Nedan följer några av de insikter och lärdomar som jag har fått och jag tror (tyvärr) många med mig. Låt oss gärna tänka tillsammans i kommentarerna. Jag brukar också vidhålla att marknadens rörelse inte är en anledning till att göra förändringar i portföljen, men jag tycker faktiskt att nedanstående analys kan borga för en omfördelning i åtminstone räntedelen i modellportföljerna.

Den svenska företagsobligationsmarknaden är väldigt illikvid

Något som jag tror har förvånat väldigt många, inklusive professionella investerare, fondbolag och myndigheter, är hur illikvid och liten den svenska företagsobligationsmarknaden är. Den domineras av två stora aktörer Spiltan och Carnegie. När tilliten försvann på den underliggande företagen och deras betalningsförmåga frös i princip hela marknaden ihop. Spiltans framgångsfaktor, storleken, blev sannolikt också dess problem. 

Den underliggande tillgången behöver vara mer likvid än den överliggande produkten

En annan insikt är att om du har en produkt som handlas på daglig basis (läs: en fond) så behöver den ha en underliggande tillgång som är mer likvid än fonden. Det vill säga att det går inte att ha en fond som ska handlas på daglig basis om innehållet i fonden handlas på veckobasis. Än värre blir det med en börshandlad fond som ska handlas på minutbasis men där tillgången handlas på dags- eller veckobasis. 

KIID-riskskalan tar inte hänsyn till andra typer av risker som fondbolags-, likviditets eller kreditrisk

KIID-skalan som är det universella måttet för att mäta risk i en fond fungerar inte särskilt väl. Den tittar på historisk volatilitet men tar inte hänsyn till andra typer av risker. 

Fondbolagrisk även på stora fonder

Jag har tidigare tänkt på risken med ett specifikt fondbolag, men mest tänkt att det är en risk med små och nya fondbolag. Insikten nu är att även stora fondbolag kan få problem, fast av annan typ. 

Vem äger pappren i fonderna

En sak jag inte har reflekterat över tidigare är vem som äger papprena i fonden. Om vi tar Spiltan som exempel så är det högst sannolikt att det var mycket småsparare tack vare deras goda historik och utveckling. Problemet är att dessa är lättrörliga pengar om man jämför med bolag som t.ex. AMF eller SPP som även förvaltar pensionspengar vilka är trögrörliga. Det innebär att dessa bolag sannolikt skulle kunna lösa problemet som Spiltan stod inför på annat sätt med sina mer trögrörliga pengar. 

En enskild fond som inte prissätter spärrar hela konton

Det här är en risk som aldrig har slagit mig någonsin. Att t.ex. hela PPM-valet eller LYSA skulle bli spärrat baserat på att en fond inte prissätter sig själv. 

I tider av kris minskar kronan i värde och USD ökar

Något jag har tänkt på tidigare men inte utnyttjat i räntefonderna är att i tider av kris så tenderar USD stärkas mot SEK. Vilket antyder att man skulle kunna sig lite räntefonder i USD även om det innebär en valutarisk. 

Saker jag har gått och funderat på

Nedan följer lite lösa tankar kring situation som jag gärna skulle vilja ha era tankar kring:

Ha företagsobligationer i portföljen?

Jag tycker fortfarande att antagandet att ha företagsobligationer i portföljen som tillgångsslag är korrekt. Frågorna är snarare: 1) till vilken andel? och 2) genom vilka fonder? 

Fonder med utländska företagsobligationer

Något som jag funderar på är att försöka utöka med en större andel utländska företagsobligationer med motiveringen att det är mer likvida och en sådan ”stängning” som vi upplevde i Sverige borde vara mindre sannolik. Problemet som uppstår är dock att man inte vill spekulera i valutan vilket innebär att de bör vara valutasäkrade mot SEK. 

Få svenska fonder med mer än 20 % svenska statspapper i portföljen

Jag har inte riktigt hittat någon fond som har mer än ca 20 % svenska statspapper i fonden. De flesta fonder har mest hypotekslån vilket inte heller är något fantastiskt att äga. 

Ha likviditetsfonder i portföljen?

De har ju historiskt de senaste 10 åren gett en negativ avkastning vilket gör ju det svårt att motivera att ta in i portföljerna. 

Bankkonto – alternativ?

Bankkonto är som jag tidigare sagt ett bra alternativ på 0 – 12 eller på sin höjd 24 månader sikt. På längre sikt är det inte ett alternativ på grund av inflationen. 

Inte ha för stor andel i en enskild fond

Något vi har lärt oss de gångna två veckorna är att inte heller ha för mycket i en enskild fond då fondbolag kan ta olika beslut även om den underliggande marknaden är samma. Något som dessutom underlättar vid eventuell belåning.

Utifrån era kommentarer och undersökningen häromdagen så är majoriteten (ca 58 %) för att minska exponeringen hos Spiltan men inte ta bort dem helt (=42 %). Jag lutar åt att tänka som följer.

Försiktiga portföljen (låg risk, sparhorisont: 1 – 3 år)

I ombalanseringen i början av året så såg den ut som följer:

• 20 % – Globala aktier / SPP Aktiefond Global (Avanza, Nordnet)
• 45 % – Korta svenska företagsräntor / Spiltan Räntefond Sverige (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Korta svenska företagsräntor / IKC Avkastningsfond (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Långa svenska stats- och bankräntor / AMF Räntefond Lång (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska högränteräntor företag / Spiltan Högräntefond (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Globala statsräntor / AMF Räntefond Mix (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Guld / Xetra Gold (Nordnet) eller Guld Ava (Avanza)

Mitt förslag på förändring är som följer.

Nybörjarportföljen (mellanrisk, sparhorisont: 3-10 år)

I ombalanseringen i början av året så såg den ut som följer:

• 40 % – Globala aktier / Länsförsäkringar Global Indexnära (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska aktier / SEB Sverige Index (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Asien & tillväxtmarknadsaktier / Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära A (Avanza, Nordnet)
• 25 % – Svenska korta företagsräntor / Spiltan Räntefond Sverige (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Globala stats- och företagsräntor / AMF Räntefond Mix (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska långa räntor / AMF Räntefond Lång (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Högränteräntor / Spiltan Högräntefond (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Guld / Xetra Gold (Nordnet) eller Guld Ava (Avanza)

Mitt förslag på förändring är som följer.

Globala barnportföljen (hög risk, sparhorisont: 10+ år)

I ombalanseringen i början av året så såg den ut som följer:

• 55 % – Globala aktier / Länsförsäkringar Global Indexnära (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Asien & Tillväxtmarknadsaktier / Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära A (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Globala småbolag / Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1 SEK (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska aktier (alla) / SEB Sverige Indexfond (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska investmentbolag / Spiltan Aktiefond Investmentbolag
• 10 % – Korta svenska företagsräntor / Spiltan Räntefond Sverige (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Guld / Xetra Gold (Nordnet) eller Guld Ava (Avanza)

Mitt förslag på förändring är som följer.

RikaTillsammans (mellan risk, sparhorisont: 3-10 år)

I ombalanseringen i början av året så såg den ut som följer:

• 22,5 % – Globala aktier / SPP Aktiefond Global (SEK) (Avanza, Nordnet)
• 2.5 % – Svenska aktier (alla) / SEB Sverige Index (SEK) – (Avanza, Nordnet)
• 20.0 % – Svenska korta företagsräntor / Spiltan Räntefond Sverige (SEK) – (Avanza, Nordnet)
• 5.0 % – Svenska kontanter / Kontanter i form av saldo på konto (SEK)
• 5.0 % – Europeiska långa statsräntor / iShares € Govt Bond 15-30yr (EUR) – IBCL (Nordnet)
• 15.0 % – Amerikanska långa statsräntor / iShares $ Treasury Bond 20+yr (EUR) – IS04 (Nordnet)
• 5.0 % – Europeiska långa statsräntor / Xtrackers II Eurozone Government Bond 25+ (EUR) – DBXG (Nordnet)
• 25 % – Guld / Xetra Gold (Nordnet) eller Guld Ava (Avanza)

Mitt förslag på förändring är som följer.

Uppdatering 200404 kl. 09:24

Först och främst ett stort tack för kommentarerna. Jag läser alla, funderar och reflekterar. Jag upplever att man kan koka ner frågorna till följande.

1. Vad är syftet med räntefonderna i respektive portfölj? Skydd eller avkastning?
2. Valutarisk i räntefonderna eller ej?
3. Ta hänsyn till mental bokföring som skydd eller ej?
4. Lång eller kort sparhorisont på räntefonderna
5. Tillit till Spiltan som fondbolag eller ej?
6. Andelen guld och räntors vara överhuvudtaget?
7. (säkert glömt någon fråga)

Om jag sätter igång diskussionen så tänker jag:

1. Vad är syftet med räntefonderna?

Det blir väldigt olika svar på fråga 1 beroende på vilket perspektiv man väljer. 

Skydd – givet att man är ute efter skydd så blir svaret mer eller mindre kontanter och/eller sparkonto med insättningsgaranti. Vi har konstaterat att företagsobligationsmarknaden fungerar dåligt, utländska investerare är skeptiska till svenska bostadslånsmarknaden, likviditetsfonder har varit en garanterad förlust och då återstår egentligen bara statspapper. Problemet är att det finns ingen svensk fond – vad jag har hittat – med mer än 30 % svenska statspapper. Det finns fonder med utländska statspapper men då spekulerar du plötsligt i valutan snarare än i räntor. Därav avvecklingen av försiktiga portföljen. 

Avkastning – tittar utifrån ett avkastningsperspektiv så blir det också knökigt. Avkastning i räntefonder fås idag genom företagsobligationsfonder, men det såg vi hur det gick. Notera att mitt problem inte är att de gick ner primärt. Det är att det är en icke-fungerande / icke-likvid-marknad. Tittar man på lång sikt (>5 år) så vill man då ha något som liknar världsmarknaden, givet att vi utgår från samma resonemang om globalviktat marknadsindex. Där står USA för största andelen räntor och det är ungefär lika mycket statspapper som det är företagsobligationer, grovt sagt. 

Applicerar man då ovan och försöker gör en kompromiss så leder det enligt mig till. Försiktiga portföljen – går bort enligt tidigare anledning. Nybörjarportföljen – en kombination av statspapper, företagspapper, både på lång och kort sikt samt kontanter. Typ 15 % avkastningsträntor, typ 15 % skyddsräntor. I RikaTillsammans-portföljen vill man ju ha skydd (=korta, 3 månaders amerikanska/lokala statspapper enligt originalet). Således blir det 25 % skyddsräntor. I Globala barnportföljen som har mycket risk skulle jag argumentera för skydd som komplement, men då horisonten är så långt kan man argumentera för avkastning och svaret blir något mittmellan. 

---

2. Valutarisk eller ej?

Den här frågan har också gett upphov till mycket diskussion och är klurig. Grundrekommendationen är ju att inte ha räntor i en annan än sin egen valuta på grund av valutarisken. Att ha en räntefond som går +/- 1 procent om året och sedan ha en valuta som svänger +/-10 % runt den känns ju att det kan bli hugget som stucket. 

Argument FÖR valutarisk – det största argumentet som jag ser för valutarisk är att i kriser som nu, så tenderar pengar lämna små valutor som kronor och gå framförallt till USD och CHF samt i mindre del till EUR. Att ha en fond med valutarisk innebär således spekulation i kris och mot den svenska ekonomin – t.ex. en sådan som vi inte har haft på 10 år förrän nu. Är det motiverat de rörelserna vi har under tiden?

Argument MOT valutarisk – Att ha en fond med valutarisk innebär således spekulation i kris och mot den svenska ekonomin – t.ex. en sådan som vi inte har haft på 10 år förrän nu. Är det motiverat de rörelserna vi har under tiden? Sedan upplever jag dessutom att vi redan i alla portföljerna har valutarisk genom aktierna och gulder.

Jag landar i att det faktiskt INTE är värt att ta valutarisk i räntefonderna i någon större utsträckning. Det finns redan gott om valutarisk i portföljerna (60 % av en globalfond är i USD, 20 % är i EUR och bara ca 1 % är i SEK). I RikaTillsammans-portföljen är även de långa räntorna i USD/EUR. 

---

3. Ta hänsyn till mental bokföring eller ej?

Här hamnar frågan om man ska kontanter på sitt ISK/KF-konto eller ej. 

Argument MOT att ha kontanter på ISK/KF – det uppenbara argumentet är att man i ett ISK/KF betalar skatt på hela innehavet och att ha pengar på ett sådant konto innebär att du betalar skatt på pengar som inte tjänar några nya pengar. Det är ju dumt särskilt som man istället kan ha dem på ett konto med insättningsgaranti. 

Argument FÖR att ha kontanter på ISK/KF – argumentet som för mig uppväger en stor del av motargumenten är att jag får en kurva direkt på depån. Det vill säga att när jag loggar in så ligger mina kurvor bättre än index i perioder med nedgångar. Det känns bättre att se att man ligger bättre än index. Det är det ”snabba” systemet i hjärnan som reagerar och vi vet sedan tidigare att förluster värderas dubbelt så mycket känslomässigt än som vinster. Visst är matematiskt bättre att ta värderna, föra in dem i sin excel-fil och se ett annat resultat, men det gör man sällan. Skatten är dessutom inte särskilt hög i dagsläget. 

Jag landar spontant som i argument för. 

---

4. Lång eller kort sparhorisont

Den här hänger ihop med fråga 1 på sätt och vis. Det handlar om, tittar jag på det här utifrån ett marknadsläge idag, eller tittar jag på det utifrån ett 3, 5 eller 10 års perspektiv. 

Kort perspektiv – tittar man på ett kort perspektiv på säg 12 månader då är det svårt att se något case för räntor annat än att de har blivit utbombade och man kan spekulera i att vi kommer att se en snabb återhämtning. Har för mig att Jonas Lindmark på Morningstar argumenterar för det. 

Långt perspektiv – på sikt måste vi få räntemarknaden i Sverige och i andra länder att fungera. Problemen blir nämligen enorma i den reala ekonomin om företag inte kommer att kunna finansiera sig. I ett långt perspektiv gäller ju ”This too shall pass” tänker jag. 

Jag landar spontant någonstans mittmellan här. 

---

5. Tillit till Spiltan som fondbolag?

Jag står en hel del och velar i den här frågan. 

Argument FÖR Spiltan – man kan säga mycket om Spiltan, de har ett fantastiskt track-record (fram tills nu) och de har uppenbart fått en ordentlig läxa. Vill man då chansa på någon som inte har fått den läxan? Det är i grunden bra bolag och man kan argumentera för att de faktiskt agerade i sin andelsägares bästa. Problemet har främst under krisen varit kommunikation. 

Argument MOT Spiltan – här kommer en grov spekulation, så bear with me, men det är en känsla baserat på min egen upplevelse och ett flertal diskussioner med mina kontakter i finansbranschen. Det är således obekräftade rykten. Jag pratade med Finansinspektionen tidigare i veckan och fick höra att de har fått in 10+ anmälningar på Spiltan av varierande karaktär. Jag har begärt ut några underlag och väntar på att sekretessklassningen ska bli klar. Det som oroar mig är att Spiltan verkar ha gjort en egen tolkning av fondlagstiftningen som inte någon annan har gjort. Antingen det eller så har de inte fungerande interna rutiner för värderingen av fonderna. Det handlar således inte om invändningar mot själva förvaltningen. Min oro är för det runt om förvaltningen. Sådant som inte brukar ses med blida ögon av myndigheter. 

Lägger man dessutom till att utflödena har varit enorma i båda Spiltans räntefonder så tycker jag inte det är värt med fondbolagsrisken – oavsett om det gäller räntefonderna eller aktiefonderna. Dessutom verkar ju andra aktörer med ”tröga pengar” som AMF och SPP ha haft fördel med mycket mindre utflöden. 

---

6. Andelen guld i portföljerna och räntors vara överhuvudtaget

Det här hänger ihop med frågan med syftet med räntor. 

Argument för mer Guld mindre räntor – Förvaltaren Eric Strand hade ju en fantastisk förutsägelse förra året om en portfölj med 50 % aktier och 50 % guld. Sedan visar ju forskningen att det är bättre odds med att singla slant än att lyssna på förutsägelser. Men han har en poäng i att 5 eller 10 % guld i en portfölj är för lite för att kompensera för 60 eller 80 % aktier. Studien från Artemis och andra studier som tittar på optimala historiska andelen guld har varit ca 20 %. Jag personligen har upplevt att det är svårt att motivera (för andra) med 10 % guld än mindre 20 % guld. Men med tanke på alla stimulanspaket och alla pengar som kommer in i systemen så avfärdar jag inte lika säkert alla argument kring inflation och minskning av pengars värde. Dessutom har vi ju problemen med räntor enligt hela artikeln. Tittar man på guldefterfrågan just nu så är den – framförallt utanför börsen – enorm. Vissa pratar om 10 gånger större efterfrågan utanför börsen som på den. 

Argument mot Guld – Argumenten mot guld är ju de klassiska – det är en sten som ligger i en låda och det kostar pengar att ha stenen i lådan. Det blir inte mer av den, den ger ingen utdelning, den praktiska tillämpningen är marginell och dess värde beror bara på vad någon annan är villig att betala för den. Guldet tenderar ju också underprestera i de initiala skedena i en kris. 

Jag lutar åt en liten ökning av guld på bekostnad av räntorna i Nybörjarportföljen och Globala barnportföljen. Särskilt nu när det dessutom blir enklare att köpa det i och med att guldfonderna även ska lanseras på Avanza inom kort. 

Ja, så tänker jag. Hur tänker du?

Komplettering till ovan (200404 kl. 15:15)

Givet ovan så tänker jag att man kan titta på det som:

Vad tänker du om ovan? Låt oss hjälpas åt… ?

Låt oss se ovan som en början till en diskussion. Vad tänker du? Är det något du skulle gjort annorlunda?

Jag förstår att det är lätt att vara orolig när man ser sina pengar försvinna. Man kanske till och med månadssparar in pengar som ett par dagar senare är borta och man känner sig som en idiot. Jag vet själv hur det känns då vi själva ligger back väldigt mycket pengar. Nedan följer skärmdump från t.ex. vårt Avanza-konto per den 24 mars. Vi ligger en mindre personbil back. Då är Avanza inte ens banken där vi har majoriteten av våra pengar. Så vi sitter genuint i samma båt som du.

Att ens sparande kan sjunka i värde ingår dock i själva konceptet att investera. Det är den risken som vi får betalt för. Skulle det inte finnas någon risk så skulle det inte heller finnas någon avkastning.

Syftet med den här artikeln är tvåfaldigt. Den är en sammanfattning av några av de viktigaste punkterna att försöka komma ihåg, särskilt i situationer som nu. Det andra syftet är att verkligen ge dig möjligheten att få skriva dina frågor, funderingar eller kommentarer. Jag tänker att vi tillsammans kan hjälpas åt med att samla ihop en kunskapsbank som även andra kan ha glädje av.

Jag vet att det är tufft, men försök verkligen håll ut. Det kommer sannolikt bli än mörkare, men det kommer att komma en morgondag även i den här situationen. Ta hand om hälsan, dina nära och kära och låt oss hjälpas åt i den här för samhället ganska allvarliga stund. ?

Många hälsningar,
Jan Bolmeson
Senast uppdaterad: 200328. 11:02

Uppdateringshistorik

• 200328 – Lade till lite läsvärda externa länkar
• 200322 – Publicerade artikeln: ”Dags att köpa nu? | Historiskt har börskrascher varit bra köplägen”
• 200320 – Publicerade artikeln: ”Spiltan Räntefond Sverige | Min första riktiga miss i denna krisen”
• 200319 – Lade till intervjun med den oberoende finansielle rådgivaren Henrik Tell
• 200319 – Lade till länk till artikeln ”Spiltan Räntefond Sverige: mitt första misstag”
• 200318 – Svarade på de flesta kommentarer och uppdaterad med bra andra länkar
• 200318 – Lade till intervjun med LYSAs VD Patrik Adamson
• 200315 – Lade till intervjun med Eric Strand
• 200314 – Lade till tabellerna under tips 3.

Tips #1. Givet att du har gjort rätt från början, sitt still i båten!

De flesta rekommendationer som man hör från duktiga investerare och människor med erfarenhet är:

Sitt still i båten. Försök inte tajma marknaden, ändra inte din strategi, ändra inte ditt månadssparande eller något annat om inte dina mål, din risktolerans, sparhorisont eller något annat i din situation har förändrats. Hur marknaden går är inte en anledning till förändring. 

Historiskt har det alltid visat sig vara det bästa rådet. Att försöka tajma marknaden, hur lockande det än må vara, kostar för de absolut flesta mer än det smakar. Kom ihåg som vi pratade om i avsnitt #142:

Det finns bara två typer av investerare – de som inte vet vart marknaden är på väg och de som inte vet om att de inte vet. 

Att sitta still i båten är högst sannolikt det absolut bästa även den här gången. Men! Det förutsätter att man har gjort ”rätt” från början. ”Rätt” i det här fallet handlar om att svara på följande frågor:

• Påverkar den här nedgången din vardag eller nuvarande livsstil negativt?
• Har din sparhorisont, riskprofil eller omständigheter förändrats tillräckligt mycket för att motivera en portföljförändring / förändring i ditt sparande?
• Har ditt behov av buffert för oförutsedda utgifter förändrats? (T.ex. har du varslats?)

Om svaren på ovanstående frågor är ”Nej” då finns det egentligen inget behov till att göra någon förändring. Det vill säga; om situationen rationellt är likadan idag som för tre månader sedan så tipset att fortsätta precis som vanligt. Det vill säga:

• Fortsätt månadsspara,
• Behåll dina fördelning mellan aktier och räntor och ombalansera vid behov,
• Försök hålla fokus på andra saker än börsen och logga inte in på dina konton

Forskningen har inte förändrats kring att det bästa du kan göra är är att spara regelbundet, långsiktigt, globalt och billigt. Se gärna vår artikelserie om ”Vad säger forskningen?” (Del 1, del 2 och del 3). Det är fortfarande det som kommer att ge dig bäst odds över tid. Tittar man på historisk statistik – även om den självklart inte är en garanti för framtiden – så har börsen efter en riktigt dålig månad haft följande utveckling:

• Efter 1 år var börsen högre upp i hälften av fallen med i genomsnitt 14 %.
• Efter 3 år var den högre upp i mer än 70 % av fallen med i genomsnitt +42.5 %
• Efter 5 år var den högre upp i mer än 80 % av fallen med i genomsnitt 94 %.

Sammanställningen ovan är från bloggrannen Ben Carlson och visar att efter regn kommer alltid sol.

Tips #2. Om du har svårt att sova om natten kan det vara feedback på för hög risk

Om det däremot är att du sover dåligt om natten och oroar dig för dina pengar – då kan det vara en feedback på att du har tagit en för stor risk. Då kan det vara en idé att se över balansen i ditt totala sparande och eventuellt sänka risken. Det gör du genom att minska andelen aktier och öka andelen räntor eller kontanter. Den bästa artikeln på ämnet handlar om vår Fyra-hinkar-princip:

När du ligger rätt i risk så kommer du känna så som många av våra läsare och medlemmar i Patreon-communityn gör:

Fick precis info från Lysa om 10 %-värdeförlust och svarade. ”Tack för info, tänkte på detta härom dagen. Jag konstaterade att jag känner mig trygg med min investeringsstrategi. Diversifierade och genomtänkt portföljer och har rejäl buffert med likvida medel.”  Jag hade nu landat i den strategin jag har nu så småning om, er podd och engagemang har gjort det väsentligt strigentare, roligare, intressantare och mindre ensamt. Tack! 

Evis

eller

Själv har jag inte sålt alls och kommer fortsätta månadsspara som vanligt. Och jag kommer göra en ombalansering nu i april som verkar ha en helt okej tajming. Jag är framförallt nyfiken om jag slutligen hade lyckats hitta rätt risknivå i mina hinkar. Än så länge tycker jag att börsraset är mer intressant än skrämmande. Tror jag kan se på det som ett bra tecken. ;)

Adde

Vi själva upplever att vi ligger rätt i risk och därmed äter vi vår egen medicin och fortsätter precis som vanligt. Den här tryggheten kommer dock från att vi har varit med om nedgångarna 1998, 2001 och 2008. Helt ärligt upplever jag paniken 2008 fortfarande som värre än den som är idag. Med Corona så vet vi – även om det kanske inte känns så idag – att om 18 månader kommer det vara bättre. Med stor sannolikhet har toppen passerat, det kommer finnas vaccin och vi kommer vara betydligt mer förberedda för nästa pandemi.

Dessutom så finns det ganska många ljuspunkter i allt mörker också. På SVT Rapport idag (ca 09:20 in) hade de ett inslag om att man har redan har påbörjat prekliniska tester på ett vaccin. Det vill säga att man redan testar vaccin på djur idag och räknar med att testa på människor i april(!). Aldrig någonsin har det gått så fort från att ett virus har upptäckts till att man har kommit så långt med ett vaccin på så kort tid. Problemet är bara att känslan ”rädsla” har en gräddfil i vår hjärna. Lyssna gärna på Anders Hansens fantastiska vinterprat på ämnet.

Tips #3. Kriser har alltid kommit och gått vilket gör det här till ett fantastiskt lärotillfälle

Jag tror genuint att det inte är annorlunda nu. Kriser har alltid kommit och gått, börsnedgångar har alltid kommit och gått och så kommer det vara även i framtiden. Nedan följer några av mina favoritbilder i sammanhanget.

Den första visar den amerikanska börsens utveckling. Notera att kriser har alltid funnits och att börsen ändå har gått upp. Värt att notera är att skalan dessutom är logaritmisk. Det betyder att det har gått långt mycket bättre än vad kurvan dessutom ger sken av. Den andra bilden visar börsens olika uppgångs och nedgångsperioder. Notera gärna längden, den totala och genomsnittliga nedgången. Vi är alltså inte på något sätt i någon unik situation som inte har hänt förut. Den sista bilden visar det klassiska misstaget hur vi småsparare normalt agerar. Vi köper dyrt och säljer billigt (läs: typ nu).

Ett sätt att se på den här situationen är således som ett fantastiskt lärotillfälle.

När en person med pengar träffar en person med erfarenhet, brukar alltid samma sak hända. Personen med pengar får erfarenhet och personen med erfarenhet får pengar.

Se till att verkligen maximera insikterna för dig själv utifrån den här situationen. Just nu är det möjligt att få erfarenhet som du kommer att kunna tjäna tusentals, kanske till och med hundratusentals kronor på sikt. Exempel på frågor att ställa sig just nu är:

• Hur känns det just nu?
• Var det så här du trodde att det skulle kännas?
• Hur beter du dig just nu?
  • Loggar du in / Undviker du att logga in?
  • Lyssnar du på media och andra experter? Om ja, vilka?
  • Vart vänder du dig för stöd?
  • Sover du om natten eller oroar du dig?
• Är det något som du skulle önskat gjort annorlunda? Vad?

Den här reflektionen kommer du verkligen ha glädje av resten av din investeringskarriär. Det går nämligen inte att ”fejka” de känslor som uppstår just nu. Trots att vi har pratat om det i otaliga avsnitt fram tills idag.

Ingen kan lära sig vilken typ av investerare de är när börsen bara går upp. Alla får däremot en möjlighet att se vilken typ av investerare de verkligen är när börsen rasar som nu.

Veckor som dessa visar också varför IQ inte är den enda framgångsfaktorn på börsen. Det handlar lika mycket om att kunna behålla lugnet när folk och världen går bananas runt omkring. Att då ha en plan och strategi hjälper självklart också till även om det inte heller är en garanti. Alla kan bygga en portfölj men alla kan inte hålla sig till sin plan.

Det är därför det många gånger är bättre att ha en suboptimal som man håller sig till än en perfekt plan som man överger. Den genomsnittlige 30- och 40-åringen upplever just nu sin första riktiga nedgång, kanske till och med början på börskrasch. På sätt och vis är det bra eftersom krascher är den enda garantin man har när man investerar. Om man sparar långsiktigt är det här ett riktigt bra lärotillfälle att komplettera sin plan och strategi med. Jag personligen är sjukt tacksam att jag fick den här läxan för 12 och 20 år sedan, annars hade jag aldrig kunnat skriva det jag skriver idag.

Tips #4. Titta på utveckling i procent mot index, ej i absoluta kronor, och få en anledning att fira! ?

Om du dessutom har gjort som vi och många andra rekommenderat och spritt äggen i flera korgar och använt en fondrobot eller våra modellportföljern, så borde du dessutom ligga betydligt bättre än index. Om jag tittar på våra modellportföljer så ser situationen ut som följer:

• Amerikanska börsen i år: -23,76 %
• Svenska börsen i år: -23,69 %
• RikaTillsammans-portföljen (25 % aktier, 50 % räntor, 25 % guld): +1,35 %
• Nybörjarportföljen (50 % aktier, 40 % räntor, 10 % guld): -10,24 %
• Globala barnportföljen (80 % aktier, 10 % räntor, 10 % guld): -15,12 %
• Försiktiga portföljen: (20 % aktier, 75 % räntor, 5 % guld): -4,7 %

Till och med vår mest riskabla portfölj, Globala barnportföljen, ligger gott och väl nästan 8 % bättre än börsindexen.

Har du dessutom använt vår Fyra-hinkar-princip med en ordentlig buffert och mellanriskhink så borde du ligga väldigt bra positionerad både nu och inför framtiden. Det är faktiskt något som är värt att fira. Det är nu du får betalt för att ha lagt in de tråkiga räntefonderna som inte ger någon avkastning. Det är nu du får betalt för att inte ligga i 100 % aktier. ?

Tips #5. Lägg fokus på det som du kan påverka

Vi människor har ett stort behov av att vilja göra något, att vara aktiva och påverka vår situation. Forskning visar att när vi har kontroll över vår situation så mår vi betydligt bättre än då motsatsen gäller. Problemet i den här situationen är att välja att påverka rätt sak. Det som du kan påverka är bland annat:

• Handhygien, kontakt med andra människor, jobba hemifrån och följ råden från experter och myndigheter.
• Antalet inloggningar på ditt konto
• Din nyhetskonsumtion
• Dina förväntningar
• Förhållningssätt till börsen och media
• Din plan, dina mål och din strategi
• Din balans och tillgångsallokering
• Hur mycket du sparar
• Kostnader och förvaltningsavgifter
• Vem du lyssnar på

Alla punkterna ovan kan du påverka och kan vara värt att bara gå igenom för sig själv. Det som du däremot inte kan påverka och i största möjliga mån kan försöka undvika är bland annat:

• Virusets utbredning och påverkan
• Marknadens och ekonomins utveckling
• Politikers och andra experters beslut (om t.ex. skolors stängning)
• Avkastningen på dina pengar
• Medias ibland dystopiska rapportering om börsen
• Andra investerares reaktioner
• Oljeprisets (och andra nyckeltals) utveckling

Förra veckan var jag iväg i fem dagar på ett meditationsretreat i Dalarna utan telefon, internet och dator. Så här i efterhand inser jag att det är nog ett av de bästa ställena man kan vara på i en sådan här situation som är på börsen just nu. Ju mer man kan zoona ut, desto bättre. ?‍♀️

Vad säger andra? Vanguards information till sina kunder/rådgivare

Nedan följer en del dokument som fondbolaget Vanguard skickar ut till sina klienter och rådgivare. Väl värt att läsa även om det inte säger något annat än det som jag skriver ovan.

Vad säger andra? Kort intervju med fondförvaltaren Eric Strand

I samband med veckans artikel spelade vi idag (200315) in följande artikel med fondförvaltaren Eric Strand:

Kommentera gärna vad du tog med dig. ?

Bonus #05 – Intervju med LYSAs VD Patrik Adamson

Nedan följer en kort intervju med LYSAs VD om marknadssituationen.

Bonus 06 – Intervju med finansielle rådgivaren Henrik Tell

Nedan följer en kort intervju med den oberoende finansiella rådgivaren Henrik Tell:

Bonustips – Njut och uppskatta livet

Det sista bonustipset är inspirerat av bloggrannen Nick Maggiuli. Det handlar om att faktiskt njuta av och uppskatta livet. Den absoluta majoriteten av oss kommer få en lättare förkylning, kanske ligga med feber en dag eller två och sedan kommer livet återgå till det normala. Men det finns några som inte kommer vara så lyckosamma. Följande scenario är tänkvärt:

Föreställ dig ett par som har sparat i 40 år. De har jobbat hårt för att kunna ha en god pension. De har inte ätit ute särskilt ofta eller unnat sig saker. De har tagit alla de rätta besluten. När de väl gått i pension bestämmer de sig för att njuta av livet lite. De åker på en skidsemester till Norditalien. Skidåkning i strålande vackert värde. Sedan händer. Det börjar med en hostning, men det blir värre. Febern kommer. Sedan inser de att de har fått det.

Ett variant på scenariot ovan kommer tyvärr utspela sig för en hel del personer. Alla dessa år av att ha gjort rätt, sparat och snålat. Kanske helt i onödan. Det här ligger mig tyvärr nära om hjärtat. Min egen pappa blev inte mer 49 år gammal. Det är därför det är viktigt att också leva livet. Ja, visst ska man spara, investera och tänka långsiktigt. Men det gäller att ha balans och faktiskt unna sig och framförallt njuta av dagen idag också.

Vanliga frågor

Nedan följer en sammanfattning av vanliga frågor som jag har fått och som jag tänker att vi hjälps åt att svara på. Ställ därför gärna frågor i kommentarerna, ju fler desto bättre.

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, då kan du även ha glädje av följande:

• Spiltan Räntefond Sverige: Avrådan av köp/nysparande - Min första riktiga miss i rådande börskris: Spiltan Räntefond Sverige
• Corona-viruset och börsnedgång - hur kan man tänka? - En reflektion på många läsarmejl med frågor om Corona, börsen och portföljerna
• Idag kommer börsen att falla och det är okej - Kort kommentar om dagens förmodade börsras
• Corona-viruset och börsnedgång - hur kan man tänka? - En reflektion på många läsarmejl med frågor om Corona, börsen och portföljerna

Just nu har jag även förmånen att få vara med en del media och göra intervjuer på ämnet, här finns några av länkarna:

• Sveriges Radio P1 – Epstein och Nordegren (ca 10 minuter) från ca minut 14
• Svenska Dagbladet (Svd Näringsliv) – Så ska du tänka när börsen faller
• Sveriges Radio P4 Malmöhus – idag vid 08:15-tiden

Externa läsvärda länkar

Nedan följer andra artiklar på nätet som är väldigt läsvärda:

• 200328 – New York Times – ”I Became a Disciplined Investor Over 40 Years. The Virus Broke Me in 40 Days.”
• 200324 – Collabaritve Fund – ”Two things can be true at once”
• 200316 – Collaborative Fund – ”Two things we know with high confidence”

Följ oss via nyhetsbrevet för uppdateringar

Vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt, kommer ut cirka en gång i månaden och innehåller de bästa tipsen och artiklarna. Dessutom får du guldkornen från 10 års bloggande i form av ett par välkomstmejl.

Har du någon fråga som du har funderat på men inte ställt?

Ställ den gärna då i kommentarerna. Alla frågor är okej, för om du tänker på den, så är det säkert någon annan som också har tänkt på den. Jag kommer att under dagen och helgen försöka svara på så många frågor som möjligt. Dessutom vet jag att många av er läsare är riktigt duktiga, så jag tänker att vi hjälps åt. Lite som en uppesittarkväll. ?

Den kommande söndagens artikel ”Ombalansering 2020” är kulmen på de senaste fyra veckornas arbete. Först hade vi artikeln om ”Fyra-hinkarna”, sedan ”Bästa fonderna 2020”, därefter ”Hur gick portföljerna 2019?”. Tanken är att ”Ombalansering 2020” ska knyta ihop säcken genom att använda insikterna och lärdomarna från dessa tidigare artiklarna.

Jag vet att det är väldigt många av er läsare som är väldigt insatta och jag skulle gärna vilja din feedback på portföljerna innan jag och Caroline spelar in avsnittet på torsdag. Det är lätt att ändra i en artikel, men svårt att ändra i en inspelad podd och vlogg. Dessutom känner jag ett ansvar då det är många av er som följer våra portföljer. Inte minst 20 000+ människor på Shareville. Man vill liksom inte att det ska bli fel. ?

Nu är det i och för sig inga mastodontändringar som görs, men det är ändå lite större ändringar än på länge. Därför är jag sjukt tacksam för din kommentar nedan. Det här är ett av de tillfällen vi verkligen kan hjälpas åt att bli rika tillsammans. ?

Tack på förhand,
Jan Bolmeson
Uppdaterad: 2020-01-16 kl. 22:07

Förändringar i antaganden för alla portföljerna

Jag har det här året tänkt göra följande ändringar baserat på tidigare erfarenheter och feedback från er läsare. I grunden kan man säga att det handlar om att få portföljerna att mer gå i linje med det globala marknadsviktade börsindexet. Det som forskningen säger ger bäst odds.

Förenkling – inga varianter av portföljerna, bara en enda rekommenderad per typ

Förra året föreslog jag tre varianter av både Nybörjar- och Globala barnportföljen. En förenklad, en rekommenderad och avancerad. Det som skiljde var antalet fonder. Det här året jag har valt att skippa dessa varianter och vi kör bara på en enda version – den rekommenderade. 

Ökning av mängden guld på bekostnad av aktier från 5 % till 10 %

Efter att ha läst en hel del rapporter (här), en examensuppsats från Handelshögskolan i Umeå, jämfört med riksbankens guldinnehav (10,7 %) och jämfört med t.ex. Ray Dalios All-weather portfolio så har jag bestämt mig för att öka andelen guld från 5 procent till 10 % på bekostnad av aktier. Jag tänker att gillar man inte det så kan man skippa den delen. 

Minskat exponeringen mot Sverige

När jag räknade om vår portfölj som 100 % aktier så insåg jag att vi hade en alldeles för stor exponering mot Sverige med uppemot 28 %. Jag har sänkt den drastiskt till ca 16 % omräknat till en 100 % aktieportfölj. Det är fortfarande mer än 1 % som det är enligt det globala börsvärdet. Men jag tycker att det är motiverat med en exponering mot Sverige. Det ligger nu i paritet med LYSAS 18 %. 

Mindre antal fonder

Alla portföljerna består idag av färre antal fonder. Det gör det dessutom enklare att månadspara i portföljerna. Jag har även försökt hålla andelarna så jämna som möjligt om 5 %-enheter. 

Behållt överexponeringen mot Asien och tillväxtmarknader

Jag har räknat om exponeringen mot Asien och tillväxtmarknaderna och låtit den landa på ca 16 % i en 100 % aktier-portfölj. Det är i linje med en rekommendation som gjordes till norska regeringen av en professor vid Duke University. 

Minskat exponeringen mot småbolag 

Jag noterade att vi hade en stor exponering mot småbolag (ca 27 %) och jag har valt att minska den till att ligga i linje med LYSA och MSCI World-indexen. 

Sedan är det mindre omviktningar mellan fonderna också, men det syns nedan. Sammanfattningsvis är min upplevelse att portföljförslagen är ”tightare”, mer lika LYSAs fördelning och MSCI All-Country Indexet.

Aktiedelen i portföljen

Jag blev inspirerad av fondroboten LYSAs tankesätt kring att göra en 100 % aktier-portfölj och sedan bara vikta ned den till när man vill ha med räntor i portföljerna. Det gör det också mycket enklare att jämföra portföljen med andra fonder och index. Så här ser den ut i översiktsbild:

Nedan följer en tabell som visar fördelningen per region:

Det skiljer alltså ganska mycket från vår portfölj 2019, men inte jättemycket från LYSAs portfölj och inte särskilt mycket från MSCI World ACWI. I simuleringar beter sig portföljerna i princip identiskt. Nedanstående visar hur de tre portföljerna utvecklats sedan januari 2014.

Nedan följer några jämförelsetal för perioden januari 2014 – december 2019, det vill säga de senaste 6 åren.

Det är så identiskt som det kan bli i mina ögon. Jag tror inte ens att det är realistiskt att försöka förklara skillnaden.

Förslag på Globala barnportföljen 2020

Om vi börjar med globala barnportföljen med störst aktieexponering, så är mitt förslag som följer:

Hälften av portföljen ligger i den breda globalfonden och vi har bara ökat på marginellt med de avvikelserna vi vill göra från MSCI World-indexet. Som bekant är ju MSCI World-indexet snedfördelat med tanke på tillväxtmarknader.

Följande varianter kan göras:

• På Avanza behöver man byta Xetra Gold mot Guld AVA
• På Avanza kan man byta ut Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Indexnära mot Avanza Emerging Markets

Efter ett par iterationer med er läsare så är jag väldigt nöjd med den här portföljen. Den består av totalt 7 fonder vilket är hanterligt och lätt att månadsspara i. Det verkar som att vi har enats om att Länsförsäkringar Global Indexnära är bättre än Avanza Global till följd av att den här marginellt billigare och finns på både Nordnet och Avanza. I räntedelen gör vi det enkelt för oss med en stabil bas i form av Spiltan Räntefond Sverige. Vi har ökat guldet eftersom det har en korrelation på 0.07 (=i princip ingen korrelation) med det globala börsindexet.

Om vi baktestar portföljen mellan 2014 och 2019 så ser resultaten ut som följer:

Föga förvånansvärt ger 100 % aktier högst avkastning till högst risk. Värt att notera är att den riskjusterade avkastningen i form av Sharpe-kvot är högst för globala barnportföljen och ganska mycket högre än en 100 % aktier-portfölj. För mig är det ett viktigare nyckeltal än vad det blev i absolutbelopp. Återigen visar det att det är inte så stor skillnad på att köra vår modellportfölj eller köra fondroboten hos LYSA och lägga till 10 % guld vid sidan av.

Om du är intresserad av en mycket större analys, så har jag lagt upp en komplett Excel-fil i Patreon-biblioteket som vi har. Läs mer om Patreon här.

• Öppna Google Sheets Rapporten för Globala Barnportföljen 2020 (exklusivt Patreons)

En Monte Carlo-simulering innebär att vi statistiskt simulerar en portfölj 30 år framåt i tiden 10 000 gånger. Därefter tittar man på utfallet och kan säga något om framtiden med olika statistiska säkerheter. Självklart innehåller det mängder av osäkerheter och det bygger på den historiska utvecklingens statistiska faktorer. Men eftersom vi tar mer än 20 års historik så får vi med både IT-bubblan och Finanskrisen vilket ger en mer realistisk bild än att bara simulera på det senaste (extraordinära) decenniet. Jag har utgått från att startkapitalet är 50 000 kr eftersom det ligger nära medianportföljen hos Avanza. Det är även räknat på ett månatligt sparande om 1 000 kr och en inflation på ca 2 %.

Så här blev utfallet från Simuleringen:

Nedanstående information tycker jag egentligen är minst lika intressant. Den visar sannolikheten för en viss årsmedelavkastning per sparhorisont.

Nedan följer de äldre versionerna som föranledde den här varianten ovan.

Förslag på Nybörjarportföljen 2020

För nästa portfölj, nybörjarportföljen, ser mitt förslag ut som följer:

Uppdatering 2020-01-16 kl. 20:56. Här följer version 3 av Nybörjarportföljen. Ändringar sedan tidigare – mer fokus på förenkling, mer säkra räntor med vikt i Sverige och Spiltans Räntefond Sverige. Förenklingen gjorde även att avgiften kom ned med nästan 30 % från 0.32 % till 0.22 %. Jag gillar även att räntedelen är mer lik föregående års räntetrippel då den omräknat skulle bli: 63/13/13/13 mellan räntefonderna.

Följande varianter går att göra:

• På Avanza behöver man byta Xetra Gold mot Guld AVA
• På Avanza kan man byta ut Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Indexnära mot Avanza Emerging Markets

Om vi analyserar den här portföljen historiskt så ser värdena ut som följer mellan januari 2015 och december 2019:

Värt att notera ovan är att värdena är väldigt snarlika men att guldet gör portföljen bättre i form av minskad risk och ökad riskjusterad avkastning. Om vi istället till framgent genom att göra en Monte Carlo-simulering så får vi följande värden. På grund av jag saknar 10 års historik på en del av fonderna (då de inte funnits så länge) har jag behövt approximera portföljen. Eftersom portföljen ligger ganska nära LYSAs portfölj och dessutom många kommer att använda LYSA tycker jag att det är ett rimligt antagande.

En Monte Carlo-simulering enligt samma antaganden som för Globala barnportföljen ger följande resultat:

Om vi tittar på sannolikheterna för olika avkastningar per sparhorisont så ser de ut som följer:

Nedan följer arbetskopiorna på ändringarna till följd av kommentarerna på sidan.

Förslag på Försiktiga portföljen 2020

Nytt för i år är en försiktig portfölj att passa i Bufferthinken:

Det här är en ny portfölj för i år då jag har saknat ett alternativ till Bufferthinken. Tanken bygger på en variant av räntetrippeln som har sin bas i en lågrisk räntefond i form Spiltan Räntefond Sverige för att sedan komplettera med några räntefonder med en lite högre risk. Eftersom tidshorisonten är 1-3 år lägger vi även på lite aktier. För att öka enkelheten och minska antalet fonder har vi valt SPP Aktiefond Global då den inkluderar en exponering mot Asien. Det vi missar är en exponering mot Sverige men det får vara en OK avvägning i dagsläget.

Precis som tidigare bör följande tas i beaktande:

• På Avanza behöver man byta Xetra Gold mot Guld AVA

Om vi tittar på historisk utveckling av den här portföljen så ser den ut som följer mellan januari 2015 och december 2019:

Vi ser precis samma tendenser som i de föregående portföljerna. Portföljerna är väldigt jämna och guld gör det lite bättre. Om vi tittar på MonteCarlo-simulering framåt ser det ut som följer:

Sannolikheterna för olika avkastningar ser ut som följer:

Jag måste säga att det här resultatet överraskade mig. Får fundera och återkomma.

Nedan följer de äldre versionerna:

Förslag på RikaTillsammans-portföljen 2020

Nedan följer ett förslag på RikaTillsammans för det kommande året:

I år är framförallt den här portföljen kraftigt förenklad. Vi går från 20 fonder ner till 13 fonder 7 fonder. Precis som tidigare nämnt är jag lite osäker på räntefonderna då det är svårt att få en överblick. Så här har jag resonerat i de olika delarna:

Aktiedelen

En kraftig förenkling genom att gå ner till bara 3 2 fonder. Försöker så långt som möjligt hålla samma fördelning som i de andra portföljerna. KIID-risken i den här delen är 5.1. 

Korta räntefonder

Jag har i år lagt mycket fokus på att komma ner i risk i den här delen. Efter er feedback kör vi bara i Svenska kronor och lägger till en tydlig kontantdel. Ja, jag inser att det är dumt med att ha kontanter i ett ISK då man betalar skatt (ca 0.4 % till staten). Men det är bättre än en penningmarknadsfond där jag både går back OCH betalar skatt. Vill man så kan man ju lägga det på ett sparkonto utanför, men då får man fel utveckling i alla grafer och nyckeltal på Avanza/Nordnet.

Om det tar emot så kan man lägga in det i Spiltan fonden men då tar man en högre risk än vad som är avsett. Det är ju tyvärr inte jag som har hittat på att Permenentportföljen ska ha 25 % ”cash” i form av 3 månader penningmarknadsfonder. I ett recesionsscenario tar jag man ju gärna den kostnaden på 0,4 % tänker jag.

Men ja, jag håller med om att det skriker ”dum i huvudet” i hela kroppen. Men det är ju det som är tricket att bortse från om man har gjort rätt enligt strategin.

Långa räntefonder

Den här delen har också fått en ordentlig översyn framförallt genom att ha koll på durationen. Den ligger nu 19 år vilket är i linje med teorin för permanent portföljen. Trots att den här delen är räntefonder så är risken hög, 4,1 av 7. En procents räntehöjning kommer göra att den här delen går -21 procent och vice versa. Tyvärr finns det inga svenska räntefonder med dessa löptider. AMF Räntefond lång kvalar inte in i närheten då den har en löptid på mindre än 8 år. 

Jag tror inte man ska förenkla den här delen mer. 

Guld

Baserat på er feedback om förenkling till en fond. 

Tittar vi på en uppföljning av hur ovan har gått så ser det ut som följer. Det är dock inte helt exakt eftersom jag inte har data för de tre långa räntefonderna. Jag har därför ersatt den med den amerikanska fonden iShares 20+ Year Treasury Bond ETF (TLT). Det är det närmsta jag kan komma. Men den tar t.ex. inte hänsyn till valutaeffekten de senaste åren. Men oavsett vilket så ger den hyfsad approximation tänker jag.

Om vi tittar på MonteCarlo-simuleringen framåt så ser den ut som följer:

Spontant måste jag säga att jag blev lite förvånad av dessa värden då jag tycker att avkastningen och risken är lite väl hög. Men den går i linje med den amerikanska versionen så siffrorna är korrekta. Om vi tittar på sannolikheterna för olika årsmedelavkastningar per sparhorisont så ser det ut som följer:

Något som jag tycker är fascinerande med den här portföljen är faktiskt de låga korrelationerna mellan tillgångsslagen:

Nedan följer de versioner till följd av er feedback.

Kom gärna med feedback!

Som sagt, det här är work-in-progess och jag tar gärna emot dina tankar och din feedback. ??

Just nu befinner jag mig i ”ubåtsläge” sedan i måndags i och med jobbet att utvärdera hur portföljerna faktiskt gick 2019. Dock noterade jag precis att alla våra tre modellportföljer – Nybörjarportföljen, Globala Barnportföljen och RikaTillsammans-portföljen – är topprankade på Shareville hos Nordnet (annonslänk). Shareville är en fantastisk tjänst på det sättet att man kan visa sin portfölj helt och hållet transparent så när som på pengasumman, man kan följa andras portföljer och jämföra sig.

Shareville har idag över 200 000 medlemmar och över 46 000 miljoner kronor investerade. Det är ganska mycket pengar. Idag är en av första gångerna jag noterade att alla tre portföljerna har fått 3 stjärnor. Det innebär att de ligger inom topp-10-procent av alla portföljer. Någon av portföljerna ligger nästan alltid i topp, men det är första gången jag noterar att alla tre hade tre stjärnor. Jättekul tycker jag.

Egentligen är det dock inget som förvånar mig. Tyvärr måste jag säga. Låt oss resonera tillsammans. Alla portföljerna består av indexfonder. En indexfond består som bekant av hela marknaden och alla aktier. Både de bra och de dåliga. Man gör inga försök på att förutsäga hur marknaden ska gå, vilka företag som ska gå bra eller dåligt imorgon, vilka branscher som ligger rätt i konjunkturen eller vilka fondförvaltare som är bra/dåliga och så vidare. Många tycker ju att det är ”stendumt” eftersom man urskillningslöst köper man allting. Eller, är det det?

Index funds eliminate the risks of individual stocks, market sectors, and manager selection. Only stock market risk remains.

John Bogle, grundaren till Vanguard, i boken ”The Little Book of Common Sense Investing”

Låt oss fortsätta. Eftersom alla investerare tillsammans är hela marknaden och vi tittar på ett genomsnitt så borde hälften av investerarna vara bättre än snittet och hälften vara sämre än snittet. Annars har vi inget genomsnitt. Det betyder ju att en investerare som investerar i en indexfond, som de facto är genomsnittet, borde ju aldrig kunna vara topp-10 %…

Förklaringen är tyvärr enkel. Jag önskar att jag kunde säga att förklaringen är att jag är briljant, smartare än alla andra och väljer ut sjukt grymma portföljer. Tyvärr kunde inget vara längre från sanningen. Förklaringen är snarare att vi småspararna är notoriskt dåliga investerare. De flesta av oss underpresterar över tid väldigt mot index. Forskningsföretaget Dalbar visar varje år att underprestationen kan vara uppemot 4-5 procentenheter per år.

Ett exempel är den genomsnittlige amerikanska småspararen som hade en årsmedelavkastning om 4.88 % över en 10 års period mot indexets 8.50 % (Dalbar, QAIB 2018). Ett annat exempel är att den genomsnittlige spararen hos Avanza har underpresterat 9 av de senaste 11 åren. Nedanstående bild är en förhandstitt från den kommande söndagens avsnitt.

På söndag kommer jag att visa hur mycket pengar det faktiskt rör sig om. Det är nämligen helt sjukt.

Sedan skulle jag dessutom kunnat vara schysstare och jämföra med ett annat index, t.ex. det icke-utdelande OMXS30-indexet och då skulle siffrorna se bättre ut. Jag har skrivit en hel del om trixandet med jämförelseindex i artikeln: ”Hur gick Stockholmsbörsen, portföljerna och LYSA 2029?”.

Svåraste insikten: acceptera sin medelmåttighet

Det är ingen konst att slå index enskilda år. Många av våra portföljer har slagit index de senaste 5 åren. Men saken är att jag vet att det handlar om tur och inte skicklighet. Det är inte en målsättning att slå index. Tvärtom är målsättningen att ligga så nära indexet som möjligt minus avgifter. För mig var det här ett brutal insikt runt 2010. Då hade jag sparat i mer än 10 år, jag hade lett en aktiesparklubb, förvaltat kompisars pengar och slagit index enskilda år. Men som helhet hade jag inte slagit index. ?‍♂️

Det var faktiskt en av anledningarna till att jag startade bloggen. Jag kände mig bränd på börsen, lämnade den för att söka andra typer av investeringar (gick än värre) för att sedan komma tillbaka med en ny strategi kring indexfonder och passivt sparande. Den här gången med insikten att jag är inte ett dugg bättre än någon annan. Tvärtom är jag högst sannolikt sämre än den som jag gör affär med som sitter på andra och har totalt motsatt åsikt (om jag ska köpa måste ju någon annan sälja). Lite som min bror som spelar poker brukar säga: ”Vet du inte vem som är losern vid bordet så är det du…” ?

Därav ett av mina finansiella motton:

Ju fortare man inser att man faktiskt är en genomsnittlig och medelmåttig sparare som inte slår index över tid, desto mer pengar kommer man att tjäna.

Jag

Jag kommer att återkomma med en fördjupande artikel på ämnet under våren. För senaste igår hamnade jag i ett samtal med en vän som var: ”Men du som kan så mycket om sparande, varför investerar du inte i enskilda aktier?”. Det fungerar inte på det sättet. I alla fall inte om man ska vara realistisk och har en hyfsat realistisk sjukdoms- och självinsikt.

Utmaningen är att vi är uppvuxna med ”sanningen” om att den som gör mest, kan mest, engagerar sig mest och är mest ”på” är den som kommer att segra. När det gäller sparande är det precis tvärtom. Den som är mest passiv, engagerar sig minst, låter pengarna vara i fred och inte loggar in på sitt konto, det är den som kommer att tjäna mest pengar. Helt ointuitivt men det stöds av forskningen och t.ex. en av världens bästa investerare.

The active investors will have their returns diminished by a far greater percentage than will their inactive brethren. That means that the passive group – the ”know-nothings” – must win.

Warren Buffett, brev till aktieägarna i Berkshire Hathaway, 2007

Är det inte najs att vara en ”know-nothing” och ändå vara den som kommer att vinna? ??

Därför kan jag nästan lova att alla får en bättre avkastning

Det är därför jag tjatar på dig och andra läsare att spara i indexfonder. Inte för att du något enskilt år kommer vara bäst, men för att det ger dig bäst odds. Eftersom dessutom alla andra småsparare är så himla dåliga så kommer du med en ganska hög sannolikhet hamna bland de bästa. Något som Shareville visade idag och som är förutsägbart givet all forskning på ämnet. I princip alla som småsparare som slutar försöka överlista marknaden kommer att få en bättre avkastning med en billig, global och passivt förvaltad portfölj som ombalanseras årligen.

By periodically investing in an index fund, for example, the know-nothing investor can actually outperform most investment professionals. Paradoxically, when ’dumb’ money acknowledges its limitations, it ceases to be dumb.

Warren Buffett, 1993

Sammanfattningsvis är det således inget nytt under solen. Resultatet var väntat, det beror inte på skicklighet eller tur utan på odds som stöds av forskningen och andras underprestation. Därav att det är lite ledsamt. För att om vi är topp-10 % så måste det innebär att så många andra underpresterar mot index. Jag önskar ju verkligen att det fler skulle kunna göra rätt, få bättre avkastning, för många skulle behöva det långt mycket mer än jag och Caroline. Jag vet nämligen att många kämpar i sin ekonomi och 27 % av Sveriges befolkning inte har råd med en oförutsedd utgift om 5 000 kr enligt Svea Ekonomi. Särskilt frustrerande blir det när det är ”så lätt att göra rätt”.

De flesta av oss har ingen möjlighet att vara lika bra som en genomsnittlig person i en aktivitet som de har spenderat flera år på att träna sig i. Men vi kan utan problem vara lika bra som en genomsnittlig investerare på aktiemarknaden utan någon som helst träning eller erfarenhet.

Professor Jeremy Siegel, Wharton Business School

Avslutningsvis vill jag därför passa på och gratulera dig som har tagit steget och börjat investera i indexfonder, antingen via våra modellportföljer eller via en fondrobot som LYSA (annonslänk). Du har gett dig själv de bästa förutsättningarna och som du ser kommer du över tid ligga i toppen av dem som har bäst avkastning. Högst sannolikt kommer den också vara högre än om du hade gjort något annat.

Så grattis till dig som precis som jag ? indexfonder. Om du inte har firat, unna dig ett lite firande de kommande dagarna! ?
Jan Bolmeson
Uppdaterad: 2020-01-08

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då rekommenderar jag vidare läsning här:

Följ gärna våra portföljer på Shareville, det är kostnadsfritt:

• Nybörjarportföljen – en klassisk balanserade portfölj (annonslänk)
• Globala barnportföljen – en aggressiv portfölj (annonslänk)
• RikaTillsammans-portföljen – en portfölj som alltid ska gå plus (annonslänk)

Få våra bästa tips till din mejl

Varje månad skickar vi ut vårt kostnadsfria nyhetsbrev som innehåller tips, råd och inspiration för din privatekonomi. Du får dessutom en välkomstserie med bloggens bästa artiklar, vanligaste frågor med svar och konkreta tips när du fyller i formuläret nedan.

Först och främst vill jag tacka och uppskatta er läsare för att vi kan ha framåtriktade diskussioner här på bloggen. Nu senast i tråden ”Varför 20 fonder i den avancerade portföljen” och ”Konspirationsteori deluxe kring Lysa” i frågor och svar som inspirerade till den här artikeln. Världens mest framgångsrika hedgefondförvaltare Ray Dalio, pratar om vikten av att omge sig med människor som inte håller med så att man kan ha ett ”thoughtful disagreement”.

Hans test är nämligen att vi kan inte se världen som den är, utan vi ser den alltid utifrån våra egna perspektiv. Därför behöver vi andra människor, med andra perspektiv så att vi får hela bilden. Han delar med sig av det här resonemanget i en fantastisk 4-minuters video ”Principles for Success “Be Radically Open-Minded” | Episode 7”. Jag kan även varmt rekommendera Anders Hansens vinterprat om hjärnan som är riktigt, riktigt bra på ämnet. Vill du gå mer på djupet kring Ray Dalios resonemang så finns det ett längre poddavsnitt med honom från Standford med titeln: ”Seek out thoughtful disagreemeent”.

Det andra som jag skulle vilja säga innan vi kör igång är att; om man kan diskutera nyanserna på en portfölj hos LYSA och en egen-komponerad portfölj byggd på Avanzas billiga fonder, då tillhör man de absolut mest kunniga människorna inom sparande. I princip mindre än 1 procent av den svenska befolkningen. Det är lätt att tro att alla kan det som man själv kan, men så är det verkligen inte. Jag skulle till och med säga att det finns en stor risk att du underskattar din egen förmåga och kompetens.

Bara för att ta lite siffror från SCB, SvD, Euroclear, Dalbar och Avanza (här, här, här och här):

• Bara mellan 10 – 20 % av svenskarna äger aktier och trenden är minskade
• Hushållens medianportfölj är 42 000 kr
• I genomsnitt består en svensk aktieägares innehav av 3,9 bolag
• Hälften av aktieägarna i Sverige investerar bara i ett bolag
• Flest aktieägare i Sverige har Telia och Ericsson.
• Populäraste aktierna bland män är Paradox, följt av Starbreeze, Eniro, Powercell och LeoVegas
• Bland kvinnor är det SEB följt av BillerudKorsnäs, Ericsson, H&M, Handelsbanken
• Bland aktieägare under 30 år är populäraste aktierna Eyeonid Group och Paradox
• Bland aktieägare över 60 år är populäraste aktierna BillerudKorsnäs och Swedbank
• Varannan till var tredje(*) avanza-sparare sparar i fonder.
• Varannan(*) avanza-sparare har 1-2 fonder
• 70 % av avanzas kunder sparar mindre än 1 000 kr i månaden.
• Dalbar visar varje år att den genomsnittlige investeraren underpresterar mot index

Stjärna (*) betyder att det är generaliserat från artiklar som specifikt handlar om t.ex. barnsparande, stockholmare och skåningar. Dessa siffror kan dessutom kompletteras med våra egna erfarenheter, upplevelser, samtal och oofficiella samtal med kontakter i finansbranschen.

• Ungefär hälften av alla kunder som öppnar konto på t.ex. Avanza/Nordnet investerar aldrig några pengar
• 90 procent av de som följer bloggen är inte experter utan vill bara veta ”vad ska jag göra?”
• Den genomsnittlige Avanza-spararen har varit sämre än index 8 av de senaste 10 åren
• Många läsare tycker det är klurigt och omständligt med t.ex. ombalansering .
• Många läsare är väldigt glada för enkelheten med en fondrobot

Det finns väldigt mycket att säga om ovan, kanske i ett eget kommande avsnitt. Men jag anser att det är rimligt att sammanfatta i att det finns en hel del att göra när det gäller den finansiella kompetensen i Sverige. Det verkar dessutom som att tesen min mentor brukade säga håller då ökande ålder innebär bättre placeringar:

När en person med erfarenhet träffar en person med pengar händer alltid samma sak. Personen med pengar får erfarenhet och personen med erfarenhet får pengarna.

Om man drar det till sin spets, så skulle vår blogg i den bästa av världar inte fylla något syfte.

Ibland är man en expert och ibland är man en konsument

För drygt en vecka sedan var jag och lyssnade på en spännande föreläsning med Jesper Åström om digital marknadsföring. En av hypoteserna var att i de flesta områden kan man fördela en publik i ungefär 1 % experter, 9 % kommunikatörer och 90 % konsumenter. Experterna är de som formulerar hypoteser, kommer på nya rön och verkligen kan och är nördiga i sitt ämne. De bryr sig inte så mycket om att sprida kunskapen till den stora massan utan vill mest bli respekterade inom sitt område av sina jämlikar.

Kommunikatörerna, ofta människor som jag själv, gillar att ta experternas ”grej” och applicera den på mig själv för att sedan berätta om det för andra. Den sista gruppen, 90 % av publiken, är gruppen som egentligen inte är intresserad av varken experten eller kommunikatören utan de vill bara ha svaret på frågan:

Hur jag ska göra för att få resultat X med en så liten arbetsinsats och ansträngning som möjligt?

Det är därför det finns så många tipslistor av typen ”Tre tips för att gå ner i vikt”. Det intressanta är att vi växlar mellan dessa grupper beroende på intresseområde. Inom området ”spara och investera ” anser många oss vara experter när vi egentligen är kommunikatörer. Experterna är ju inte vi, det är forskarna som skriver böckerna och studierna som vi hänvisar till.

Sedan finns det mängder av områden där jag är en del av den stora massan. Om vi tar området kläder som exempel, det är ett område som jag är helt ointresserad av. Om det hade funnits en box ”passande och coola kläderna för dig” som jag hade kunnat köpa så skulle jag gjort det. Jag är inte intresserad men jag vill ha bra grejer, jag vill lita på att någon annan har gjort researchen och kan förmedla det till mig så att jag kan vara lugn och trygg i att jag har gjort rätt.

Jag vill ha någon som ”översätter” mode, stil, kvalitet och funktion så att jag bara kan tacka ja med en så liten ansträngning och arbetsinsats som möjligt. Det är därför jag alltid har på mig mina Fjällrävenbyxor, en av mina två Houdini-tröjor och samma ”uniform” när jag föreläser. Jag vill att kläder ska vara ett icke-problem i mitt liv. Andra området där jag beter mig i princip likadant är bil, mat, trädgård, renovering och så vidare.

För de flesta är en fondrobot det bästa alternativet

Med hänsyn tagen till att de absolut flesta som följer bloggen INTE är experter i ekonomi, bara vill ha den bästa och enklaste lösningen och vill lita på att någon annan har gjort jobbet – då vet jag inget bättre svar än att använda en fondrobot. En fondrobot är en tjänst som hjälper en att spara i linje med forskningen och automatiserar allt från fondurval till månadssparande. Det är nästan som att välja Mario i de gamla Super Mario Bros-spelen. Han var inte bäst på någon enskild gren, han sprang inte snabbat, hoppade inte högst men som helhet var han den mest balanserade gubben.

Ett viktigt argument för fondrobot är dessutom problematiken att många öppnar ett konto men sedan inte investerar pengarna. En fondrobot är i min värld det närmaste man som en privatperson kan komma en ”en-klicks-lösning”. Man får en bra portfölj som bygger på det som forskningen säger fungerar, man undviker de vanligaste misstagen, det är svårt att göra riktigt fel och man förstår mer vad det är man köper.

Fondrobotarna hjälper även till med månadssparande, kontinuerlig ombalansering och riskspridning. De lägger fokus på diversifiering och spridning i olika tillgångsslag, geografiska marknader och tillgångstyper. De gör det här även från den första hundralappen. Kom ihåg att median-portföljen bara är 42 000 kr – för alla åldrar.

Av de fondrobotar som finns så tycker jag dessutom att LYSA är det bästa och billigaste helhetsalternativet. På en god andra plats tycker jag att man hittar Opti, som dock har en något högre avgift.

Nej, jag ger inte rekommendationer beroende på vem som betalar mest

En av de få kommentarer som får mig att bli lite ledsen och upprörd är när det påstår att jag skulle ge rekommendationer baserat på vem som betalar mig bäst. Jag blir då många gånger sugen att skriva, ”Vet du vad, starta en egen blogg och se hur länge du har kvar dina följare om du är så kortsiktig.”. RikaTillsammans finns endast av en anledning och det är att vi har fått ditt förtroende som läsare. Det finns inget snabbare sätt att åka utför än att inte hedra det förtroendet.

Dessutom bör ingen bli förvånad över att Nordnet och Avanza betalar bättre provision för nya kunder än vad fondrobotarna gör. De tjänar oändligt mycket mer pengar och har helt andra marknadsföringsbudgetar. Så utifrån ett rent ego-perspektiv borde jag bara marknadsföra nätmäklarna – helst så nischade som möjligt – eftersom de betalar bäst.

Så för tydlighetens skull – jag har sponsrade länkar till alla parter både Avanza, Nordnet, Lysa, Opti, Savr m.fl. Det är väldigt sällan någon av dessa parter sponsrar en enskild artikel och då står det tydligt ”i samarbete med”. Ingen har sponsrat den här artikeln. Sorry för mitt lilla ”rant”, men jag ville ha det tydligt sagt. Tack. ?

Argumenterar du fondrobot vs egen portfölj är du sannolikt en expert (även om du inte upplever det själv)

Som jag skrev i början av artikeln; det är lätt att underskatta sin egen kompetens och förmåga. Låt oss bara ta ett enkelt och generaliserat räkneexempel. Avanza/Nordnet har cirka en miljon kunder. Av dessa har hälften satt in pengar men typ inte gjort något eller är inaktiva kunder. Det ger 500 000 svenskar. Av dessa 500 000 svenskar har 250 000 sparare fonder. Av dessa har 58 % mindre än fem fonder. Det är alltså i princip bara 100 000 svenskar som har 5 eller fler fonder. Det är ganska exakt en procent av befolkningen.

Jag utgår därför att när man ifrågasätter mina portföljer, man argumenterar för nyansskillnader i LYSA och en egen-komponerad portfölj hos Avanza/Nordnet, då är man en expert hur man än vrider på det. Även om det sannolikt inte alltid känns så för en själv. Min upplevelse är att de läsare som argumenterar för dessa saker ofta är införstådda med koncept som ombalansering, indexkonstruktion, avgifter, ränta-på-ränta och så vidare.

Ofta finns även kompetensen att genomföra beräkningar, simuleringar och ombalanseringar själv och man upplever ingen osäkerhet i dessa. Dessutom tycker man ofta att det är kul med dessa sakerna och upplever ingen energi- eller tidsförlust i att göra t.ex. fondanalyser eller ombalanseringar själv. Man tycker att det är kul helt enkelt.

Problemet för mig uppstår att när man utgår från sig själv i ovan och tycker att andra ska göra likadant. Man tittar på en faktor som är viktig för en själv – t.ex. 0.2 % billigare avgift och de sparade pengarna de ger – och generaliserar den på andra. Trots att den faktorn kanske inte alls är primär för majoriteten av läsarna. För många är det t.ex. smidighet, enkelhet eller förståelse framför billigare pris. Ungefär som när jag handlar kläder. Får jag det absolut billigaste? Förmodligen inte, men det är inte det som är viktigast för mig när jag köper kläder.

Så min uppmaning till dig som tycker att ovan är kul, har kompetensen och resultaten – ge dig själv en klapp på axeln. Du kan något som över 95 % av den svenska befolkningen inte kan. Det kommer dessutom göra en stor skillnad för din framtida ekonomiska situation. Det är något värt att fira. På riktigt!

Det enda jag ber om är att ha empati för att alla inte har samma kompetens, förmåga eller intresse som du. Att då hellre rekommendera en egen portfölj eller en fond som Avanza Global framför Lysa kan då ofta mer stjälpa än det kan hjälpa.

Tack. ??

Investera i fondroboten LYSA eller Avanza Global?

Med allt ovan sagt, så tycker jag att det finns ett case även för den avancerade spararen att välja en fondrobot som Lysa. Jag och Caroline har placerat mer än två miljoner kronor på Lysa. Det handlar inte bara om att leva som vi själva lär, utan för att jag genuint tror att det kommer ge oss bäst avkastning över tid. Trots att jag upplever att jag kan sätta ihop en portfölj själv.

Jag kommer att anstränga mig för att göra en så billig portfölj för nästa år, men jag tror att det blir svårt att slå Lysa i alla fall. Först och främst gäller det att jämföra äpplen med päron. Jag tycker inte att det är sunt att t.ex. bara välja att lägga allt i Avanza Global som jag ibland ser folk skriva som svar i forumet. Det är en bra fond, inget snack om saken, men inte på egen hand. Dessutom finns den bara på Avanza och inte på Nordnet.

I korthet handlar det om Avanza Global placerar t.ex. över 65 % av sitt kapital i Nordamerika, den har en väldigt liten exponering mot tillväxtmarknader och Sverige samt väldigt liten exponering mot småbolag. Det är dessutom en portfölj som är 100 % aktier vilket i min värld är som att köra en bil med bara en gaspedal och ingen broms. Jag anser – med risk att göra läsare förbannade – att sätta 100 % av sina pengar i Avanza Global är rent av dumt.

Även om det i sammanhanget bör sägas att det skulle vara långt bättre än det som folk har där i dagsläget enligt siffrorna.

En egen portfölj av Avanza-fonder eller Lysa?

Låt oss därför bygga en portfölj som är så diversifierad, billig portfölj och optimerad för Avanza som möjligt. Tyvärr finns inte dessa fonderna på Nordnet så där skulle det bli lite dyrare. Men låt oss hålla fokus på billigt och bra. Om vi utgår från Avanza-specifika fonder – då det ofta är dessa som framhålls – då blir det en kombination som ser ut som följer:

• Avanza Global, avgift: 0,11 %
• Avanza Emerging Markets, avgift 0,29 %
• Avanza Zero, avgift 0,0 %
• Avanza Sparkonto+, avgift 0,0 %

Problemet som jag upplever med ovan – även om det är väldigt mycket bättre än att bara ha Avanza Global – är en liten exponering mot småbolag, fortfarande inga räntefonder och en väldigt snäv exponering mot svenska marknaden. Avanza Zero, är ingen kul fond i min bok, då den bara ger en exponering mot 30 svenska bolag jämfört med t.ex. SEB Sverige Index som har över 300 innehav för 0.28 % i avgift. Men det ska vara så billigt som möjligt, så vi skippar den bättre fonden och lägger till minska möjliga:

• Handelsbanken Gl Småbolag, avgift 0,68 %
• Spiltan Räntefond Sverige, avgift 0,28 %
• AMF Räntefond Mix, avgift 0,11 %

Säg då att vi ska ha en 90 procent aktier och 10 procent räntor, då får vi en portfölj enligt följande:

• 50 % Avanza Global
• 20 % Avanza Zero
• 10 % Avanza Emerging Markets
• 10 % Handelsbanken Gl Småbolag
• 5 % Spiltan Räntefond Sverige
• 5 % AMF Räntefond Mix

Räknar vi ihop avgiften för dessa så blir det en total avgift på: 0,17 %. Det betyder en kostnad på 170 kr per 100 000 kr. Det kan jämföras med Lysas avgift på 0,39 % vilket blir 390 kr per 100 000 kr. En differens på 220 kr per 100 000 kr eller 2 200 kr per miljon. Huruvida det är mycket eller lite pengar är högst personligt. Det leder också till följdfrågan – upplever jag att det mervärdet som Lysa skapar är värt dessa pengar eller inte?

Men problemet är att det inte är så enkelt heller…

Avanza Global är inte så billig man lätt kan tro…

Problemet med jämförelser som ovan är dessutom att ”allt annat är lika”, men det är inte är lika i verkligheten. Givet Lysa och portföljen ovan presterade exakt samma över de kommande 10 åren så skulle det vara smartast att välja den billigaste. Men vi vet garanterat att de inte kommer att prestera exakt lika. Portföljerna är i princip identiska, men skiljer t.ex. på P/E-tal för innehaven 14,6 på LYSA och 15,1 för Avanza-portföljen, de skiljer lite i bransch- och regionfördelning och så vidare. Dock är skillnaderna i allra högsta grad marginella.

Men om vi ska jämföra och argumentera för en skillnad på 0.2 % då blir även marginella detaljer viktiga. Ta t.ex. en sådan sak som växlingsavgifter eller beskattning internt i fonder. Avanza Global har ca 66 % av sina innehav i USA. Givet att S&P 500 har utdelningar på ca 2 % per år innebär det 1,32 % (=66 % x 2 %) av avkastningen som ska beskattas med 30 % skatt i USA på grund av beskattningsavtalet som Luxemburg har med USA.

Det innebär att Avanza Global har en intern skatteavbränning på 0,39 % (=1,32 % x 30 %) som inte syns i några nyckeltal. Den kommer bara synas som en underprestation mot index. Därför är det inte orimligt att t.ex. argumentera för att kostnaden för Avanza Global är högre än de 0,11 % som anges, kanske uppemot 0.4 %.

Det kan då jämföras med t.ex. Lysa som har sina börshandlade fonder på Irland som har ett annat beskattningsavtal med USA på bara 15 %, det vill säga hälften. Räknar vi på samma sätt på Lysa Aktier A så blir det en förvaltningsavgift på 0,14 % plus intern skatt på 0,14 % vilket ger 0,3 %.

Det leder till slutsatsen att skillnaden mellan LYSA som tjänst och Avanza Global inte är så stor som man lätt kan tro initialt om man tar hänsyn till intern beskattning, växlings- och andra transaktionersavgifter.

Sedan haltar även jämförelsen då fonderna inte är identiska. Avanza Global följer MSCI World Indexet medan Lysa följer MSCI ACWI som är ett dyrare index att följa på grund av exponering mot tillväxtmarknader. Man kan inte heller bara välja investera i fonden Lysa Aktier utan behöver välja hela tjänsten ”fondrobot” hos LYSA.

Vidare tar Morningstar upp det här i sin artikel ”How tax can impact returns”:

Equity funds are required to pay taxes on the dividends distributed by their holdings. And dividend withholding tax rates vary across jurisdictions depending on the various tax treaties in place. So, for instance, Irish-domiciled ETFs benefit from the US/Ireland double taxation treaty which reduces standard withholding tax rates on US stock dividends from 30 to 15%, whereas Luxembourg-domiciled ETFs are subject to the full 30% tax rate.

Morningstar, ”How tax can impact ETF returns”

Min poäng är inte att entydigt bevisa att Lysa är billigare eller bättre än Avanza Global och att andra har fel – min poäng är att jämförelsen inte är så enkel som den kan se ut vid första anblicken. Särskilt inte när man börjar ta hänsyn till fler faktorer än bara förvaltningsavgiften som är i princip den enda konstanten.

Uppdatering 191227: Fick det här bekräftat av en läsare i finansbranschen:

Japp, det stämmer att Lux fonder belastas m 30 procent US definitiv källskatt på utdelning från US bolag. Irländska o även svenska investeringsfonder belastas med 15 procent US källskatt på utdelning från US bolag. Det blir därför förmånligare från detta perspektiv att investera i irländska eller svenska investeringsfonder. Även finska investeringsfonder har normalt 15 procent US källskatt.

Då lärde vi oss något nytt idag. Bättre att investera i amerikanska bolag via fonder med säte i Sverige, Finland eller Irland istället för Luxemburg.

Slutord – båda alternativen är riktigt bra!

Slutligen vill jag verkligen säga att det inte handlar om att det ena är bra och det andra är dåligt. Vi pratar om en jämförelse mellan två riktigt bra alternativ som i princip är identiska. Jag tror att det är skillnader som kommer att slå på marginalen. Dessutom tror jag att det idag är omöjligt att förutsäga vilken av dessa två portföljer som kommer att gå bäst eller ens har bäst förutsättningar.

Utifrån den ovanstående argumentationen tänker jag att den bästa rekommendationen för den generella bloggläsaren fortfarande är att använda en fondrobot som Lysa. I kombination med Fyra-hinkar-strategin tror jag att man snabbt levlar till en ekonomi och ett sparande som är långt bättre än vad de flesta har. Det betyder inte att det är det absolut optimala, men nära nog med tanke på behov av kompetens, engagemang och tid.

Dessutom bör det sägas att ovanstående portfölj fungerar utmärkt i situationer då Lysa inte fungerar – t.ex. för tjänstepension. Sedan tror jag dessutom att globala barnportföljen är en mer balanserad portfölj än ovan. En annan fördel är den fungerar på både på Avanza och Nordnet.

Tanken är att precis som vanligt i januari presentera avsnitt såsom ”Bästa fonderna 2020”, ”Hur gick det 2019?” och ”Ombalansering inför 2020”. Nu på söndag kommer dessutom en uppdaterad artikel om fyra-hinkar-principen.

God fortsättning och gott nytt år!
Jan och Caroline

Relaterade artiklar

Nedan följer några relaterade artiklar som du kan ha glädje av:

• Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen - En komplett genomgång av globala barnportföljen
• Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen

Så tänker jag, hur tänker du?

Jag ser mycket fram emot att få höra din åsikt i frågan. Utan din och andras läsares tankar skulle vi aldrig kunnat ha den här diskussionen. Så tack. ?

I början av 2019 lade jag till 5 % guld i modellportföljerna (nybörjarportföljen och globala barnportföljen) eftersom guldet gör portföljerna bättre. Guld tenderar nämligen att stiga i över 90 % av de fall då aktier sjunker i värde. På det sättet är guldet en typ av försäkring i portföljen. Det är dessutom en klassisk rekommendation att ha mellan 5 och 10 procent i guld. Problemet med guld har dock alltid varit att få till en bra exponering.

Under de senaste åren har fonden Pacific Precious varit det bästa alternativet, men jag är inte säker på att det är det längre. Förra helgen kom det ett pressmeddelande från förvaltaren av Pacific Precious Eric Strand, som varit gäst i podden i flera avsnitt, att han lämnar fondbolaget Pacific i protest mot att de dubblerade avgiften på fonden. Så här stod det i pressmeddelandet:

– Dessvärre har nu bolaget bestämt sig för att höja förvaltningsavgifterna på mina fonder från och med 1 juni 2019, vilket är något jag inte kan acceptera eftersom det blir en dubblering av den fasta förvaltningsavgiften för investerare i fonderna. Detta överensstämmer inte med min grundläggande syn och det var inte på dessa premisser som jag startade fonderna, skriver Strand.

Placera, 1 juni 2019

Som i alla uppbrott är det förmodligen mycket känslor inblandade , eftersom fondbolaget gick ut med sina egna pressmeddelanden dagen efter som finns här och här. Jag tycker det är svårt (och onödigt) att ta ställning till vad som har hänt egentligen. Det som jag dock anser spelar mest roll för mig som sparare är följande citat i pressmeddelandet:

Det vi gör nu är att vi sätter in en förvaltare som kan förbättra fondens avkastning. Vi ska nu göra strukturella förändringar för att kunna leverera vad vi har lovat våra investerare. [..] Mattias Gromark kommer att ta över Pacific Precious förvaltning från och med i dag måndag.

Placera, 3 juni 2019

Just nu vet jag inte vad strukturella förändringar är, hur förvaltaren ställer sig till guld och marknadsläget. För mig handlar det mycket om personerna och jag känner inte till den nya förvaltaren. Eric har vi ändå byggt upp en relation till under åren och vet hur han tänker, vad hans avsikt var och hur det fungerade. Jag säger inte att fonden inte kan återkomma i portföljen, men just nu är det en osäkerhet vart fonden kommer ta vägen, hur den nya förvaltaren tänker och hur fonden kommer att riktas in. I och med meddelandet om avgiften som kom via meddelande på Avanza:

ISEC Services AB meddelar att fonden Pacific Precious A har ny förvaltningsavgift från och med den 1 juni 2019. Ny förvaltningsavgift är 1 %.

Avanza

så tänker jag att det är för mycket osäkerhet till en för hög kostnad. Dessutom är fondbestämmelserna ganska lösa vilket kan innebära att Pacific Precious inte längre kommer vara det skydd som det var ämnat som från början. Det kan absolut ändras i framtiden, men då får man ta ett nytt aktivt beslut om det. För närvarande tycker jag att det är värt överväga andra alternativ.

Två bra alternativ på Nordnet

Tyvärr finns det ingen annan ekvivalent guldfond som handlas i svenska kronor. Däremot finns några börshandlade fonder som fungerar bra. En börshandlad fond, en s.k. ETF, är en fond som handlas som en aktie. Det vill säga att du kan köpa och sälja den flera gånger om dagen om man skulle vilja samt att den kostar lite courtage, valutaväxlingsavgift och årlig avgift. Det kan hända att du behöver göra ett kunskapstest för att bli godkänd för att handla med dessa.

De två bästa alternativen enligt mig på Nordnet är (sök gärna på Nordnet på kortnamnet inom parentes):

• ETFS Physical Swiss Gold (GZUR)
• ETFS Physical Gold (VZLD)

Det är två tyska börshandlade fonder som följer guldets utveckling och de äger riktigt fysiskt guld. Det senare är viktigt eftersom vi vill att vår ”försäkring” ska fungera just som en försäkring när det blir kris. Då vill man hålla motpartsriskerna så låga som möjligt. Det är något som jag har skrivit om i följande artiklar:

• Allt guld och silver är inte skapat lika... - Den viktiga skillnaden mellan att äga sitt guld eller ha en skuldsedel där någon lovar dig guld som är absolut vanligast

Det bör dock observeras att vi får en valutarisk/valutamöjlighet i och med att dessa fonderna handlas i EUR och inte svenska kronor. De senaste månaderna hade det varit en stor fördel, men om den svenska kronan stärks så blir det följdaktligen en nackdel. Jag själv ser det inte som ett problem, men det är värt att nämna risken.

Avanza har tyvärr inget bra alternativ

Som rubriken antyder har jag tyvärr inget riktigt bra alternativ på Avanza. När jag har försökt köpa samma fonder som finns på Nordnet så har det inte gått. Jag har fått lite olika svar beroende på vem jag har pratat med. Det har hänvisats till allt från att de inte uppfyller EU-kraven (vilket de uppenbarligen gör hos Nordnet) till att Avanzas system inte är uppkopplat mot den tyska börsen och så vidare. Summa summarum är att de i alla fall inte går att köpa.

Det minst sämsta alternativet är:

• Guld Ava

Men jag gillar inte det – och kommer inte köpa det heller – eftersom det inte har någon fysisk uppbackning av guldet. Mitt råd är faktiskt att i så fall öppna ett konto på Nordnet (annonslänk) eftersom det är gratis och placera ens andel i guld i GZUR eller VZLD. Ett alternativ på Avanza kan vara att sätta pengarna i ett av deras sparkonto med en fast ränta och insättningsgaranti.

BullionVault – ett alternativ från 45 000 kr och uppåt

Jag själv har majoriteten av mina guld och silver-placeringar hos det engelska företaget BullionVault (annonslänk). Hos dem köper man den fysiska metallen i eget namn och det finns reviderade listor på att man äger det själv. Dessutom kan man få guld hemskickat i en fysisk tacka (mot en kostnad så klart) om man har 100 gram eller mer. Det vill säga att man kan ta fysisk leverans. Vissa fonder tillåter det, men först från 12,5 kg vilket för de allra flesta är totalt ogörbart.

BullionVault är extremt smidigt men det har en stor nackdel – kostnaden vid små innehav. Eftersom du äger guldet personligen så försäkrar och förvarar BullionVault det åt dig. För det tar de en minimiavgift om ca 3.50 EUR per månad. Det innebär att köper du guld för 1 000 kr så kommer du betala nästan 450 kr i förvaltningsavgift (=45 %) vilket är helt orimligt. På två år är du av med hela summan. Därför behöver man upp i högre belopp för att det ska bli lönt.

Jag tycker att gränsen går någonstans kring 45 000 kr. Då är det årliga beloppet fortfarande 450 kr, men nu motsvarar det bara ca 1 procent av det totala beloppet. Det är fortfarande högt, men det är betydligt bättre än de flesta andra alternativ, framförallt utifrån ett trygghetsperspektiv.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kan du även uppskatta följande:

Få uppdateringar via nyhetsbrevet

Vi skickar ut vårt nyhetsbrev ca en gång i månaden och det innehåller de viktigaste artiklarna, tipsen och uppdateringarna som i det här fallet. Det är självklart kostnadsfritt och du kan avprenumerera när du vill:

Eric gästar bloggen och podden

Inom kort kommer Eric Strand tillbaka och gästar podden och då är det här naturligtvis något som vi kommer att ta upp. Om du har frågor till honom får du gärna skriva dem i kommentarerna. Självklart går det bra att skriva även andra frågor. :-)

När Avanza 2006 lanserade den första indexfonden utan avgift, Avanza Zero, var det inget mindre än en smärre revolution. Jonas Lindmark på Morningstar beskrev det som en chock för den svenska fondbranschen. Enligt Dagens Industri, 27 oktober, tog det bara ett par månader innan Anders Borg hade flyttat allt sitt sparande till den. På mindre än ett år fick den in 680 miljoner och idag har den över 18 miljarder i förvaltat kapital.

Fonden Avanza Zero har varit en klar succé, frågan är om Avanza kan återupprepa den bedriften med Avanza Global. Ett av mina vanligaste och bästa tips är att basen i ett långsiktigt sparande ska bestå av en billig globalfond. I en globalfond får man nämligen en bra riskspridning inom tillgångsslaget aktier.

En bra globalfond äger nämligen aktier i alla branscher och i alla regioner. I Avanza Globals fall handlar det om 23 marknader och 11 branscher. Allt till en extremt låg kostnad om 0.1 %. Med tanke på att fonden har tagit in över 700 miljoner på mindre än vecka ser det ut att bli en succé.

För tydlighetens skull vill jag bara säga att jag har ett generellt affiliate-samarbete med Avanza. Det är dock inte specifikt för den här fonden och de har absolut inte någon redaktionell påverkan. Den här artikel är en följd av alla frågor om fonden här på bloggen som togs upp i avsnitt #66. Jag äger inte fonden själv än, men kommer att köpa den i ombalanseringen vid nyår.

Avanza Global och avgiften på 0.1 %

En annan tumregel jag brukar ha är att i princip aldrig betala mer än 0.4 % procent i årlig avgift för en fond. Det finns undantag som bekräftar regeln, men i det här fallet behövs det inte eftersom fonden har en avgift om 0.1 %. Det är riktigt bra. 

Med det sagt, så är min upplevelse att Avanzas marknadsföringsavdelning har slagit på en lite väl stor trumma kring påståendet om att Avanza Global skulle vara Universums billigaste globalfond.

De skriver vidare på sin hemsida:

Vi har gjort en undersökning tillsammans med Morningstar Direct som visar att vi är billigast bland globalfonder som vänder sig till privatpersoner.

Avanzas hemsida om globalfonden

Jag betvivlar inte deras påstående. Men, jag har ett men. 

Avanza Global är billigare, men inte supermycket…

Missförstå mig rätt. Jag tycker att det är jättebra med lanseringen och en avgift på 0.1 %. Det enda jag egentligen har en åsikt om är själva inramningen av kommunikationen kring avgiften. En av mina favoritfonder är nämligen Länsförsäkringar Global Indexnära. Den har en dubbelt så hög avgift som Avanza Global – men den är bara 0.12 % högre.

Det flesta riktigt bra globalfonderna ligger nämligen i den här häraden. 

• Avanza Global – 0.10 %
• Länsförsäkringar Global Indexnära – 0.22 %
• SPP Aktiefond Global – 0,24 %
• Swedbank Robur Access Global – 0,27 %

Nu ska ju skillnaden ändå inte förringas, särskilt då den är procentuell. Jämför vi ett sparande på 100 000 kr i 10 år med 6 % genomsnittlig årsavkastning så får vi resultatet:

Allt annat lika, så skiljer avgiften 2 000 kr över en 10 års period mellan dessa två fonderna. En sak som jag ändå tycker är värd att notera – även om det inte spelar oss sparare någon roll – är att av avgiften på 3 682 kr till Länsförsäkringar tar Avanza 1 340 kr. Tumregeln är ofta att marknadsplatsen tar ungefär halva, ibland mer, av den årliga avgiften. 

Bäst för oss svenskar men inte världsbäst

Sedan kan inte ingenjören och nörden i mig att påpeka att sjunde AP-fondens AP7 Aktiefond också har en årlig förvaltningsavgift på 0.1 %. Sedan har den i och för sig den stora nackdelen att bara vara valbar i premiepensionen. Om man tittar utomlands så är det här en trend där där många företag prispressar sina fonder.

1. Fidelity Zero Total Market Index Fund (FZROX) 0.00% 
2. Schwab Total Stock Market Index Fund (SWTSX) 0.03%
3. iShares Core S&P Total US Stock Mkt ETF (ITOT) 0.03%
   
4. SPDR Portfolio Total Stock Market ETF (SPTM) 0.03%
5. Vanguard Total Stock Market ETF (VTI) 0.04%

Så, kontentan med avseende på avgifter: ja, det är en den billigaste globala fonden vi kan köpa i Sverige. Tittar man dock internationellt har det här varit en trend ett tag. Avanza är bara först i Sverige att haka på, vilket naturligtvis inte ska förringas. Det visar ju potential för t.ex. Nordnet eller andra aktörer att följa efter.

Avanza Global är en s.k. matarfond

En sak som fångade mitt intresse i mejlet som jag fick från Avanza var följande: 

Avanza Global är en matarfond som placerar minst 85% av sina medel i ett mottagarfondföretag. 

Avanzas reklamutskick och text på hemsidan

När man läste lite närmare på hemsidan (annonslänk) så skriver de:

Genom att Avanza Global är en s.k. matarfond som investerar i den globala indexfonden Amundi Index MSCI World (som i sin tur följer indexet MSCI World Index) kan vi hålla nere alla kostnader och avgifter. Vårt samarbete med Amundi gör det möjligt att erbjuda en så pass billig fond till våra kunder, där man dessutom får en bred exponering mot världsmarknaden. Det går däremot inte att köpa Amundi Index MSCI World via oss eller till det pris som du kan köpa Avanza Global för. 

Avanzas hemsida

Det betyder att Avanza inte själva förvaltar fonden utan har helt enkelt outsourcat allt förutom själva försäljningen till ett annat företag. I det här fallet fondföretaget Amundi.

Det hade naturligtvis varit bättre om de hade förvaltat fonden själva men det här med ”fond-i-fond” är varken något ovanligt eller konstigt. Både Avanza Auto och Lysa har liknande upplägg. Enda skillnaden är att de har flera fonder som de placerar pengarna i och då blir det inte en ”matarfond” utan en vanlig ”fond-i-fond”. 

Avanza Global är inte men beter sig som en indexfond

Jag har också full förståelse för varför de har valt en feederfond-lösning. Från deras perspektiv handlar det förmodligen om lärda insikter från Avanza Zero. Vad jag har förstått från kontakter i branschen (=läs rykten) är att den har internt hos Avanza gått från succé till att vara något av ett problem. Det är nämligen som så att driva en fond är inte gratis och man har faktiska kostnader för hanteringen.

En inte helt orimlig killgissning är nämligen att Avanza har ganska stora kostnader för Avanza Zero, med tanke på fondförmögenheten på 18 miljarder, som inte riktigt längre kan motiveras av marknadsföringsvärdet. Genom att lösa det på det här sättet tjänar man kanske lite pengar, åtminstone så förlorar man inte pengar på det. 

Sammantaget betyder det att Avanza Global kommer att gå som Amundi Index MSCI World minus avgifter. Sedan kommer även den delen av Avanza Global som inte är investerad i Amundi-fonden – det vill säga mellanskillnaden mellan 85 % och 100 % – vara antingen ett sänke eller flöte på utvecklingen. Sänke när Amundi-fonden går upp och flöte när den går ner.

Min gissning är att det beror på att Avanza har krav på sig att ha en viss likviditet för de köp och säljorder som läggs hos dem. På det sättet behöver de inte skicka varje köp och sälja till Amundi, utan kan hantera en del av det på sin sida och bara skicka nettot till dem. Man vill nämligen inte ha för mycket transaktioner i en fond då det kostar pengar vid varje transaktion.

I det stora hela är det här en detalj. Avanza Global kommer att bete sig som en indexfond även om den i praktiken inte är det. För oss sparare är det här av marginell betydelse anser jag. 

Innehavet i Avanza Global är som en vanlig global indexfond

Tittar man på innehavet i Avanza Global, eller rättare sagt Amundi MSCI World, så följer det företaget MSCIs definition av världsindexet. Det vill säga att det är ett genomsnitt för hur världens börsvärde är fördelat mellan regioner och branscher. Det som jag brukar försöka komma ihåg kring en globalfond för att få en känsla av vad det är jag investerar i så är det följande tumregler:

• Storlek på bolag: 70 % av pengarna är investeringar i stora bolag, 20 % i mellanstora och 10 % i små bolag.
• Regionvis: 60 % av pengarna placeras i USA, ca 10 % i Japan, ca 15 % i Europa och resterande i övriga länder. Sverige är ca 0.8 %.
  
• Branschmässigt: 20 % teknik och IT, 20 % i finansiella bolag, 10 % i konsument, industri respektive hälsovård. 

Det är således en bra god riskspridning. Det är därför jag brukar säga att om man bara skulle välja en fond, då är en globalfond det man skulle välja. 

Sammanfattning – är det värt att byta?

Tycker jag att det är bra med Avanzas lansering av fonden Avanza Global? Absolut. Samtidigt upplever jag ingen brådska eller panik kring att byta till den. Anledningarna till det är flera. 

Investeringar bör inte bränna i fickan

Ett av de vanligaste misstagen man kan göra som sparare är att pengarna bränner i fickan. Att man ”måste” hänga på nu, annars stängs dörren. En framgångsfaktor. som t.ex. jag och Arne Talving pratade om i avsnitt #65 är snarare att vara försiktig optimistisk och följa sin egen strategi. Är det bra investeringar så kommer de att finnas kvar över tid.

Fonden är bra, men inte revolutionerande

Precis som jag har skrivit ovan, det är inget nytt eller revolutionerande. Globalfonder har funnits i snart 20 år, med låga avgifter finns de sedan en 10 år tillbaka och det ”enda” som Avanza har gjort är att sänka avgiften med 0.1 % jämfört med t.ex. Länförsäkringar-fonden. Man ska uppskatta dem för det, men inte överskatta dem.

Fonden finns bara hos Avanza

Eftersom fonden bara finns hos Avanza finns det ingen anledning anser jag att byta från t.ex. Nordnet eller något annat ställe bara för den här fondens skull.

Jag kommer att rekommendera fonden för de kunder som har sina pengar på Avanza. Det finns ingen anledning att inte välja den som en del i sitt sparande om man ändå har pengarna där.

Jag skulle däremot som vanligt inte rekommendera att gå all-in i den, utan ha den jämte t.ex. SPP Aktiefond Global eller Länsförsäkringar Global Indexnära. Hellre då den förstnämnda då överlappet mot Avanza Zero är mindre. SPP följer nämligen ett lite annorlunda index i form av MSCI All-Country. 

Sammanfattningsvis skulle jag således säga:

Bra jobbat Avanza! Framförallt bra jobbat för att de återigen sätter tryck på andra aktörer. Fonden kommer att få en rekommendation vid jul för de kunder som har sina pengar hos Avanza. Den enda brasklappen är att jag inte riktigt håller med om allt er marknadsföring kring fonden.

Jag själv…

I början av året startade jag en tävling mellan de då fem bästa globalfonderna som jag tänkte skulle löpa i fem år. Jag har funderat, men ännu inte riktigt löst hur jag kan få med Avanza Global i den tävlingen. De andra har ju ett försprång så att säga. Om du har en klok tanke, så får du gärna ge mig input. 

Relaterade artiklar

Jag rekommenderar gärna att läsa även följande artiklar. 

• 
  
• Fem globala aktiefonder tävlar i fem år... - Tävling mellan fyra aktivt förvaltade globalfonder och en global indexfond...
• Frågor och svar om fonden – alla frågor och svar som berör Avanza Global

Den här artikeln är en del av avsnitt #66 som handlade om vanliga läsarfrågor, där en av de vanligaste var just om Avanza Global.

Framförallt, varmt välkommen! Min ambition med RikaTillsammans har ända sedan jag startade den 2007 varit att samla bra information om privatekonomi på ett och samma ställe. Jag var personligen trött på att bli lurad av finansbranschen som var mer ute efter att hjälpa sig själva än att hjälpa mig. Det finns nämligen inga vetenskapliga bevis för att deras hjälp och råd ens fungerar. 

Jag var också trött på tips som ”drick en kopp mindre kaffe om dagen”, utan jag önskade ett ställe där man kunde prata vuxet, ansvarigt och prestigelöst om privatekonomi. Lär gärna känna mig och Caroline närmare genom den här kortdokumentären om oss i P1 i Sveriges Radio eller genom att läsa mer om oss.

Ingen har blivit framgångsrik på egen hand, men vi kan bli rika tillsammans

Eftersom min grundsyn är att ingen kan allt själv eller ens vara framgångsrik på egen hand, så tror jag mycket på att göra saker tillsammans. Jag tror att om man hjälps åt, så kan man verkligen bli rika tillsammans. Under åren har det resulterat i mer än 1 000 artiklar, 15 000 kommentarer, 2 000 frågor besvarade av läsare och snart även över 100 videor och poddavsnitt.

Jag tror att framgångsfaktorn verkligen har varit att vi gör det tillsammans och vi försöker hjälpa varandra till en bättre privatekonomi och mer pengar. Det märks t.ex. i kommentarerna i den här senaste artikeln om bästa kreditkorten 2018.

Jag vill också understryka att jag inte tror att pengar är svaret på allt. Det är de verkligen inte. Men de underlättar lösningen av många problem. Inte minst skapar de förutsättningar för att vi ska kunna göra sådant som är viktigt för oss i livet, t.ex. ha mer tid med familj och vänner, kunna få välja själva, minska stress, ge möjlighet att resa etc. Jag och min coach Moa diskuterar det i det i avsnittet ”Pengar är inte lösningen, de är bara en förstärkare”.

Så, verkligen varmt välkommen om det här är ditt första besök på bloggen. Vi hoppas att du finner bloggen värdefull och att den hjälper dig att ta din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt och roligt sätt!

Lycka till med ditt sparande,
Jan och Caroline

Sammanfattning av våra poänger i intervjun idag

Det är svårt att återge hela boken ”Gör ditt barn rikt” i ett par punkter, men nedan följer några av de viktigaste punkterna. Boken är förresten just nu på kampanj hos Adlibris för bara 99 kr (annonslänk) (ord. pris 189 kr).

Det handlar inte om när är barnen redo att prata om ekonomi / pengar – utan när är vi vuxna redo?

Barn kan mycket mer än vad vi vuxna ofta tror. De flesta barn hanterar ganska komplexa ekonomier i olika spel de spelar. När Freja och hennes kompisar var fem år, var Pokemon stort. Fyra- och femåringar hanterade bollar, stjärndamm, godisar, potions utan problem. Att hantera en veckopeng på 20 kr är en smal sak i ett sådant sammanhang. Det handlar således snarare om när vi vuxna är redo att prata med våra barn.

Månadens aktie

Är ett koncept som jag har kopierat från Stefan Thelenius. Varje månad får Freja (7 år) välja en aktie som vi köper till hennes ISK. Syftet är inte att tjäna pengar utan i nuläget bara introducera konceptet aktier på ett pedagogiskt sätt. Hittills har hon själv valt aktier som finns i hennes värld – H&M, ICA, Netflix, Alphabet (=youtube), Leksaksbutiken (=Investor) och så vidare.

Veckopeng kräver lika mycket träning som fotboll

Vi är vana vid att bli bra på fotboll kräver mycket träning. Precis samma sak gäller hushållning med resurser (=ekonomi). Det bästa sättet att träna på ekonomi och pengar är veckopeng.

Det handlar om att lägga ut brödsmulor och fånga lärotillfällena

Jag tror att det enda man kan göra som förälder är att fånga ett eller par extra lärotillfällen när de uppstår. Varje gång ett barn vill ha något så är det en möjlighet att prata om prioriteringar, val, resursanskaffning, pengar, behov och så vidare. Sedan får man inte överdriva, utan halva barnets ålder i minuter är en bra tumregel.

Ljug inte för barnen om ekonomin

Få av oss föräldrar vill att barnen ska ljuga för oss. Ändå kan vi ljuga (om än oskyldigt) genom att säga att vi ”inte har pengar” när det egentligen handlar om att vi inte vill prioritera det barnet vill prioritera. På samma sätt kommer barnen att lista ut hur ekonomin ser ut på ett eller annat sätt. Ett tonåring tog till och med en kreditupplysning på sina föräldrar :-) Inkludera dem, särskilt om ekonomin är tuff, men var tydlig med att det är ditt ansvar som vuxen så att ansvaret inte hamnar på dem.

Spara gärna åt dina barn på längre sikt, men spara inte för mycket

Vi vill gärna väl, men om man som förälder översparar (mer än 400 kr i månaden för småbarn) så kan påverka barnets egna drivkrafter att som vuxen själv tjäna mer pengar. Att se till att barnet har 200 000 kronor när han eller hon blir 18 är lagom till kontantinsats på en bostad, jobb, studer och körkort. Det innebär att man behöver spara cirka 400 kronor i månaden om man börjar direkt när barnet har fötts. Har man inte sparat något så är det okej (vi fick inga pengar med oss hemifrån) hjälp dem då medk kompetensen istället.

Jag skulle även rekommendera följande artiklar på ämnet barn och sparande på bloggen: 

• Gör ditt barn rikt - Från veckopeng till förmögenhet
• Intervjuad i TV4 om att spara till barnen på bästa sätt - Att spara till barnen handlar lika mycket om att lära dem fiska som att ge dem fisken...
• Spara till barnen i fem enkla steg - Undvik Aftonbladets råd och tjäna nästan dubbelt så mycket. Om barnsparande i praktiken...
• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Tips på hur du kommer igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn
• Intervjuad i TV4 om att spara till barnen på bästa sätt - Att spara till barnen handlar lika mycket om att lära dem fiska som att ge dem fisken...
• Alla artiklar om sparande till och med barn

De bästa tipsen för din privatekonomi – prenumerera på vårt nyhetsbrev (gratis)

Om jag skulle ge ett enda tips, så skulle det faktiskt vara att börja prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är gratis och det kommer bara ca 1-2 gånger när vi har något bra att dela med oss av. Framförallt kommer de två första mejlen innehålla ett antal konkreta och praktiska tips för din privatekonomi. Det är självklart tips kring sparande och hur du kan lägga upp det, en livförsäkring som ger dig återbäring om du inte dör och ett antal andra tips. 

Fler än 40 000 personer prenumererar just nu och vi hoppas att du gärna vill bli en av dem. Du kan självklart avprenumerera när du vill.

Ett sparande som faktiskt fungerar över tid

Det som jag förespråkar är ett långsiktigt, hållbart och framförallt passivt sparande över minst fem till tio år i fonder med låga avgifter. Sparande i fonder med låga avgifter över långa tidsperioder har nämligen visat sig i princip i alla studier vara det som är bäst för de allra flesta sparare.

De flesta fonder och investerare underpresterar nämligen mot börsens utveckling i genomsnitt – det som kallas för index. Jag tror inte på att man kan förutsäga vilka aktier eller företag som kommer att gå bra i framtiden. Därför tror jag på att köpa index – alla bolagen – för att då vet jag att några kommer att gå bra, några kommer att gå dåligt men som helhet kommer de att gå som genomsnittet. Och det är i sammanhanget väldigt bra som sagt, då de flesta underpresterar mot index.

I de flesta sporter och sammanhang tar det nämligen många år att bli ”genomsnittlig”. Om jag skulle börja spela tennis idag, så skulle det ta många år för mig innan jag blev en genomsnittlig tennis-spelare. Men jag kan bli en genomsnittlig investerare med mindre än 4 timmars jobb per år. Just genom att köpa dessa genomsnittliga fonder och låta dem vara i fred – i princip oavsett vad som händer på börsen. Det viktigaste jag behöver fokusera på är den så kallade riskspridningen – att inte lägga alla äggen i samma korg.

Jag ser min roll mycket att ”gå före” och visa att det fungerar. Det gör jag genom att jag inte bara skriver om saker, jag gör dem dessutom Jag har placerat i princip alla mina pengar på precis det sätt som jag beskriver här ovan och på bloggen.

• Min strategi och mina fondportföljer – spara långsiktigt i indexfonder →
• Globala barnportföljen – en portfölj som passar bra till pensions- eller barnsparandet på 10 års sikt →
• Nybörjarportföljen – en klassisk balanserad portfölj som passar de flesta på ca 4 – 8 års sikt→

Jag rekommenderar även följande avsnitt av podden där vi går genom att komma igång med sitt sparande från grunden med bloggrannen Claudia Galli Concha. Fokuset är på sparande till barn, men det fungerar lika bra till dig själv och t.ex. din pension.

Att lägga en stabil grund är det viktigaste

Precis som vid ett husbygge påstår jag att det viktigaste i sin ekonomi är att lägga en bra grund. Många gånger är det kanske inte ens lämpligt att börja investera i fonder och andra investeringar. Jag har skrivit flera artiklar på ämnet varav jag rekommenderar följande två mest:

• Strukturera din privatekonomi som ett proffs - Några tips på hur du kan automatisera och fördela dina pengar i din privatekonomi

För dig som är kan lite mer och vill grotta ner dig i ämnen

Du som har kommit lite längre i din ekonomiska resa, då rekommenderar jag följande fördjupande artiklar:

Podden och Youtube-kanalen RikaTillsammans

Även om bloggen är vårt huvudforum så släpper vi även en gång i veckan ett podd- och ett youtube-avsnitt. Det gör att du som föredrar att lyssna eller titta självklart kan göra det:

• RikaTillsammans på Youtube →
• RikaTillsammans-podden för din poddspelare:
  • Via iTunes för dig med en iPhone eller iPad
  • Via Acast för dig med en Android-enhet
  • Via SoundCloud

Frågor om privatekonomi?

När man sätter igång så kan det vara många frågor som man funderar över, det bästa är att ställa dem i frågor och svar delen på bloggen:

• Ställ din fråga om privatekonomi här eller hjälp andra genom att svara själv →

Där kommer du få hjälp av andra läsare eller mig. Jag är speciellt stolt över att i princip alla får svar och att vi på ett år har hjälpts åt att svara på mer än 1 200 frågor om privatekonomi, sparande och investerande.

Ytterligare några utvalda artiklar som du kan gilla

Jag rekommenderar även att läsa följande artiklar då jag tycker att de är några av de bästa på bloggen:

• Räkna ränta-på-ränta – den jag använder för examplen i media
• Lär känna mig och Caroline närmare – kortdokumentär i Sveriges Radio P1 om mig och Caroline och vår resa

Tack än en gång för ditt besök och jag hoppas att vi kan hjälpa dig att ta din privatekonomi till nästa nivå. Kommentera gärna eller ta kontakt med mig via jan@rikatillsammans.se.

Henrik Tell: Eftersom jag pratade om den här fonden när jag var med i Jans pod känns det motiverat att kommentera detta. Att Öhman gör detta tycker jag är olyckligt och det är ingenting jag ens anade var på gång vid intervjun.

I grunden finns mycket som talar för att det är en bra idé att ha lite realobligationer i sin portfölj. De skiljer sig från vanliga, ”nominella”, obligationer genom att kupongerna justeras i takt med inflationen. Samtidigt har de lika låg risk som svenska statsobligationer. De här egenskaperna gör att de bidrar till diversifiering i en portfölj, genom att de till skillnad mot vanliga obligationer – och aktier – utvecklas starkt i lägen där inflationen blir oväntat hög. De är lite av en förbisedd tillgångsklass i Sverige, framför allt bland småsparare, men de är populära på andra ställen (t ex i USA där de är kända som TIPS – Treasury Inflation Protected Securities).

Att ha en del av en långsiktig ränteexponering i Öhmans Realobligationsfond har varit en no-brainer för mig. Den har varit unik i sitt segment på den svenska marknaden i och med att den inte varit aktivt förvaltad. Samtidigt har den haft lägst avgift på marknaden. Båda dessa fördelar försvinner nu.

Och vad ska man då göra?

Till att börja med – detta är inte ett beslut som måste fattas omedelbart. Avgiften dras med 1/365 varje dag, så om fondbytet dröjer en månad efter sammanslagningen kommer detta att slå med cirka 0,002% på portföljavkastningen om man skulle ha så mycket som 10% i realobligationer. Så man behöver inte panikera.

Det är med all sannolikhet inte heller ett livsavgörande beslut om man överhuvudtaget har realobligationsfonder eller inte i portföljen. Det går utmärkt att klara sig utan dem. Till exempel är den övergripande fördelningen mellan aktier och räntor och utformningen av aktieportföljen båda klart viktigare beslut som det är mycket mer motiverat att lägga tid och energi på.

Med det sagt så finns det i princip tre vägar framåt.

1. Att sitta kvar i Öhmans fond,
2. Att byta till en annan realobligationsfond eller
3. Att inte äga realobligationer.

Att sitta kvar i just Öhmans fond ser jag ingen särskild anledning till. De hävdar att de har en skicklig aktiv förvaltning. Men det gör alla aktiva förvaltare. Och det existerar inget pålitligt sätt att förutsäga om en aktiv förvaltare kommer att gå bra eller dåligt i framtiden.

Vill man ersätta fonden med en annan realobligationsfond är urvalet rätt skralt. Det finns några som har en lägre avgift än Öhmanfonden, dock inte markant lägre, men över en längre tidsperiod växer förstås skillnaden och det bör absolut vägas in i beslutet. Samtliga är tyvärr aktivt förvaltade, men man ska inte överskatta hur mycket en aktiv ränteförvaltare kan åstadkomma (eller ställa till med) – skillnaderna i utveckling för olika aktivt förvaltade räntefonder är mycket mindre än på aktiesidan. Att fonden är aktivt förvaltad kommer därmed förmodligen inte att betyda särskilt mycket i praktiken.

Det enklaste alternativet är att bortse från realobligationer. Då kan realobligationsfonden ersättas med vanliga, billigare räntefonder. Men man tappar då den diversifiering som investeringen skulle ha gett i tider av stigande inflation.

Någon nämnde FRN-fonder som en möjlig ersättare, de är inte riktigt jämförbara i och med att de dels har en kortare duration/löptid och dels har väsentligt högre kreditrisk, vilket medför att de får en högre samvariation med aktiemarknaderna (vilket är en dålig egenskap hos en ränteprodukt).

Nyckelfrågan är nog om det viktigaste för dig som investerare är att eftersträva diversifiering eller så låga avgifter som möjligt. Mår du bäst av att ha en portfölj med lägsta möjliga avgift är det förmodligen rätt att inte äga realobligationer. Vill du känna att du har maximal diversifiering är det förmodligen motiverat att även i fortsättningen ha en liten del av din ränteportfölj i realobligationer, även om det nu är något dyrare än tidigare.

Jag lutar själv åt det senare. Tycker inte kostnaden blir dramatisk sett i ett portföljperspektiv – för en investerare med 10% av sin portfölj i Öhmans fond blir den förväntade påverkan på avkastningen (dvs kostnadsskillnaden) vid byte till den näst billigaste fonden (som kostar 0,4%) cirka 0,015% årligen för hela portföljen.

Jan Bolmeson: Ett stort tack Henrik för att du svarade på frågan och tack till er alla som har diskuterat frågan också.

Även om den nya europeiska lagstiftningen MiFID II har varit på gång länge, så var det först i december som jag insåg dess påverkan på mitt eget sparande. En del av lagstiftningen säger nämligen att fonder inte får säljas i ett land om inte dokumentationskraven uppfylls. Den praktiska innebörden av det blev att i princip alla amerikanska börshandlade fonder försvann i ett slag och gick inte längre att köpa (men dock fortsätta äga om man hade dem sedan tidigare). RikaTillsammans-portföljen som är en portfölj som bygger på Harry Brownes teori om att ha en portfölj som trivs i alla ekonomiska väder, bestod i princip bara av dessa amerikanska fonder.

Jag har skrivit mycket om RikaTillsammans-portföljen i andra artiklar, men i grunden går det ut på att det finns bara fyra stycken ekonomiska klimat. Genom att äga tillgångar som trivs i de olika ekonomiska klimaten är tanken att man har ett gott skydd. Dessutom är tanken att tillgångsslaget som trivs kommer att gå bättre än de andra tre tillgångsslagen backar, som gör att man får en positiv nettoeffekt.

Innan jag fortsätter så vill jag påpeka att det här är en avancerad portfölj som inte lämpar sig om man är ny på sparande, då är nybörjarportföljen eller globala barnportföljen bättre alternativ. Dessutom bör man ha minst ca 200 000 kr att investera då avgifterna lätt kan bli procentuellt sett höga för mindre belopp. Dessutom är det här en lågrisk-portfölj, vilket kan göra att du tar lägre risk än du kanske borde tag (vilket är lika fel som att ta en för hög risk). Du kan läsa mer om portföljen här:

• Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen för 2017: +3,4 procent - Utvärdering av RikaTillsammans-portföljen för det gångna året och sedan starten 2014

Fyra olika ekonomiska klimat

De fyra ekonomiska klimaten som portföljen ska klara är:

Tillväxt

Äger rum när ekonomin växer, företagen ökar sin försäljning och de växer. I ett sådant här klimat går aktier bra eftersom det är andelar i just dessa företag med växande vinster.

Recession

Motsatsen till tillväxt är recession vilket är när ekonomi krymper. Företagen kan inte sälja lika mycket, vilket innebär att de säger upp folk, vilket gör folk rädda som gör att de minskar sin konsumtion och man har en negativ spiral. I princip alla tillgångsslag går dåligt i en recession. Det tillgångsslag som är bäst att äga i en sådan negativ period är kontanter och korta räntefonder. Det vill säga att man lånar ut pengar på kort sikt.

Inflation

Inflation är en period då pengars värde minskar vilket innebär att priserna stiger. I sådana perioder är reala tillgångar och framförallt guld bäst att äga.

Deflation

Motsatsen till inflation är då pengar ökar i värde eller priserna minskar. Problemet i en tid av deflation är att konsumtionen minskar eftersom det är bättre att vänta till imorgon med att konsumera, då det blir billigare då. I sådana tider trivs långa ränte- och obligationsfonder.

Genom att fördela sina pengar i fyra lika stora delar enligt ovan, så får man en portfölj med relativt låg risk vars mål är att ge en låg, men positiv avkastning varje år.

Fonderna för tillväxt

De fonderna som jag tror är bäst på att fånga tillväxt-fasen i ekonomi är följande:

Länsförsäkringar Global Indexnära – 15 procent

Min favoritfond för att ha en global exponering mot aktier. Består av världens 1 600 största bolag och har en låg avgift om 0.22 procent.

Spiltan Aktiefond Investmentbolag – 5 procent

Min favoritfond med en bra exponering mot Sverige genom att den investerar i ofta familjeägda investmentbolag som i sin tur äger andra bolag. Låg avgift om ca 0.2 procent.

Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära – 5 procent

Bra fond för att fånga in tillväxtmarknader och asien där jag tror att mycket av utvecklingen i framtiden kommer att ske. Det är också en indexfond med låg avgift.

Tillsammans täcker dessa tre fonderna in aktie-delen ganska gott till en total om 25 procent.

Fonderna för recession

Fonderna som jag tror är bäst att äga i ett recession-scenario förutom att ha kontanter på kontot är:

Spiltan Räntefond Sverige – 15 procent

En kort svensk räntefond med god historik och låg avgift.

iShares Euro Govt Bond 0-1yr UCITS ETF (EUN6) – 10 procent

Räntefond som lånar ut pengar på kort sikt till länder inom EU. På det här sättet har jag en spridning som är lite större än Sverige men ändå i vårt närområde som balans.

Kontanter – 0 procent

Nysparande i portföljen sker i kontanter-delen som får öka fram till nästa ombalansering.

Den börshandlade fonden EUN6 kan du köpa via Nordnets hemsida eller genom Avanzas kundtjänst i skrivande stund.

Fonderna för inflation

Fonderna som bäst fångar en stor rörelse i inflation är:

ETFS Physical Swiss Gold (GZUR) – 10 procent

Börshandlad fond som investerar i guld som det backar upp med riktigt guld i valv.

Xetra-Gold (4GLD) – 10 procent

Liknande fond som den ovan fast den handlas i USD istället.

Öhman realobligationsfond – 5 procent

En svensk obligationsfond som skyddar mot inflation då den är kopplad till real avkastning.

Den här delen i portföljen är lite klurig då jag egentligen inte gillar guld-fonder. Problemet är nämligen att man inte vet exakt hur skyddat guldet är. Normalt sett rekommenderar jag att spara sitt guld hos BullionVault (annonslänk) eftersom det då står fysiskt i ditt namn och du kan få det hemlevererat i guldtacka. Många fonder äger nämligen inte sitt guld utan handlar med olika skuldsedlar och ”pappersguld”. Dessa två guldfonderna ovan ska ha fysiskt guld som uppbackning enligt papprena så jag kör på det.

Fonderna för deflation

Den här delen i portföljen tycker jag är svårast eftersom det är svårt att hitta räntefonder med tillräckligt långa löptider. Den andra anledningen är att det känns ointuitivt att köpa långa räntefonder i dagsläget när många tror att räntan kommer öka över tid. Men, som jag har skrivit många gånger tidigare, det handlar inte om att spekulera utan att följa sin strategi.

iShares Euro Govt Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL) – 15 procent

En fond som lånar ut till europeiska stater på 15 till 30 års sikt. Den här fonden fanns med i förra versionen av portföljen också.

iShares $ Treasury Bond 20+yr UCITS ETF (IS04) – 5 procent

Fond som lånar ut pengar till den amerikanska staten på 20+ år.

AMF Räntefond Lång – 5 procent

Den enda riktigt långa svenska obligationsfonden. Anledningen till den lilla exponeringen är att löptiderna ofta bara är ca 7 år, medan teorin i portföljen säger att den bör vara minst 20 år. Men det är det bästa i den kategorin som vi har i Sverige, mig veterligen.

De två översta börshandlade räntefonderna är oftast enklast att hitta hos nätmäklarna via sin kortkoder, IBCL och IS04.

RikaTillsammans-portföljen per den 9 mars

Portföljen ser alltså ut som följer i dagsläget:

Det är egentligen inget konstigt, utan det är i linje med artikeln ovan. Om vi sammanfattar det i en tabell, så ser det ut som följer:

Precis som jag skrev ovan, många av de börshandlade fonderna är enklast att googla eller hitta hos nätmäklarna via sina kortkoder inom parentes. Notera hur jag i varje kategori har försökt välja en ”bärande” fond i kursiv stil. Det betyder att om man vill köra den här portföljen på mindre belopp så kan man gå på endast den fonden i den kategorin.

Månadssparande i RikaTillsammans-portföljen

Det går inte riktigt att månadsspara i RikaTillsammans-portföljen som i mina andra portföljer. Därför rekommenderar jag att antingen:

• Månadsspara in i kontantdelen och ombalansera en eller två gånger om året
• Månadsspara lika mycket i någon av svenska fonderna i de olika delarna

Tänk på att det inte gör något om en av delarna sticker iväg ända upp till 35 procent av portföljens värde, eller minskar ner till 15 procent av portföljens värde. Den här +/- 10 procent-rörelsen är helt okej enligt teorin.

Följ RikaTillsammans-portföljen på Shareville

Även om min plan inte är att göra några förändringar i portföljen, så får du mer än gärna följa portföljen i realtid på Shareville (annonslänk). Självklart är det gratis. På Shareville kan du se alla innehav, transaktioner och värdeförändringen.

Notera att portföljen inte bör jämföras med OMXS30 som är Stockholmsbörsen, utan snarare sitt eget index precis som jag gör i uppföljningsartikeln:

• Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen för 2017: +3,4 procent - Utvärdering av RikaTillsammans-portföljen för det gångna året och sedan starten 2014

Missa inte uppdateringar med mitt nyhetsbrev

För att inte missa några uppdateringar om portföljerna, så är mitt bästa tips att anmäla dig till mitt nyhetsbrev nedan. Det är gratis och kommer ut ca en gång i månaden och brukar även innehålla tips för din privatekonomi.

[mc_newsletter_form]

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, så gillar du förmodligen även:

• Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen för 2017: +3,4 procent - Utvärdering av RikaTillsammans-portföljen för det gångna året och sedan starten 2014
• Alla artiklar på bloggen om RikaTillsammans-portföljen – I kategorin ”RikaTillsammans-portföljen” hittar du relaterade artiklar.