder som jag nästan alltid kommer tillbaka till är:

Champions are not made in tournaments. Champions are made in trainings.

Det är bara det att träningarna syns sällan. Det är sällan man är sugen att ställa sig upp och berätta om alla gånger man har misslyckats, trillat och slagit knäna. Det är inget kul. För ett par veckor sedan skrev jag om det här och här i samband med att jag misslyckades 6 gånger i rad(!) med skjutprovet på min jägarexamen.

I lördags sa Avanza upp samarbetet där jag var med på deras blogglista på grund av nättroll och mitt samarbete med BG där jag försöker göra världen till en lite bättre plats. Det gjorde ont, riktigt ont. Inte minst eftersom där verkligen inte finns någon substans och jag inte har gjort något fel. Det kändes så orättvist att jag var av banan och är det fortfarande delvis. Det enda som just nu håller mig på banan är att jag fick så översvallande respons av er/dig som läser bloggen.

Jag tror att skillnaden således är att jag är ute på spelplanen mer än de flesta. Det gör att jag också får stryk mer än de flesta. Samtidigt har jag människor som bryr sig väldigt mycket om mig och hjälper mig upp när jag trillat och frågar mig som min fru gjorde i lördags:

Så vad är det mest fantastiska med allt det som händer just nu?

Istället för att berätta för mig att jag borde sluta. Det går inte att ”inte trilla av hästen”, det enda man kan mäta är hur snabbt man kommer på hästen igen. Det är det här jag egentligen önskar att folk berättade mer om, särskilt framgångsrika människor – för de har alla, utan undantag, jobbat hårt för sin framgång. Men det känns som att det i samhället idag lever en sanning om att vi ska få, uppnå eller lära oss saker utan ansträngning. Jag tror inte inte på det, eller i alla fall har det aldrig fungerat för mig.

Det handlar om att jobba hårt. Riktigt hårt.

Ska jag vara helt krass, så tror jag att min framgång beror på att jag verkligen tog till mig min amerikanske coachs råd för att bli framgångsrik, det löd:

Work hard. Really hard.

Jag jobbar hårt. Jag jobbar mycket och jag har gjort det konsekvent de senaste åren. Där är vissa saker som jag gör och andra jag inte gör. En stor insikt för mig 2008 var när jag tog mig an att tidrapportera hela min vakna tid (inte bara tiden som konsult) och insåg att jag lade 3 timmar om dagen på TV. Jag började titta på TV på TV4-nyheterna kl. 1900 och sedan fortsatte jag titta fram till 2200 när jag gick och lade mig.

Det låter inte mycket men t.ex. 3 timmar TV om dagen är över 1 095 timmar på ett år. Sätt det i relation till en normal arbetsmånad som är 167 timmar. Det betydde att jag mer eller mindre tittade 6.5 månader (heltid!) på TV per år. Tro fan att man kan göra andra saker 6 månader om året. Där slängde vi ut TV och har inte haft en sådan sedan dess. Det är bara ett exempel.

I sammanhanget här vill jag betona det här ”jobba hårt” inte är jobba hårt som att ”förlora energi” eller ”ta energi”. Många av de ”jobb” som jag har – t.ex. att blogga är inte ens ett jobb utan något jag älskar att göra. Det är något jag skulle göra (och har gjort länge) utan att få betalt för det. Så det ger andra värden också. En mer korrekt översättning kanske skulle vara ”Ansträng dig. Ansträng dig mycket” eller gör ditt bästa.

Kort kommentar kring mina förutsättningar

Ålder

Ja, jag började min resa som ung. Dock kan jag säga att det inte alltid har varit en fördel. Jag har till och med fått kommentaren från banken ”Du, lilla gubben, den där typen av affärer är till för våra mer seniora kunder.”. Jag är alltid yngst i nästan alla sammanhang jag rör mig oavsett om det är Connects Affärsänglar, min korta sejour i Rotary eller motsvarande. Jag tror inte där finns någon perfekt ålder. Antingen är man ung och då har det sina för- och nackdelar eller så är man äldre och det har sina för- och nackdelar. Gräset är inte grönare på andra sidan.

Utbildning

Sedan jag var 5 år gammal har jag fått höra; ”Var duktig i skolan så att du kommer in på ett bra gymnasium, var duktig på gymnasiet så att du kommer in på en bra utbildning, var duktig på din utbildning så att du får ett bra jobb, var duktig på jobbet så att du får behålla det…” . Klart som tusan att jag var duktig. Jag tror jag hade 4.6 i snittbetyg från grundskolan, jag hade 19.2 i betyg från gymnasiet och jag läste civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik på LTH i Lund (F00).

Om jag ska vara krass – det enda som jag använder den utbildningen till idag är att imponera på folk. Jag skulle inte valt om den. Inte för att den var dålig, verkligen inte, utan för att grejen var att jag brann inte för det utan jag gjorde det för att jag trodde att jag var tvungen och jag vågade inte hoppa av. Hade jag valt om skulle jag idag valt psykolog, nationalekonomi eller en egen kombination av kurser. Du som känner mig vet också att det är väldigt få saker från utbildningen som jag använder förutom kunskapen att kunna sätta sig in i nya saker snabbt och insikten ”Klarade jag tentorna i Elektromagnetisk fältteori och Fasta tillståndets fysisk så klarar jag vad som helst.”  för det var verkligen en pärs för mig med måånga omtentor.

Grejen är snarare att jag idag är duktig på att be om hjälp. Det är långt viktigare än någon utbildning. Jag ber om hjälp nästan varje dag. Aktivt och medvetet. Det är nämligen bara att gå tillbaka till dig själv. När bad du om hjälp senast?

Mina (ekonomiska) startförutsättningarna – vi började med -450 000 kr (alltså en halv miljon back)

När jag började min ekonomiska resa, så började jag på noll. Rent krasst så började jag inte ens på noll, jag började på minus på grund av CSN-lånet.

Efter studierna flyttade jag och min flickvän till Malmö och vi hade inte råd med bostadsrätt för att vi hade inte pengar till handpenningen och vi hade inte riktigt möjlighet (och viljan) att låna av våra föräldrar (och jag hade vissa åsikter om bostadsbubblan redan då). Min frus första jobb var som doktorand med en lön på ca 20 000 som var på stipendie, det vill säga inte ens pensionsgrundande eller inom socialförsäkringssystemet. Min första lön var på 25 000 kr. Vi fick ett bidrag från min mor på 30 000 kr för att möblera lägenheten. Balansräkningsmässigt låg vi ca -450 000 kr med avseende på CSN-lånet. Så började vi 2005.

Jag inser också att det finns folk som har det värre, men det finns lösningar på det också. Lösningar som dessutom ofta går ganska snabbt – jmf. t.ex. Lyxfällan på tv.

Andra förutsättningar

Ett litet sidospår när det gäller förutsättningar. Jag tror att det viktigaste är att man inser och värderar de förutsättningar som man själv har och gör det bästa av dem. En kompis som är yrkesmilitär han sa till mig vid ett tillfälle: ”Jag får utkämpa striden med den armé som jag har, inte den jag önskade att jag hade.” . Det vill säga att vi har fått en uppsättning kort i vårt liv och det är bättre att spela den handen än att ha åsikter om den.

Där finns en helt fantastisk bok på det här ämnet som heter ”David and Goliath: Underdogs, Misfits, and the Art of Battling Giants (annonslänk)” av Malcolm Gladwell. Jag kan verkligen varmt rekommendera den. Den handlar just om det här att utnyttja sina egna förutsättningar till max. Den visar människor, som de flesta av oss hade tyckt har fått riktiga skituppsättningar av kort i livet, har vänt det till att verkligen få fantastiska resultat i sina liv.

Ska jag titta på mina ”orättvisa fördelar” eller mina kort som jag har fått i mitt liv så skulle jag säga att de egenskaperna är:

• Jag vill vara omtyckt och jag gillar hjälpa andra
• Jag har relativt enkelt för att förklara svåra saker på ett förståeligt sätt
• Det är viktigt för mig att ta hand om dem som jag bryr mig om (därav t.ex. barnsparande, pengamaskin etc)
• Min pappa dog när jag var liten så jag fattar att jag inte kommer att leva för alltid
• Jag är skiträdd för att dagen innan jag dör tänka tanken ”tänk om jag hade gjort X då…”

Det är vad som brukar komma fram i olika personlighetstester, där jag ofta får profilen ”The Guardian” och olika kombinationer av entreprenör/hjälpare.

Kontakter

Det här har faktiskt varit en av mina stora ”ursäkter” när jag varit oansvarig. Jag har tänkt ”Det är enkelt för X för de har föräldrar som driver företag, känner X och så vidare”. Särskilt kring personer i min egen ålder som kommit längre än jag själv.

Mina föräldrar kommer nämligen från gamla Tjeckoslovakien och kom hit i början av 80-talet. De hade ingenting och byggde upp allt från scratch. Vi hade inte det supergott ställt när jag och min bror växte upp, men vi saknade aldrig något heller. Jag kan idag inte ens föreställa mig hur det måste ha varit för mina föräldrar – det enda jag minns är att när jag var riktigt liten så jobbade de hemma extra på kvällarna så att vi skulle ha lite extra pengar.

Min pappa gick dessutom bort 1994 i hjärtinfarkt, knall och fall över en natt och mamma har jobbat i kommunen i snart 30 år. Det betyder rent krasst – jag har inte fått en enda kontakt gratis. Jag har ingen släkt här i Sverige och de mina föräldrar kände har jag inte kunnat utnyttja. Det betyder att hela det kontaktnät jag har idag på över 1 000 människor som jag mer eller mindre kan ringa idag har jag byggt upp över åren helt och hållet själv. Jag har gått på mingel, jag har socialiserat, jag har engagerat mig, jag har hjälpt till, jag har varit och är i olika nätverk, jag har lunchat och en massa andra saker.

Har jag gjort det medvetet? Absolut. Men, återigen – inget har kommit gratis.

Tur

Finns inte så mycket att säga om tur annat än Stenmarks: ”Det verkar att ju mer jag anstränger mig, desto mer tur verkar jag få.”. Jag själv tror inte så mycket på tur som jag tror på hårt arbete.

Slutord

En annan av mina favorit attityder eller ”sanningar” lyder så här:

Antingen har du resultat i ditt liv eller så har du ursäkter och förklaringar.

Det är verkligen något som är sant för mig. Jag har hittat på att jag är ansvarig för allt som händer och inte händer i mitt liv. Det är ett tveeggat svärd – samtidigt som det ger mig möjligheten att påverka allt eftersom det är upp till mig, så gör det också att jag från tid till annan mår ganska dåligt när det går mig emot. Jag ser dock inget annat alternativ än att leva på det här sättet eftersom fördelarna ändå är större än nackdelarna.

Samtidigt så blir det också så svårt att ibland hjälpa andra människor eftersom vi generellt sätt är väldigt glada för och har ett samhälle där normen är att man kommer med ursäkter och förklaringar. Det är bara att verkligen lyssna på folk du möter under en dag. Enklaste exemplet är, när hörde du någon säga sist: ”Jag är ledsen att jag är sen. Jag planerade dåligt.” Det som i 9 fall av 10 följer är alltid en ursäkt eller förklaring som skyller på någon annan till varför man är sen.

Problemet här är att det ofta dyker upp som ursäkt till att inte göra något – att inte sätta igång ett sparande till sig själv eller barnen. Det är enklare att avdömma och förklara än att ta ansvar. Det gäller både i stort och smått. I skrivande stund så spelar våra folkvalda politiker det här spelet med ursäkter med avseende på extra valet 2015. Samma sak i det lilla med de hot och tråkiga kommentarer jag fick i förra veckan.

Det är enklare för folk att peka på mig, säga att jag har fel, att jag är dum, att det inte går, att jag har X som inte de har och en massa andra saker istället för att se det från ett annat perspektiv. Hjärnan och således även vi tar alltid den enkla vägen. Den enkla vägen är att fortsätta att göra samma sak som man alltid har gjort (även om det på sikt inte kommer att ge de resultat man önskar).

Kombinerat dessutom med den generella kortsiktigheten i vårt samhälle där allt ska ske nu, nu, nu så blir det att man kommer inte igång. Det är extra synd, särskilt i området ekonomi, sparande och investerande, där den absolut viktigaste faktorn är ”kom igång idag”. Jag har hundratals exempel i det här området. Tyvärr.

Det bästa tillfället att plantera ett träd var för 20 år sedan. Det näst bästa tillfället är idag.Kinesiskt ordspråk

Ovanstående citat såg jag på en Malmö Aviation-flight till Stockholm och jag gillade det så himla mycket. Saken är nämligen att vi ofta kommer på tanken: ”Det där skulle jag gjort för 10 år sedan.” och sedan avfärdar vi den. Vad vi många gånger glömmer bort är att, om vi om 10 år tittar tillbaka, så kommer vi ju att titta på dagen som är idag.

Someday never comes.

Det finns ingen bättre eller viktigare dag än idag. Så mitt tips, min inbjudan och starkaste rekommendation är – sätt igång med det som är viktigt och gör det idag. Det kommer inte att komma något bättre eller sämre tillfälle. Ta ett första steg och lita på de resterande stegen kommer att ge sig längs vägen.

Lycka till!

Relaterade artiklar

• Funderingar kring min mening i livet…
• Därför har jag fel i det som jag säger – Brister i mitt Kiyosakis/Babyloniernas koncept
• Mästarna skapas inte på mästerskapen, mästarna skapas på träningarna
• Det är svårt att lära sig nya saker och se snygg ut samtidigt
• Boktips: David and Goliath: Underdogs, Misfits, and the Art of Battling Giants (annonslänk)

Jag skulle säga att den största fördelen med boken är att den är väldigt lättläst och bygger på väl beprövade metoder. Väldigt mycket samma sak som det jag skriver här på bloggen – särskilt i min serie ”Så här blir du rik.”. Det vill säga (1) spara och investera kontinuerligt , det viktigaste är att (2) vinna över lång tid, (3) håll risken låg, (4) börja med indexfonder. Så vill du få en grundläggande förståelse eller verifiera det som jag skriver här, då är den riktigt bra. Samtidigt har den ett väldigt aktiefokus medan jag tenderar gilla breda indexfonder.

Det som jag upplever att jag saknar i boken är konkreta exempel. Där finns en del i boken som handlar om t.ex. att hitta rätt aktier eller tolka informationen från ett bolag. Där gås denom olika delar, t.ex. från innehållsförteckningen:

• Del 1. Långsiktighet, ränta-på-ränta, mål, risk och chans
• Del 2. Vägen till framgång – en konsekvent disciplinerad strategi
• Del 3. Att hitta rätt aktier
• Del 4. Att tolka information
• Del 5. Företagets finanser och utdelningsförmåga
• Del 6. Psykologiska fallgropar och utmaningar
• Del 7. Portföljhantering, riskhantering och konsten att sälja

Dessa delar är i sin tur uppdelade i mindre kapitel t.ex. för del 3:

• Små eller stora bolag?
• Svenska eller utländska aktier?
• Grunden i bolagsanalys
• Att tolka VD:s budskap
• etc.

Jag tror att det är en komplett lista med faktorer som man kan tänka på och bör beakta. På så sätt tror jag att det går väl i linje med Anders mångåriga erfarenhet som analytiker – han går genom alla de olika aspekterna och perspektiven som man kan titta på ett bolag från.

Det som jag tyckte bra i boken och som jag personligen tog med mig var:

Amerikanska studier visar att utdelningar står för cirka 70 % av den totala avkastningen på aktier sedan början av 1800-talet.Om vikten av utdelningar, sid 19.

Det enda värdet av att förutspå en akties utveckling på kort sikt är att öka spådamers status i samhället. Kortsiktiga marknadsprognoser borde låsas in utom räckhåll för såväl barn som vuxna.Citat från Warrent Buffet, sid 35.

Börsen och även andra delar av den finansiella marknaden utgör en särskild lockelse eftersom det bevisligen finns snabba pengar att tjäna för den som lyckas pricka rätt. [..] Tänk dig följande. Du låter 32 schimpanser att sätta samman en portfölj genom att kasta pil på en börslista. Statistiskt sätt kommer 16 av dem att lyckas bättre än index. Dessa får en ny chans att sätta ihop en portfölj.

Efter ytterligare ett år återstår åtta apor som har slagit index två år i rad. Vi upprepar exemplet och efter tre år är det fyra apor som är kvar. Efter fyra år är antalet reducerat till två. Efter fem år återstår en segrare, bland de 32 urpsrungliga deltagarna som har lyckats slå index 5 år i rad.

I det här exemplet är lätt att inse att det är slumpen som avgör vem som blivit vinnare och det handlar om ett statistiskt sett perfekt utfall. [..] När vi i verkligheten stöter på förvaltare och traders som har slagit index 5 år i rad blir vi lätt imponerade [..] utan att inse att av världens tiotusentals förvaltare måste det statiskt sätt finnas ett antal som rimligen har slagit index ett antal år i följd. Om att agera långsiktigt, sid 60

Det som jag har svårt att se hur jag kan ta det till nästa steg och kunna agera på det, utifrån att bara ha läst boken. Jag hade gärna sett fler exempel – bra årsredovisningar och dåliga. Ett bra VD-ord och ett dåligt. Liksom mer konkret – samtidigt förstår jag också att då hade det sannolikt blivit en annan bok. Kanske en sammanfattning av en grundläggande strategi.

Ska jag sammanfatta det så är det en bok som i sina 28 kapital och ca 5 sidor per kapitel ger en bra överblick över de olika delarna, men den ger inget riktigt djupt i någon del. Jag tycker inte heller att den är riktigt lika inspirerande t.ex. som Tobias Schildfats bok ”Så kan alla bygga sig en pengamaskin (annonslänk)” eller lika generell som Per Börjesson ”Så kan alla svenskar bli miljonärer (annonslänk)”. Jag skulle nog rekommendera dessa två senare framför Haskels bok som förstaböcker till en ny läsare.

Jag tror att den passar bra till någon som vill direktinvestera i aktier, känner sig som en nybörjare och vill få lite koll på spelplanen innan man dyker ner i de olika delarna med hjälp av andra böcker, kurser eller framförallt bloggar.

Så, ja, den är läsvärd men det är inte en första-bok och jag tror inte att den kan stå på egna ben för en nybörjare. Däremot kan den fungera för att kolla om man i sin egen strategi har täckt in alla aspekter i en företagsanalys.

Den här artikeln sammanfattar mina tankar kring hans bok  och jag försöker dra paralleller till situationen hemma i Sverige och i övriga västvärlden. För övrigt är det en mycket läsvärd bok som jag kan rekommendera varmt.

Transformationen från producerande till konsumerande

Det första som Schiff tar upp sin bok är förskjutningen hur USA har gått från att vara ett producerande samhälle till ett konsumerande samhälle. Att USA har gått från att vara en långivare till att bli en låntagare. Hur man har gått från att spara, producerade, skapade förmögenhet och exportör till att vara ett samhälle som slutat spara, har bytt från att ha en produktionsorienterad ekonomi till en tjänstorienterad icke-exporterbar ekonomi som kontinuerligt har ökat både sin statsskuld och medborgarnas skuld och ett land som använder lån för att finansiera konsumtion av varor som inte producerar något eller tillför något reellt värde.

Han gör flera gånger i boken metaforen till en playboy som lever upp familjens pengar genom oansvarigt festande. Någon dag kommer han inte längre ha några pengar kvar och då kommer ingen heller vilja låna ut till honom mer. Det är den dagen den riktiga ekonomiska kollapsen kommer. Frågan är inte om det kommer att hända utan snarare när det kommer hända.

Det författaren återkommer till är att det kommer hända, frågan är bara när. Samt, om det nu kommer att hända att det är något som man då naturligtvis kan utnyttja till sin fördel genom att vara förberedd och väl positionerad.

Han argumenterar flera gånger om att i en relativt oreglerad ekonomi så går utvecklingen i vågor. Ibland går ekonomin bra och sedan går den ibland dåligt. Under perioderna då det går dåligt så självsanerar sig de företagen som tagit stora risker, inte är tillräckligt effektiva eller inte är tillräckligt konkurrenskraftiga. Problemet idag, som han ser det, är snarare att politikerna i världen tillåter inte perioderna av recession (då ekonomin krymper och det blir ”tuffare” tider).

Anledningarna är många gånger att det är väldigt svårt att bli omvald på att fatta rätt men tuffa beslut. Istället försöker man hitta andra sätt att manipulera ekonomin på – istället för att göra som vi privatpersoner behöver göra från tid till annan spara och leva snålare. Istället motverkar man alla försök på att spara och underkonsumera genom olika stimulanspaket.

Tittar man på det i siffror så ser sparandet i förhållande till disponibel ut som följer. Jag har lagt in svenska siffror exkl. ppm och tjänstepensioner. De kinesiska siffrorna är tagna utifrån grafer jag hittat i källorna och kan diffa max ca 1-2 %.

Det intressanta är att se hur sparandet – särskilt i Sverige varierar och är både negativt och positivt. Särskilt tenderar det ju att falla i nivån precis innan stora kriser. Den andra reflektionen värd att göra är ju att kinesernas sparande är mångdubbelt större än både vårt och amerikanarnas. Här blir det också intressant där man pratar att minskad konsumtion är ett hot för ekonomin. Ja, det är det i en konsumtionsbaserad ekonomi – men inte i en producerande ekonomi. Det är ju bara att tänka logiskt – är minskat sparande och ökade skulder eller ett ökat sparande och minskade skulder en framgångsfaktor?

Tittar man dessutom till efterkrigstidens siffror mellan 1940 och 1980 så låg USAs siffror för sparande på samma nivå som kinesernas – konstant mellan 10 och 13 %. En av förklaringarna enligt Schiff ligger i att den berömda baby-boom generationen med 40-talister är konsumenter och inte sparare. Det är också de som gjort skiftet från att vara producerande till konsumerande. I sin tur har det lätt till handelsobalansen där USA spenderar mer på import än det tjänar på sin export.

Myten om att USAs konsumtion driver världsekonomin

Jag har många gånger hört uttryck som att USA driver världens ekonomier och fungerar inte USAs ekonomi så fungerar inte de andra etc. Att om inte amerikanarna konsumerar så har inte asiaterna någon att exportera till. Schiff avväpnar det på ett fantastiskt sätt:

“Some people that got stranded on an island, and I think it was 6 or 7 were Asians and there was one American and as soon as they were on the island they had to divide up the jobs. And one Asian was given the job of fishing, the other one was hunting, one of them got the job of gathering fire wood. So they all had jobs, and the American was assigned the job of eating.

And so at the end of the day, they would all gather around and prepare this feast and the American would sit there and eat it. But he would´nt eat it all, he´d just leave enough crumbs so he could give to the 6 Asians so they could go on and repeat it again tomorrow, spend all day preparing a meal for the American to eat.

Now, the way modern economists would look at it, they would say “Well, this American is vital to the whole island economy. Without him nobody would have to fish, nobody would have to hunt, nobody would have to gather fire wood. He is creating all this employment on the island”. But the reality is, every Asian on that island, his lot in life would be dramatically improved if they kicked the American off the island because now they would have a lot more to eat or maybe they wouldn´t have to spend all day hunting and fishing and they can lay on the beach a little bit”.

”The U.S. thinks it is the engine of economic growth in the world, when really it’s the caboose. If the rest of the world lets the caboose go, the rest of the train will be able to move faster.”

Tänk om vi har kommit så pass långt snart att vi inte behöver den västeuropeiska konsumtionen. Vi har importerat så mycket att asiaterna nu har pengar OCH de har den inhemska marknaden. Att kineserna istället för att exportera varor kommer att behålla sina egna producerade varor. Kanske till och med på sikt börja importera varor och försiktigt börja spendera alla de där pengarna som de har sparat under åren.

Just betydelsen av de här handelsobalanserna försöker politiker och framförallt Wall Street tona ned. Schiff beskriver det illustrativt med följande analogi:

A Tale of Two Farmers

Farmer Chang only grows oranges. Farmer Jones only grows apples. Each grows only the fruit that he produces most efficiently, trading the surplus for the fruit grown by the other. Both farmers benefit from comparative advantage and free trade. The sole reason that Farmer Chang “exports” oranges is to “import” apples, and vise-versa.

Suppose that one year a frost wipes out farmer Jones’ apple crop. Not having any fruit to trade, but hungry nevertheless, he proposes to trade apple IOUs for farmer Chang’s oranges. Since Farmer Chang cannot eat all of the oranges he grew anyway, and since farmer Jones’ IOUs will pay 10% interest (in extra apples of course) he agrees.

Farmer Chang only accepts farmer Jones’ offer because of the apples that Farmer Jones’ IOUs promise to pay. By themselves, the IOUs have no intrinsic value. Farmer Chang cannot eat them. It is only the promise to pay apples that gives them value. Actual payment will not occur until Farmer Jones redeems his IOUs with real apples.

Now suppose that the following year farmer Jones’ crop is again destroyed, this time by a flood. He and Farmer Chang once again make the same deal, with Farmer Jones getting more of Farmer Chang’s oranges, and Farmer Chang accepting more of Farmer Jones’ IOUs.

Further suppose that similar natural disasters continue to besiege Farmer Jones for several more years, with Farmer Chang continuing to accept Farmer Jones’ interest-bearing apple IOUs in exchange for his oranges. Eventually it dawns on Farmer Jones that he is eating pretty well, without actually farming. He therefore decides to turn his apple orchard into a golf course, and simply play golf all day while enjoying Farmer Chang’s oranges. In other words, Farmer Jones now operates a “service economy.”

Farmer Chang on the other hand is so busy growing all those oranges that he never gets a chance to play Farmer Jones’ course. In fact, he has been accepting farmer Jones’s IOUs for so long that he no longer remembers his original reason for doing so. He forgot about his original desire to actually eat the real apples Farmer Jones had promised to deliver. Instead, he now counts his wealth based solely on his accumulation of apple IOUs.

In fact, Farmer Jones had such a good reputation within the farming community that Farmer Chang was actually able to trade some of Farmer Jones’ IOUs for goods and services provided by other farmers and local merchants. Apparently no one bothered to notice that Farmer Jones’ apple orchard had become a golf course, and that his IOUs were therefore worthless, as he no longer possessed the ability to redeem them with actual apples.

Some might argue that the entire community now depends on Farmer Jones and his worthless IOUs and that everyone will accept them indifferently rather than acknowledging the reality of their folly. Of course, were these revelations to occur, any unfortunate holders of Farmer Jones’ IOUs would officially be forced to realize their losses. However, their true financial situations would improve, as any further accumulation of worthless IOUs would end. As for Farmer Chang, he would literally once again enjoy all of the fruits of his labor.

The real loser of course would be Farmer Jones, for without a viable apple orchard or the ability to buy oranges on credit, he would starve. It would take years to transform his golf course back into an orchard, regain his lost knowledge of farming, and replace his obsolete or dilapidated farming equipment (provided he hadn’t already traded it in for golf carts and titanium clubs). In the end, his only alternative might be to sell his golf course to farmer Chang and take a job picking fruit in his orange grove.

Jag tror personligen det här är en väldigt bra analogi för var vi i västvärlden är på väg på sikt. Vi har ställt om våra ekonomier till den milda grad att det nu är svårt för oss att börja ställa tillbaka. Det kommer sannolikt sluta med att vi säljer golfbanan och börjar jobba hos de nya ägarna istället.

I det här sammanhanget kan jag ju personligen tycka att Sverige skiljer sig lite åt från de andra länderna i väst eftersom vi är ett väldigt litet land med en väldigt stor export. Anledningen till att vi inte har drabbats så himla hårt av finanskrisen beror på att vi till stor del har kunnat exportera oss ur den. Ungefär på samma sätt som Kina gör. Vi exporterar mer än vi importerar. Men å andra sidan är vi långt ifrån bäst i klassen. Det är ju bara att titta på t.ex. Volvo. Jag kom på mig själv häromdagen i min Volvo V70, att just det – jag kör inte en svensk bil, jag kör ett kinesiskt bilmärke. SAAB köptes också upp av kineser och ekonomin börjar mer och mer flöda österut.

Hur spindoktorer för dåliga nyheter låta bra

En stor del i boken behandlar också hur politiker, media och spindoktorer får dåliga nyheter att låta positiva.

Angående handelsunderskottet:

The comforting distortion: Large trade deficits are a sign our economy is creditworthy, strong and growing faster than the economies of our trading partners.

The disturbing reality: Our trade deficit is a huge and growing problem that threatens to ruin us.

Angående inflation

The comforting distortion:  core inflation is moderate and well under control.

The disturbing reality: core inflation excludes food and ernergy from producer and consumer price indexes that understate the inflation to begin with. Actual inflation is considerably higher and also exists big-time in the form av of a housing bubble being represented as a strong housing market.

Angående en ökad produktivitet

The comforting distortion:  productivity gains mean higher sustainable growth rates, lower inflation and lower unemployment.

The disturbing reality: what productivity gains?

Angående ökande bruttonationalprodukt (BNP) som ett mått på att ekonomin går bra:

The comforting distortion:  increases in gross domestic product (GNP)

The disturbing reality: the GDP is full of fluff to be an accurate measure of economic health and growth.

Angående konsumenternas förtroende för ekonomin:

The comforting distortion:  consumer confidence drives the healthy economy

The disturbing reality: consumer confidence drives it the wrong way. The consumer is misdirected and consumer confidence is an utterly useless statistic.

Alla delarna i serien

Nedan följer länkar till de olika delarna i den här serien om finanskrisen 2.0, hur du kan skydda dig från den och hur du till och med kan tjäna pengar på den:

• Del 1. Hur vi gick från att vara producenter som lånade ut till konsumenter som lånar.
• Del 2. Inflation – statens ultimata illusion som gör dig fattigare när du tror att du blir rikare
• Övrigt #1 – Mina erfarenheter av olika sätt att köpa och investera i guld och silver
• Övrigt #2 – Så här billigt har guldet inte varit på 3 år…

Källor:

• The puzzle of China’s rising household saving rate
• Ekonomifakta.se – hushållens sparande och skulder
• FED St. Louis – Personal savings rates
• China savings rate the world’s highest
• Peter Schiff – ”The consumer Island”
• Peter Schiff – ”A tale of two farmers”