En fråga som jag har fått flera gånger de senaste dagarna handlar om mitt uttalande om AP7 aktiefond som jag utnämnde till den bästa PPM-fonden och nobelpristagaren Richard Thalers kritik av den samma. Jag pratar om det här i morgondagens avsnitt av RikaTillsammans-podden, avsnitt 28. Men jag tyckte att det förtjänade en egen artikel eftersom det här är så viktigt.

Nobelpristagarens kritik har bland publicerats i SVTs artikel ”Nobelpristagare vill ändra pensionssystemet” för ett par dagar sedan. Där stod bland annat:

Det är många ekonomer på höga positioner som inte har känt till att AP7 innehåller hävstång innan jag berättar det för dem [..] Det han syftar på är att fonden, som är systemets överlägset största, sedan några år tillbaka kan låna pengar för att öka investeringarna i aktier, för möjligheten att öka avkastningen. [..] Han föreslår ett förvalsalternativ utan hävstång, och sedan ytterligare en eller två statligt förvaltade alternativ med högre respektive lägre risk.

Jag tror att det här gäller att urskilja de olika delarna i hans kritik och titta på dem var för sig. För några av dem har han helt rätt i. Sedan behöver man också titta på vad det är som han fick Nobelpris för, det är ju t.ex. inte som Eugene Fama för forskning på den effektiva marknadshypotesen om t.ex. indexfonder, momentum, hävstång etc. Richard Thaler fick nobelpriset för sin forskning kring ”Nudge” att hjälpa till att skapa positiva resultat genom att ”putta i rätt riktning”. Det ger ju att man tittar från olika perspektiv. (Jag och Caroline återkommer om boken i ett avsnitt då den är väldigt bra).

Richard Thalers kritik av PPM fonderna & systemet

Om jag har förstått hans kritik rätt så säger han:

• 800 ppm fonder i premiepensionssystemet är alldeles för många alternativ
• Bättre kontrollerat fondtorg med högre krav på ppm fonder
• Statligt alternativ till sjunde AP fonden utan hävstång
• Höjd pensionsålder för pensionärer

Jag håller med honom helt och hållet i alla fyra punkterna. Jag kan också tycka att 800 ppm fonder är alldeles för mycket, särskilt i kombination med den andra punkten kring den dåliga regleringen. Vi har ju bara på senare tid haft flera skandaler kring ppm fonder, med både Allra, Falcon Funds och andra mer eller mindre oseriösa aktörer som helt enkelt har blåst sparare pengar.

Det värsta är att de har gjort det mer eller mindre lagligt genom att olika aktörer har misslyckats med regleringen. Det är ett sidospår men jag är inte helt säker på att någon av dem kommer att åka dit, för det är inte olagligt att ha höga avgifter och allt för få människor förstår ränta på ränta-principen och den påverkan en liten procentenhet kan ha på hela resultatet. Om de mot förmodan åker dit, så tror jag att det kommer att vara på en teknikalitet – dvs de blev för giriga.

När det gäller höjd pensionsålder så är det något som jag har tjatat om i snart 10 år. Det finns inget alternativ, när medellivslängden ökar med 3 timmar per dag (? enligt Annika Strandhäll i Aktuellt) så går det inte rent ekonomiskt ihop att vi går i pension tidigt. Det är därför vi såg pensionsöverenskommelsen häromdagen där man höjde från 61 till 63 och från 67 till 69. Men det räcker inte, vi kommer behöva höja uppemot 75 – 80 för att systemet ska gå ihop. Redan idag säger SCB att 11 procent av alla flickor som föds kommer att bli 100 år gamla och hälften av alla som föds idag kommer leva bortom sin 90 års dag.

Kritiken av AP7 aktiefond

Sedan kommer uttalandet som jag inte alls håller med om:

Men att människor inte väljer måste vara okej, och därför måste politikerna i sin tur utforma ett system som passar människors faktiska beteende, är hans poäng.

– Det är många ekonomer på höga positioner som inte har känt till att AP7 innehåller hävstång innan jag berättar det för dem, [..]

Det han syftar på är att fonden, som är systemets överlägset största, sedan några år tillbaka kan låna pengar för att öka investeringarna i aktier, för möjligheten att öka avkastningen.

Det jag håller med honom om är att tyvärr är kunskapen låg hos många – både sparare, ekonomer och politiker. Det är lätt att kritisera andra för att det är så självklart för en själv, men det beror ju mest på att man själv har snöat in. Handen på hjärtat, hur mycket kan jag om energipolitik eller landsbygdspolitik. Så låt oss som är intresserade nörda ner oss.

Så här fungerar hävstången i sjunde AP fonden

Hävstång betyder att om du har 100 kronor i sjunde AP fonden så har den möjligheten att låna upp till 35 kronor extra med dina 100 kr som säkerhet. Det fungerar ungefär som när man köper ett hus (eller bostadsrätt). Banken tar ditt boende som säkerhet (läs: pantbrev) och lånar ut pengar till dig. I det här fallet fungerar det på samma sätt. AP7 aktiefond kan låna med aktierna i fonden som säkerhet mot en låg ränta.

Det betyder till exempel om fonden går upp i värde med 10 procent, så får du:

• A) 10 kr avkastning på din hundralapp
• B)  3,50 kr avkastning på de lånade 35 kronorna utöver din hundralapp

Din totala avkastning på dina 100 kr är således 13,50 kr och inte bara 10. Det betyder att AP7 aktiefond har ökat din avkastning från 10 procent till 13,5 procent på ditt egna kapital. Du tjänar helt enkelt mer pengar på att de gör så, utan att de har behövt ta till andra investeringar med mer risk. Men det här kommer ju inte utan en baksida. Nackdelen med hävstång är ju att det fungerar exakt likadant åt andra hållet.

Det vill säga att om marknaden istället för att gå upp i värde med 10 procent skulle gå ner i värde med motsvarande, så:

• A) förlorar du 10 kr på din hundralapp
• B) förlorar du 3,50 kr ytterligare

Det betyder att trots att marknaden bara har gått ner 10 procent, så har din investering minskat i värde till 86,50 kr, det vill säga en nedgång med 13,5 procent. Hävstång är alltså neutralt på det sättet att det fungerar på samma sätt i båda riktningarna – oavsett om det är AP7 aktiefond eller någon annan fond.

Det är skillnad på att spekulera och investera

Man kan ha mycket åsikter om hävstång som koncept, men jag tycker det är i grunden bra om man vet vad man gör. Samtidigt så upplever jag en ganska stor dubbelmoral kring just hävstång i fonder och aktier som sannolikt beror på okunskap. De flesta jag känner som inte är ekonominördar säger:

Spekulera med lånade pengar i aktier och fonder tycker jag låter farligt…

Ofta kommer det med en värdering kring att det således är dumt också. Jag kan hålla med om att spekulera är dumt, men investera skulle jag säga är ganska smart. För det första behöver man då titta på definitionen av dessa två termer:

• Investera – är för mig att acceptera marknadens genomsnittliga avkastning
• Spekulera – är för mig att försöka slå marknadens genomsnittliga avkastning

Om vi då utgår från att jag investerar och accepterar marknadens genomsnittliga avkastning, där sjunde AP fonden är en global indexfond, så handlar det om en långsiktig årsmedelavkastning om 6 – 8 procent per år. Att belåna den visar jag i nästa stycka kan vara ganska smart. En parentes som jag aldrig slutar att förvånas över är att samma person som tycker att jag är wild-and-crazy som belånar, kan samtidigt tycka att det är helt okej att belåna sitt boende till 85 procent. Det är ju helt normalt för att alla andra gör det.

Notera här skillnaden i matematiken. Jag och AP7 aktiefond pratar om att:

• Ta 150 kr som du har och maximalt låna 52,50 kr

I ett bostadsköp pratar de flesta om att:

• Ta 150 kr och maximalt låna 850 kr

Då ska vi inte ens gå in på att dessa 850 kr investeras i något som inte ens är en tillgång. Lägg till hysterin kring att folk investerar i Bitcoin som är en ren spekulation i den sista maniska fasen i en bubbla så tänker jag att vi behöver en liten reality-check.

Det är helt okej, till och med bra med hävstång i AP7 aktiefond

Åter till sjunde AP-fonden. Om vi tittar på AP7 i detalj, eller till och med SÅFA-alternativet (inte soffa, utan Statens Årskullsförvaltning) så kan man konstatera att:

• Det är i princip en global indexfond
• Den har en förvaltningsavgift på 0.11 procent
• Den fokuserar på tillgångsallokering
• Fokus är extremt långsiktigt (20+ år för de flesta)

Nu är jag nörd, men det här är ju EXAKT det som jag gillar och samma koncept som jag bygger mina egna portföljer kring. Den bygger på resonemanget på att man inte kan förutsäga vilka företag som kommer att gå bra i framtiden så den äger bolag i hela världen och i alla branscher. Den har en låg avgift och över tid när man blir äldre viktar den om till räntefonder (obs! endast SÅFA).

Därför tycker jag att:

Eftersom tidshorisonten är så extrem lång och marknaden över långa tidsperioder har en positiv årsmedelavkastning, är det rätt att använda hävstång i en begränsad omfattning.

Det vill säga att man har oddsen på sin sida när det gäller att de flesta sparare kommer att gagnas av hävstången. Det är ingen garanti, men eftersom alla faktorer talar för att det här ett smart beslut, så tycker jag att det är rätt. Man satsar sina pengar på det ”säkra” alternativet här. Det är en investering och inte en spekulation.

Allt handlar om ”framingen” eller perspektivet

Slutligen vill jag säga att det handlar väldigt mycket om hur man paketerar (eng: frame) det här med hävstång. Om jag gick ut på stan och sa till människor:

Visste du att staten lånar pengar och spekulerar med dina ppm-pengar i AP7 aktiefond? Vad tycker du om det?

Då är jag ganska säker på att väldigt många skulle vara upprörda. Om jag däremot ställde frågan som följer:

Visste du att staten har använt all befintlig forskning, gjort alla rätt när det gäller långsiktigt sparande inkl. att maximera dina chanser för att få en god avkastning genom att bland annat använda låga avgifter, hävstång och tillgångsallokering på ett ansvarigt sätt? Vad tycker du om det?

Då är jag ganska säker på att alla hade tyckt att det var en väldigt god idé. Så det handlar tyvärr lite om att du får svar som du frågar. Jag anser personligen inte att det är dåligt med hävstång, tvärtom är det anledningen till att vi har valt sjunde AP-fonden i vårt PPM-sparande.

Relaterade artiklar

Det är ingen svårt förutsägelse att säga att pensionssystemet i framtiden inte kommer att kunna fungera som det gör idag. Enligt mig har det med ganska enkelt sunt förnuft att göra. Vi lever längre och vi blir friskare. När man införde folkpension 1913 i Sverige så var pensionsåldern 67 och medellivslängden 58 har jag för mig. Idag är pensionsåldern 65 och medellivslängden över 80 både för oss män och kvinnor. Det går inte ihop.

När jag pratar med mina kompisar och läser på nätet så visar många undersökningar på att vi dessutom kommer att bli ännu äldre. Vissa säger till och med att mer än vartannat barn som föds nu kommer att fira sin 100-årsdag. Barn som kommer att födas efter 2030 kommer inte att dö av naturliga orsaker.

Utan att måla fan på väggen så tror jag att vi kommer att höja pensionsåldern i Sverige. Vi har inte så mycket till val. Redan för ett par år sedan pekade pensionsutredning på att det är något som måste göras. Det är också något som jag upplever att man smyger in i samhället idag. Man får jobba tills man är 67, sedan kommer det bli obligatoriskt. Därefter kommer man få jobba tills man är 70 och sedan blir det obligatoriskt och så vidare. Jag har skrivit mycket om det i andra artiklar, se mina ”relaterade artiklar” nederst.

Om man ändå ska se något positivt, så är vårt pensionssystem i en global jämförelse ganska bra. Utomlands, framförallt i t.ex. USA, har man enorma problem med pensionsåtagande. Men det betyder inte att man kan somna om. För det här kommer att ske, det är bara en tidsfråga. Twittraren PerPenning uttryckte det som:

De kommer att råka ut för 40-40-40-blåsningen. Man arbetar 40 timmar i veckan, i 40 år, för att sedan leva på 40 procent av lönen.

Redan idag kan man se små tecken i alla reportage om pensionärer som knappt har möjlighet att leva på sin pension. Nedan följer en ledarartikel från Aftonbladet på ämnet:

• Jobbar hela livet – får usel pension

Få gånger jag delar åsikt med en vänsterinriktade Aftonbladet och Eva Franchell, men att pensionssystemet borde ses över håller jag med om.

Om man inte kan bli bankdirektör, vad ska man göra?

Det var lite roligt med den äldre damen i videon. Hon oroade sig inte för sin pension, hon var ju en före detta bankdirektör. Så, vi andra som inte är bankdirektörer vad kan vi göra?

Jag tror att det viktigaste är att börja tänka på det här redan idag. Om du är som min genomsnittliga läsare så är du i 30-50 års åldern och då kan du börja spara nu. Det är nämligen för sent att göra det när man är 60+. Det är nämligen tyvärr perioden då man behöver börja skörda och har man inte sått, finns det av förklarliga skäl inget att skörda. Då är det bästa tipset att försöka hitta något extra-jobb som man kan styra själv.

Det bästa tillfället att spara var för 20 år sedan. Det näst bästa tillfället är idag.

För det första tror jag att det är viktigt att man sätter av till sitt sparande varje månad, minst 10 procent, men helt ärligt faktiskt helst uppemot 20 procent. Sedan förstår jag att man kanske inte har möjligheten. I en kommande artikel visar jag Danske Banks undersökning om att var femte person inte har 11 000 kr till en oförutsedd utgift. Då gäller det att börja där man kan och använda sig av principen ”spara mer imorgon”. Den går ut på att spara mer när man får t.ex. en löneförhöjning, skatteåterbäring, present eller något annat.

Några tips på vad man kan göra

Så här resonerar jag själv kring min pension. Det absolut viktigaste är det egna sparandet i en pengamaskinen. Där lägger man undan en del av sin lön varje månad och investerar den enligt någon av min modellportföljer. Har du mer än 15 år till pension, då skulle jag nästan rekommendera ”Globala barnportföljen” som fungerar utmärkt till ett pensionssparande.

Nästa sak är att försöka höja sin lön så mycket som möjligt upp till brytgränsen för pension. Den ligger på ca 39 000 kr i månaden. Det är nämligen som så att ca 18 procent av vår lön sätts av i pension. Av dessa går 2,5 procent till PPM (upp till max 7.5 inkomstbasbelopp som är 61 500 kr för inkomstår 2017). Att få upp lönen är superviktigt eftersom det kommer att spela stor roll för dig. Särskilt också eftersom man alltid pratar om pensionen som X procent av slutlönen. Ju högre slutlön, desto bättre pension.

När det gäller förvaltningen av PPM så ligger jag i sjunde AP-fonden, AP7 Såfa. Jag är precis som jag alltid tjatar om aktivt inaktiv. Jag har valt det alternativet som man få om man inte väljer någonting. Det är nämligen väldigt bra, där är en hög andel aktier och de har dessutom en hävstång på uppemot 50 procent och avgiften är låg. Jag tror inte på alla dessa tjänster som kan förvalta upp PPM-sparandet. Icke-val alternativet är bra nog för mig och tillräckligt bra för de allra flesta påstår jag.

Om du kan få tjänstepension från din arbetsgivare så är det också något att tacka och ta emot. Förvalta det också på samma passiva sätt som t.ex. globala barnportföljen. Egentligen gillar jag inte inlåsning- och avgiftseffekterna på tjänstepensionssparande, men det är bättre än att inte göra det. Löneväxla dock inte om du har en lön under 40 000 kr per månad. Jag har skrivit om löneväxling här.

Håll koll på din pension via minpension.se, det är faktiskt mig veterligen det bästa sättet att hålla koll på sin pension. Där kan du följa och göra prognoser på hur det kan komma se ut för dig personligen.

Om du har något mer tips som jag har missat, kommentera gärna! :-)

Relaterade artiklar

• Ska man pensionsspara som ung? - Mina tips och tankar om läsarfrågan kring att pensionsspara i vanliga eller börshandlade särskilt för dig som är ung.
• Tips för en bättre pension - Skaffa en plan B för din pension. Statens plan A är inget vidare...
• Då kom det första förslaget om höjd pensionsålder... - Historien om den kokande grodan som inte har någon relevans alls...
• Nej, det är INTE värt att löneväxla till ett pensionssparande - En läsarfråga om löneväxling, tjänstepension och pensionssparande i allmänhet...
• Pensionen kommer inte att räcka till... - Tankar kring det orange kuvertet och att redan idag finns 225 000 fattigpensionärer i Sverige
• Läsarfråga: pensionspara eller inte? - Pensionslösningarna som bankerna erbjuder är mer gjorde för att de ska bli rika än att du ska bli det...

I grunden tycker jag att pensionssparandet är en väldigt bra grej. När den infördes 1913 som allmän folkpension var den mer eller mindre revolutionerande. Alla som inte var arbetsföra, orkeslösa, inte kunde reda sig som det hette då eller var 67 år fyllda fick en ersättning från staten. Sedan 1913 har pensionen gjorts om flera gånger inte minst för dryg 25 år sedan när man införde det nuvarande systemet.

Problemet med pensionssystemet är dock inte systemet utan snarare demografin. I Sverige blir vi färre som jobbar och vi lever längre. Det är ju bara att jämföra med siffror från SCB. För en person född 1913 var den förväntade livslängden 55.8 år för män och 58.4 år för kvinnor. För en person född 2015 är den förväntade livslängden 80.3 år för män och 84.0 för kvinnor. Det är ju nästan 25 års skillnad. Sätt det i relation med att pensionsåldern dessutom då har minskat från 1913 års gräns om 67 år och dagens gränst om 65 år. Det känns ju inte att man behöver vara ingenjör för att räkna ut det ohållbara i det.

Av ovanstående anledning brukar jag roa mig med att i det orange kuvertet titta efter rubriken ”hur länge du behöver jobba om medellivslängden var oförändrad”. Jag har sparat mina anteckningar från föregående år och så här ser utvecklingen ut:

I tabellformat ser det ut som följer:

Ingen förändring i år alltså. Följer det mönstret så skulle jag alltså gissa på en korrigering under nästkommande år. Min gissning blir 69 år och 2 månader. Jag tror dock att för de flesta så ”lever” det ändå som att man ska gå i pension när man fyller 65. Det är ju så det alltid har varit. Jag känner mig dockk 100 % säker på att detinte kommer att bli så.

Redan nu pratar man om i politiska pensionsutredningar om att pensionsåldern bör kopplas till medellivslängdens utveckling. I den stora pensionsutredningen (488 sidor!) som presenterades för något år sedan. Så här står det till exempel i deras sammanfattning:

Sverige har fortfarande en de facto normal pensionsålder på 65 år. Antalet arbetade timmar ökar bland äldre, men mycket långsamt. Det är inte uthålligt. När vi lever längre måste vi arbeta längre, annars blir pensionsnivåerna för låga, försörjningsbördan orimlig och välfärdens finansiering hotas. [..]  Om inte arbetslivet förlängs kommer pensionsnivåerna efter hand att bli allt lägre, vilket undergräver förtroendet för pensionssystemet. Försörjningsbördan för dem som arbetar kommer att bli orimlig. Pensionsutredningen SOU 2013:25 sid 23-25

De förslag som bland annat presenterades i utredningen var:

• Tidigaste uttaget ska ske från 62 års ålder (höjning med 1 år från dagens 61 år)
• Gränsen för uttag från tjänstepension ska ske från 62 års ålder (höjning med 7 år från dagens 55 år)
• Garantipension ska börja gälla från 67 år 2019 (höjning från 65 år idag)
• LAS-åldern höjs från 67 till 69 år

Det här skulle spara staten flera miljarder om året. Tittar vi på befolkningsutvecklingen, statens finanser och hur politiker brukar bete sig så är det ingen högoddsare att det här kommer att ske. Särskilt när samma utredning även har citet såsom:

Den faktiska pensionsåldern och antalet arbetade timmar bland äldre behöver dock höjas redan på kort sikt. Annars kan problemen förvärras relativt snabbt när det gäller förtroendet för pensionssystemet och finansieringen av välfärden. Pensionsutredningen SOU 2013:25 sid 30

Det kommer sannolikt bara att smygas in ungefär som den beräknade åldern i det orange kuvertet enligt ovan, ämnet är nämligen väldigt kontroversiellt. Vill man därför i framtiden kunna bestämma när man vill gå i pension, då tror jag att man behöver ta hand om sin ekonomi på egen hand.

Kort introduktion till pensionssystemet

För att ge bakgrund till dig som kanske inte har funderat så mycket på pensionen tidigare så kan man säga följande om pensionen i Sverige.

I korthet fungerar det som följande om man börjar nedifrån i pyramiden:

• Den allmänna pensionen består av två delar:
  • Inkomstpensionen där det varje år avsätts 16 % av din pensionsgrundande inkomst
  • Premiepensionen där det varje år avsätts 2.5 %.
  • Den som inte har haft någon inkomst får garantipension
• Tjänstepensionen är en avsättning som din arbetsgivare gör utöver det obligatoriska statliga
• Det egna sparandet, tidigare kallat för IPS (individuellt pensionssparande) är inget som längre rekommenderas, då avdragsrätten är borta.

Den allmänna pensionen har ett intjänandetak^källa för 2016 på 37 063 kr. Det betyder att på den nivån får du maximal avsättning till din pension i de statliga systemen. I andra artiklar har jag skrivit att taket för maximala förmåner i det svenska välfärdssystemet ligger på ca 39 000 kr. Mer om det nedan och lite senare i den här artikeln.

• Nej, det är INTE värt att löneväxla till ett pensionssparande - En läsarfråga om löneväxling, tjänstepension och pensionssparande i allmänhet...

Den här gränsen gäller dock inte tjänstepensionen, utan den kan vara hur stor eller hur liten som helst.

Det intressanta/tragiska(?) är pensionsprognosen

Det som jag egentligen tycker är mest intressant är själva pensionsprognosen som står i det orange kuvertet. Jag tror också att det är den största anledningen till att människor får ångest av att öppna det. Jag tror nämligen jag skulle få det om jag hade statens pensionslösning som min enda Plan A och inte hade någon Plan B.

Jag har drivit företag de senaste 10 åren och inte alltid kunnat plocka ut en lön som fyller på pensionen maximalt och jag är ganska försiktig general när det gäller placeringar. Det gör att prognosen för min pension enligt det orange kuvertet ser ut som följer. Den består av den allmänna inkomstpensionen och premiepensionen (PPM):

Helt ärligt så är det en ganska tragisk läsning. Om jag inte är felunderrättad så motsvarar 9 900 kr studiebidraget och studielånet från CSN. Då ska man dessutom betala skatt på ovan. Det borgar ju inte för något fantastiskt liv, inte om man vill bo kvar i Sverige i alla fall. 12 500 kr eller ens 17 200 kr är ju inga fantastiska inkomster heller tyvärr.

Det här är anledningen till att jag personligen tycker att man behöver skapa sig en egen plan för hur man vill att livet på äldre dagar ska se ut.

Tjänstepensionen kan göra saken lite bättre

Som tur är är inte prognosen i det orange kuvertet heltäckande, eftersom de flesta i Sverige som arbetare på en kollektivavtals-ansluten arbetsplats även har en tjänstepension. Tjänstepensionen gör det dock bara marginellt bättre. Enligt de flesta kollektivavtal är avsättningen ca 4.5 % på lönen.

För att göra en pensionsprognos som inkluderar tjänstepensionen och det egna individuella sparandet rekommenderar jag MinPension.se:

• Minpension.se 

Jag tycker det är ganska roligt att laborera med siffrorna med hjälp av deras verktyg. Om jag ställer in att jag går i pension vid 65, behåller min nuvarande lön på 36 000 kr i månaden och inte har någon avkastning kommer min pension att se ut som följer:

Tjänstepensionsdelen förbättrar pensionen något, men det är fortfarande inget fantastiskt. Vill man således ha ett rikt liv som pensionär också behöver man således göra andra saker för att förbättra sin pension.

Förbättra ditt pensionssparande

Det finns ett par olika sätt att förbättra sitt pensionssparande och nedan tänkte jag försöka sammanfatta de bästa tipsen som jag känner till. Har jag missat något, så får du gärna kommentera.

1. Höj din lön så mycket som möjligt upp till 39 000 kr/mån

Det som ofta har störst inverkan på hur pensionen blir är ju avsättningarna från lönen. I skrivande stund, 2016, sker den maximala avsättningen vid  37 063 kr. Jag vet att det är mindre än 10 % av Sveriges befolkning som har den månadslönen, men varje tusenlapp extra i månaden ger bokstavligt talat extra hundralappar i sparande till pensionen.

• Ditt jobb är grunden till din förmögenhet - Några tankar om sparande i förhållande till vårt dagliga jobb
• Nej, det är INTE värt att löneväxla till ett pensionssparande - En läsarfråga om löneväxling, tjänstepension och pensionssparande i allmänhet...

2. Kontrollera om du har rätt till tjänstepension

Om du arbetar på en kollektivavtalsansluten arbetsplats så har du en avsättning till tjänstepensionen på ungefär 4.5 %. Om du inte arbetar på en sådan, prata med din arbetsgivare om att kunna få en sådan – dock inte som löneväxling. Se artikel ovan om det.

Om du har ett eget företag – då är det inte lika självklart med tjänstepension. Tjänstepensionen är visserligen avdragsgill upp till 30 % av lönekostnaden men i många fall så lönar det sig inte. Anledningen är att du spekulerar i skattesatsen, de flesta egenföretagare kommer sannolikt ha en högre skatt i framtiden på sin tjänstepension än om de hade plockat ut pengarna privat idag och sparat dem i en pengamaskin.

3. Sluta spara i ett eget privat pensionssparande (IPS)

Fram till 2015 fick man ett avdrag på skatten på upp till 12 000 kr per år om man sparade till sin pension. Det här avdraget sänktes till 1 800 kr 1 januari 2015 för att tas bort helt och hållet den 1 januari 2016. Det innebär att det idag inte finns någon anledning att spara privat till pensionen i IPS-lösningar. Det är istället betydligt bättre att skapa sig en egen pengamaskin i likhet med Nybörjar- eller RikaTillsammans-portföljen som läggs i ett vanligt ISK-konto.

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

4. Fokusera på procenten

Ett pensionssparande är per definition ett långsiktigt sparande. Det gör att en skillnad på bara några få procent får en väldigt stor skillnad. Den genomsnittliga avkastningen på inkomstpensionen har, enligt Pensionsmyndigheten, från start varit 2.5 % (går ej att påverka) och 5.7 % på PPM (går att påverka). Jag blev personligen lite förvånad att den var så pass hög, ända till jag insåg att över 1 500 000 människor inte har gjort något val och låg i statens alternativ som är låg avgift och följer index. Bra där sjunde AP-fonden!

Så här ser den genomsnittliga värdeutvecklingen ut i procent per den 29 februari 2016.

Tillbaka till ämnet, den genomsnittliga avkastningen på den aktiefonder ligger på ca 8 % så, där finns fortfarande 2.2 % att hämta, särskilt på långa tidsperioder. För att ta ett exempel, den genomsnittlige svensken var i december 2015, 43.3 år gammal enligt Kommun- och landstingsdatabasen. Det genomsnittliga värdet (kontobehållningen) på PPM-kontona var under förra året 132 500 kr.

Räknar vi på att den 43 årige genomsnittssvensken, fortsätter få genomsnittsinsättningen på 6 700 kr och har ett startvärde på 132 500 kr kan vi räkna ut det förväntade värdet vid 65 års dagen vid olika årsavkastningar med hjälp av ränta-på-ränta kalkylatorn.

För att kunna räkna ut det vad det här blir per månad, behöver man ta fram Pensionsmyndighetens delningstal, som för en 65 åring idag är 15.85. Formeln blir således:

• Pensionskapital / Delningstal för specifik ålder / 12

Det ger följande månadsbelopp:

De här pengarna är dessutom livsvariga. Enligt mig är det en ganska stor skillnad i belopp i förhållande till förändringen i procent. Om man går i pension senare får ju pengarna jobba längre och det gör ju att avkastningen också hinner bli högre. De sista åren spelar väldigt stor roll och det är därför som staten försöker få oss att arbeta längre.

Normalt sätt brukar jag också i artiklar som denna fokusera på avgifterna. Precis som en liten procentenhet kan höja avkastningen, så kan en avgift på några procent helt förstöra en avkastning. Här behöver man dock ge mycket eloge till Pensionsmyndigheten som har förhandlat ner avgifterna ganska drastiskt. På deras hemsida kan man läsa att avgiften utan rabatt skulle i genomsnitt vara 0.73 % per år, men istället ligger på 0.22 % per år. Det är en besparing på 0.5 % år och som du kan se ovan, så gör det också en stor skillnad.

5. Övriga pensionstips

De här tipsen kan du inte påverka särskilt mycket, men de kan vara bra att veta om.

• Om du får barn, så får den föräldern som tjänar minst en insättning på en halv pensionsrätt under barnets första levnadsår som en kompensation. Läs mer.
• Om du blir arbetslös eller sjuk kan det vara bra att känna till att A-kassa, sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning är pensionsgrundande.
• Det går att teckna ett efterlevandeskydd för PPM när man börjar ta ut den. Läs mer.
• Med risk att vara övertydlig – ju längre du jobbar, desto högre blir din pension.
• Ju tidigare du börjar spara (ju tidigare du får en hög lön) desto mer pengar blir det i slutet.

6. Börja bygg din egen pengamaskin

En ny pensionsprognos

Gör man då om prognosen hos minpension.se, räknar jag med en 6 % avkastning i genomsnitt på min PPM och min tjänstepension ser det istället ut så här.

Prognos på 2.10 % – pensionsmyndighetens rekommendation

Prognos på 6 % – genomsnittet för pensionsspararna och under börsgenomsnittet

En ganska väsentlig skillnad mot scenariot innan. Det här ligger till och med över min levnadssituation idag. Jag skulle säga att incitamentet är väldigt stort att lägga tid på att uppnå den här avkastningen om 6 % eller mer.

Nybörjarportföljen för att nå 6 %

Jag tror personligen att det går att uppnå 6 %, det är verkligen inte en orimlig avkastning. Särskilt med tanke på att den genomsnittlige spararen har 5.7 %. Jag själv ligger lite över snittet, vilekt jag är nöjd med särskilt eftersom jag är en ganska stor fegis och inte har tagit särskilt mycket risk 11.7 på en skala 1 – 36. Min nuvarande PPM-portfölj har 35 % räntefonder enligt principen i nybörjarportföljen.

Nybörjarportföljen

Det sättet som jag har försökt spara i PPM-portföljen är enligt principerna för nybörjarportföljen. Det vill säga att jag har haft en fördelning på ungefär lika mycket ränte- och obligationsfonder som jag är år gammal och resten i aktiefonder. Fördelningen som jag körde på under 2015 var:

Om jag skulle säga något om fonderna är det följande:

• Danske Invest Global Index – en bred globalfond då min favoritfond DNB Global Indeks inte finns i PPM. Bra val.
• Didner & Gerge Aktiefond – en av de bättre aktiefonderna med exponering mot Sverige. Alternativet var Avanza Zero men då D&G-fonden har rabatt på avgiften valde jag den här.
• BlackRock World Gold Fund – en spekulation som jag gjorde förra året som slog väl ut, men bara med en fördelning på 10 % av portföljvärdet.
• Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index – en spekulation på också 10 % av portföljvärdet.
• Spiltan Räntefond Sverige – en lågrisk-fond som är ganska lik kontanter.

Majoriteten av pengarna (ca 80 %) var således i fonder som väl matchar de fonder som jag brukar anse som de bästa fonderna:

• Bästa indexfonderna och aktivt förvaltade fonderna 2016 - En sammanställning för dig som vill börja spara i de bästa fonderna 2016

Guldet och tillväxtmarknaderna var spekulationer som jag kommer byta bort nu. Nej, jag lever inte alltid 100 % som jag lär, men jag försöker. Egentligen spelar dock inte så stor roll då de två spekulationerna tog ut varandra och värdet bestämdes ändå av global-fonden i kombination med Spiltan-fonden. Återigen ett tecken på att det i princip är lönlöst att försöka slå index över tid.

Om du vill läsa mer om nybörjarportföljen och bakgrunden till den läs nedan, tips på fonder finner du i länken ovan.

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

Tips för att slå 6 % – Kollektiva Fondval

Jag har sedan länge varit oerhört kritisk till företag som har sålt PPM-tjänster där de lovar att man med just deras fantastiska hjälp ska slå 6 %. Som tur är gjorde Pensionsmyndigheten processen ganska kort med dessa för något år sedan när de förbjöd automatiska externa byten av fonder.

För någon månad sedan blev jag tipsad av er läsare om en ny tjänst som heter Kollektiva Fondval (annonslänk). Grundidén hos den tjänsten var att genom att ansluta sig till deras tjänst så delade man med sig av sitt upplägget på sitt sparande. De jämför sedan ditt upplägg med de bästa i din generation och du får sedan möjligheten att byta till samma fonder som de bästa i din generation har. Tjänsten skulle dessutom vara avgiftsfri.

Jag blev nyfiken och testade den själv, gillade vad jag såg och bestämde mig för att undersöka det närmare. Eftersom företaget sitter i Malmö där jag bor, var det ganska enkelt att sätta upp ett möte med Pontus Kristiansson som är en av grundarna. Jag intervjuade honom på framförallt mina stora invändningar:

• Hur tjänar företaget pengar?
• Hur fungerar urvalet och vilken är tidsperioden?
• Vad gällde anmälan till Konsumentverket?

Vid de tillfällen som jag har träffat Pontus, så tycker jag att jag har fått tillfredsställande svar. Företagets ambition är att tjäna pengarna på det värde man sitter på i form av användarnas sammanslagna data – t.ex. att sälja vidare informationen om de bästa fonderna för varje generation till exempelvis fondbolag. När det gäller tidsperioden så var det en jätteviktig fråga för mig, eftersom jag själv är allergisk mot tävlingar såsom t.ex. Börs-SM där den som har mest tur i en begränsad period vinner. När man jämför sig mot de bästa i sin generation gäller det att tidsperioden är lång och att avkastningen är riskviktad, inte den som hade bäst fonder förra månaden. Så var det inte i alla fall, utan det är över längre tidsperioder.

I höstas blev företaget anmält till Konsumentverket av Pensionsmyndigheten för falsk marknadsföring och det var något som jag tog upp. Enligt de uppgifter jag har fått sedan dess är ärendet är avklarat och att Kollektiva har ändrat i sin marknadsföring. Det gällde nämligen att man skulle förtydliga att datan som tjänsten baserade sig på inte var alla PPM-sparare, utan bara de som var anslutna till tjänsten. Det tycker jag är väsentligt att veta och det är något som idag tydligare framgår när man är inloggad i tjänsten. Se videon nedan:

Jag rekommenderar dig att testa tjänsten, det är gratis och du behöver inte göra något annat och du får om inte annat bara se hur du ligger till i förhållande till de andra PPM-spararna i din generation. Dessutom, ju fler vi är som anmäler oss till tjänsten, desto bättre blir den eftersom urvalet ökar. Så jag ser egentligen inga nackdelar med att pröva, förutom att man blir påmind om sin pension ungefär en gång i månaden när de skickar ut sina nyhetsbrev.

• Testa Kollektiva Fondval – för att jämföra hur du ligger till med de bästa i din generation och få tips på de bästa PPM-fonderna just nu. → (annonslänk)

Som jag säger i videoklippet så får jag en liten ersättning av Kollektiva om du testar deras tjänst, men eftersom det är kostnadsfritt, du riskerar ingenting så kan jag verkligen stå för det och jag skulle rekommenderat den även utan ersättningen. Den gör det dock möjligt för mig att skriva en sådanhär artikel på över 3 000 ord som tar mer eller mindre en hel arbetsdag att skriva.

Slutord

Sammanfattningsvis så vill jag säga att jag tycker att vi har tur som har förmånen att bo i ett välfärdssamhälle med pension som man faktiskt överlever på även om det inte innebär någon lyx. Det är långt i från alla länder i världen som har det så. Några av mina indiska kollegor berättade om hur de har sina far- och morföräldrar inneboende hos sig eftersom där inte finns någon pension att tala i i Indien.

Med det sagt så tänker jag också att det för de flesta som inte börjar tänka på sin ålderdom idag, kommer att med stor sannolikhet få en lägre levnadsstandard på äldre dar än vad de har idag. Det är i princip bara 40-, 50- och kanske 60-talisterna som kommer att ha en sådan pension som man ser de äldre ha idag. Jag tror i mångt och mycket att dagens äldre verkligen hade tur i och med att många ekonomiska faktorer samspelade. Jag tror att vi som är födda på 80-talet och senare inte kommer att kunna räkna med att om vi bara gör samma, så kommer det ordna sig för oss också.

Det är en av anledningarna till att jag tjatar på de flesta att skaffa sig en Plan B. För den Plan A som de flesta tittar på idag, den kommer inte vara likadan i framtiden. I det här fallet, som jag skriver i artikeln ovan, bör man göra det bästa man kan av den planen. Försöka höja sin inkomst så mycket som möjligt så att man får så stora avsättningar som möjligt, man kan försöka förvalta sin pension så bra som möjligt, att minst ligga på 6-8 % per år år i avkastning, be om avsättning till tjänstepension och så vidare.

Men samtidigt så bör man bygga sig en egen pengamaskin vid sidan om. Kan man dessutom kombinera det här med att tänka lite utanför boxen, än bättre. Ett sådant sätt är ju att man kanske kan planera för en ålderdom som nödvändigtvis inte behöver vara i Sverige. Jag pratade med en taxi-chafför som jobbade 3 månader om året i Sverige och resten av tiden bodde han i Filippinerna. Hans extra-inkomst plus pension räckte inte till här hemma, men där borta räckte det till bra boende och hemhjälp varje dag.

Oavsett vilket, så är det idag som man behöver så får för att i framtiden kunna skörda. Lycka till!

Relaterade artiklar

• Kollektiva Fondval (annonslänk) – jämför din egen historiska PPM-avkastning i förhållande till de andra i din generation
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• Då kom det första förslaget om höjd pensionsålder... - Historien om den kokande grodan som inte har någon relevans alls...
• Nej, det är INTE värt att löneväxla till ett pensionssparande - En läsarfråga om löneväxling, tjänstepension och pensionssparande i allmänhet...
• Pensionen kommer inte att räcka till... - Tankar kring det orange kuvertet och att redan idag finns 225 000 fattigpensionärer i Sverige
• Läsarfråga: pensionspara eller inte? - Pensionslösningarna som bankerna erbjuder är mer gjorde för att de ska bli rika än att du ska bli det...

Jag har de senaste veckorna tyvärr varit djupt engagerad i andra projekt och bloggen har tyvärr hamnat sist i kön. Jag kommer dock försöka få ordning på det inom kort, samt så hoppas jag få dela med mig av lite coola saker som faktiskt händer. Oavsett vilket så tycker jag det är väldigt intressant med politik och försöker följa med i nyheterna så gott som det går – och sitter man lite på distans och är uppmärksam så händer det mycket spännande i området privatekonomi.

Jag har i många artiklar berört att pensionen i Sverige inte kommer att räcka till i sin nuvarande form. Det går helt enkelt inte ihop att vi lever ett år länge per decennium men har en lägre pensionsålder än vad vi hade 1913. I Sverige införde vi allmän folkpension 1913 om jag inte minns helt fel. Dealen var att om du jobbade hela ditt arbetsliv fram till du var 67 år gammal, så betalade staten alla dina utgifter fram till den dagen du dog. Typ. Saken vara bara att utifrån statens perspektiv var det ganska riskfritt. Medellivslängden var nämligen 60!

• Pensionen kommer inte att räcka till... - Tankar kring det orange kuvertet och att redan idag finns 225 000 fattigpensionärer i Sverige

Drygt 100 år senare så har vi sänkt pensionsåldern till 65 år samtidigt som medellivslängden har ökat till ungefär 84 år. Det krävs ju inget mattegeni för att räkna ut att om vi går i pension tidigt, vi lever längre och vi blir färre i Sverige som jobbar att pengar ut och pengar in, inte kommer att gå ihop.

Problemet för politiker är ju att man inte kan höja pensionsåldern i ett slag med säg 10 år. Det är ju politiskt självmord. Man gjorde en liknande grej i Grekland i början av deras kris. Det var första och ända gången jag har sett pensionärer i kravaller stå och kasta sten på polis. Helt förklarligt, högst sannolikt hade jag gjort samma sak om jag var 65 planerade att gå i pension efter ett helt arbetsliv och en politiker skulle sagt ”Grattis Jan, du har fått 10 år till…”

Så hur gör vi i Sverige – jag älskar Sverige och några saker är så typiska oss. Det första är vår förkärlek för utredningar. När Ulf Kristersson (m) var socialförsäkringsminister så uttalade han sig om att pensionsutredningen var en av vår tids i särklass viktigaste utredningar. Den kom fram till något som den kallar för riktålder för pension som räknas upp med avseende på medellivslängden. Enligt förslaget så skulle den tillämpas för första gången 2019 och öka pensionsåldern med 1 år till 66 och sedan successivt öka till 67 år 2022 och 68 år 2034.

Det här var två år sedan, problemet är att sedan dess har mer eller mindre inget hänt förrän igår på nyheterna, när vår nya socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (s) tog sig an bollen. Till SvD säger hon:

Utgångspunkten i diskussionerna är att medellivslängden stiger. Vi behöver därför fler arbetade timmar för att upprätthålla finansieringen av systemet. Annika Strandhäll (s)

Jag måste ge politiker credit för att vara duktiga på att omformulera saker. Det hon säger ovan i form av ”fler arbetade timmar” låter ju mer neutralt än att säga att du och jag behöver jobba längre än till 65. Alternativet är att fler jobbar, men det lär inte hända tyvärr. Ambitionen just nu är att innan nästa val 2018, höja pensionsåldern till – tadaa – 66 år. Rakt i linje med utredningen som legat vilande.

I grunden så tycker jag personligen inte att det här är något dåligt. Tvärtom. Det är bra att politikerna tar tag i det och att det görs samstämmigt. Jag håller dessutom helt och hållet med i analysen:

Medellivslängden ökar med ett år varje decennium. Men den ålder som människor går i pension har inte ökat i den utsträckning som man trodde när man träffade den överenskommelse som vårt pensionssystem vilar på. Annika Strandhäll (s)

Det som jag däremot tror är att de flesta av oss som har relativt långt till pensionen inte reflekterar så mycket över processen som tenderar se ut som följer:

1. Tillsätt en utredning om pensionsåldern
2. Vänta två år på resultatet från utredningen som föreslår en höjning av pensionsåldern
3. Politikerna fattar beslut om att det ska vara möjligt att jobba tills man är pensionsålder + 2 år
4. Politiker fattar beslut på att man inte ska få säga upp någon på grund av åldersskäl
5. Politiker fattar beslut om att höja minimi-pensionsåldern med minimi-pensionsålder + 1 år
6. Vänta ett år.
7. Tillsätt en ny utredning om pensionsålder
8. Repetera 1 – 7 om och om igen

Det vill säga att det är som med metaforen med den kokande grodan. Sätter du ner en groda i kokande vatten så protesterar den och hoppar ut. Sätter du ner den i ljummet vatten och kokar upp den långsamt så kommer den inte notera temperaturökningen och stanna kvar till sin sista stund. Men den metaforen har inga likheter med oss människor. :-)

Det som jag tror blir allt viktigare från ett privatpersonsperspektiv är helt enkelt att man börjar ta ansvar för sin pension själv. Inte nödvändigtvis genom att man pensionssparar i de lösningar som erbjuds från bankerna – de är mest gjorda för att göra bankerna rika.

• Läsarfråga: pensionspara eller inte? - Pensionslösningarna som bankerna erbjuder är mer gjorde för att de ska bli rika än att du ska bli det...
• Nej, det är INTE värt att löneväxla till ett pensionssparande - En läsarfråga om löneväxling, tjänstepension och pensionssparande i allmänhet...

Man behöver se till att skapa sitt eget sparande och sin egen pengamaskin. Jag personligen litar inte på att jag som är född 1981 kommer att kunna leva på den pension som jag har tjänat in till min pensionsdag, när den än blir. Den andra lösningen på politikernas problem ovan, som man också börjat se nämligen, är att man sänker pensionerna i absoluta tal. Det kan man göra på många sätt även utan att säga det rakt ut, ett favoritsätt politikerna har är nämligen att inte höja bidragen i takt med inflationen.

• Inflation - statens ultimata illusion som gör dig fattigare när du tror att du blir rikare - Del 2 i recensionen av Peter Schiffs bok "Crash Proof 2.0 - How to profit from the economic collapse".

Mitt förslag är således att du själv lägger undan pengar som du sparar långsiktigt till din pension. Där finns flera sätt att göra det på, de sätt som jag själv gör är att spara i flera olika tillgångstyper under lång tid. De flesta har ju faktiskt fler än 10 år kvar till pension och då lämpar sig t.ex. sparande enligt nybörjarportföljen eller RikaTillsammans-portföljen ganska väl.

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

Relaterade artiklar

• Alla artiklar om pension och på RikaTillsammans

Externa länkar

• Dagens Nyheter – ”Regeringen vill fatta beslut om höjd pensionsålder”
• Svenska Dagbladet – ”Räkna med höjd pensionsålder före nästa val.”

På senare tid har jag fått flera läsarfrågor kring om man ska löneväxla och sätta av mer pengar till exempelvis pensionen – särskilt nu när man har gjort det privata pensionssparande (IPS) mindre attraktivt med den minskade avdragsrätten som dessutom helt upphör till årskiftet 2015/16. Att löneväxla till pension innebär att du , genom att göra avdrag på bruttolönen (lönen före avdrag för skatt), avstår lön som istället betalas in till en pensionsförsäkring eller liknande. Eftersom arbetsgivaren betalar en lägre skatt på pensionspremier än på lön finns det utrymme för arbetsgivaren – att utan en ökad kostnad – skjuta till extra pengar när du växlar lön till pension.

Min personliga åsikt är att löneväxling, för de allra flesta, trots det INTE är att rekommendera. Min upplevelse är också att reglerna är långt ifrån självklara. Som alltid gäller således, kolla upp det här med din rådgivare eller personalavdelning innan du fattar några slutgiltiga beslut.

Löneväxla INTE om du tjänar under 39 072 kr/mån

Utifrån min erfarenhet och det som jag har förstått kring löneväxling så är de för de flesta inte lönt att löneväxla till pension om man tjänar under 39 072 kr i månaden. Det är nämligen som så att din lagstadgade allmänna pension, sjukpenning, föräldrapenning och andra socialförsäkringsförmåner kan påverkas negativt av att växla lön till pension.

Summan på 39 072 kr är räknad som 8.07 inkomstbasbelopp, vilket i sin tur är räknad på 7.5 inkomstbasbelopp som är taket för den pensionsgrundande inkomsten samt den allmänna pensionsavgiften (som inte är pensionsgrundande). I den räkningen har jag även tagit höjd för den högsta föräldrapenningen som ligger på 10 prisbasbelopp. Sammanfattningsvis; för att undvika att din pension och de andra förmånerna påverkas negativt bör du ha en lön över 39 072 kr efter löneväxling.

Om du har en lön över 39 072 kr i månaden så kan det vara lönsamt. Men då bör följande punkter gälla:

• Eftersom företaget betalar lägre skatt för pensionspremier än för lön så ska mellanskillnaden tillfalla dig (för företaget ska det vara kostnadsneutralt).
• Det är din bruttolön före löneväxling som ska utgöra underlag för beräkning av avtalsförmåner och tjänstepension, annars tjänar företaget på det.
• Vid lönerevision är det lönen före växling som ska löneförhandlas
• Att bruttolönen efter löneväxling är mer än 39 072 kr.
• Bind inte upp dig i långa tidsperioder

Brytgränser, inkomstbasbelopp (IBb) och prisbasbelopp (PBb) för 2015

Där är några basbelopp som är viktiga att hålla koll på. Inkomstbasbeloppet för 2015 är 58 100 kr och prisbasbeloppet är 44 500 kr.

Dessa brytpunkter är således viktiga att hålla koll på.

• Lön som understiger 8,07 IBb  (39 072 kr/mån) gör att ålderspension sänks.
• Lön som understiger 7,5 PBb (27 813 kr/mån) gör att sjukersättningen sänks
• Lön som understiger 10 PBb  (37 083 kr/mån) gör att föräldrapenning sänks

Lönesummor, skatter och sociala avgifter

Det första behöver man titta på hur det fungerar med skatter, lönesummor  och sociala avgifter i Sverige. Om vi utgår från en månadslön så är den totala bruttolönesumman, 12 gånger bruttolönen. På denna betalar arbetsgivaren sociala avgifter i vilken arbetsgivaravgiften ingår. För de allra flesta är den 31.42 %. För ungdomar födda 1990 eller senare är den 25.46 % och för pensionärer födda 1949 eller tidigare är den 10.21 % (ingen avgift för dem födda innan 1937). Tar vi några räkneexempel nedan, som är räknat på någon född mellan 1949 och 1990.

Det vanliga är att majoriteten av årsbruttolönen kommer in i din ekonomi som lön, men utifrån företagets perspektiv är det ju inte tvunget att det ska vara så. Om du väljer att fördela bruttolönen annorlunda, så är det, ur en ekonomisk synvinkel, kostnadsneutralt för företaget. Det här här löneväxling kommer in som koncept, man växlar alltså en del av den här summan till något annat än vanlig lön för att få ut ett upplevt mervärde.

Om vi sedan för ordningens skull ska ta den skatten som du betalar på din bruttolön för att få ut din nettolön, så ser det ut som följer:

Utan att gå in på det i detalj kan man konstatera att en hel del av pengarna går till skatt som du och företaget betalar. Tumregeln brukar vara att om man får 1 000 kr i handen så har man själv och arbetsgivaren också betalat ungefär 1 000 kr i skatt.

Fördelar med löneväxling

Löneväxling går således ut på att göra en annan fördelning av pengarna än den i föregående stycken. Att istället för att hälften av den totala lönesumman går till skatt så använder man den till andra förmåner. Löneväxling kan göras mot de flesta skattepliktiga och skattefria förmåner, dock inte mot motion, friskvård och andra så kallade personalvårdsförmåner.

Här är det viktigt att hålla i sär skattefri och skattepliktig förmån. Detta eftersom ett bruttolöneavdrag inte minskar ett skattepliktigt förmånsvärde, vilket många tror. Det innebär att fördelarna med ett byte av kontant lön mot en förmån endast uppstår om förmånen i sig är skattefri (eller har en lägre skattesats). Det innebär att den faktiska kostnaden för att få förmånen är lägre än om förmånen skulle finansierar med beskattad lön.

I korthet kan man säga att skillnaden är att du får förmånen för obeskattade pengar. I vanliga fall tjänar man pengar, skattar och sedan får man sin ”grej”. I det här fallet tjänar man pengar, får sin grej och betalar skatt på det som blir kvar – vilket är lönsamt. Normalt sett brukar man prata om att det finns två tillfällen där det här är lönsamt:

• Pensionsförsäkringar (t.ex. tjänstepension) som betalas av företaget
• Vid sjukvård som inte är offentligt finansierad t.ex. IVF-behandlingar och ögonoperationer

För dig som äger eget företag, notera att skattefri förmån inte är avdragsgill, varför fördelen företaget blir mellanskillnaden mellan bolagsskatten och till exempel de sociala avgifterna. Men låt oss ta ett exempel på hur man skulle kunna tjäna på det.

Fördelar med löneväxling – sjukvård

Om du har en månadslön under brytpunkten och t.ex. en IVF behandling kostar 30 000 kr, så blir  den faktiska kostnaden ca 21 000 kronor (=30 000 x 0,69). Du sparar därmed ca 9 000, d v s besparingen blir ca 30 % eftersom behandlingen är skattefri. Vid högre skattesats blir besparingen högre (samma % av behandlingspriset som din skattesats).

Fördelar med löneväxling – pension

Eftersom arbetsgivareavgiften är lägre för pension än för lön, kan du tillgodoräkna dig mellanskillnaden utan att kostnaden ökar för arbetsgivaren. Fördelarna med pensionssparande är att löneskatten på pensionsinbetalningar är lägre än de sociala avgifterna, en skillnad på ca 6 %. För varje 1 000-lapp man avstår i lön får man alltså 1 060 kronor avsatt till pensionen. Eftersom statlig inkomstskatt tillkommer på bruttolön över 35 850 kr/mån (2015), kan löneväxling bli förmånligt, då inkomstskatten (eventuellt) sjunker vid pensioneringen.

Ofta tjänar du mer på att löneväxla ju högre lön du har. Den som har en månadslön på över 35 850 kr betalar statlig inkomstskatt och den som tjänar över 51 340 kronor betalar även värnskatt. Om du hamnar på en lägre skattenivå när du i framtiden tar ut pensionen, så sänker du även din skatt genom att löneväxla.

Den extra pensionsutbetalning som man får vid en löneväxling läggs ofta på tjänstepensionen. Tjänstepension är dock inte någon förutsättning för löneväxling. Vissa företag erbjuder löneväxling istället för tjänstepension. De betalar helt enkelt en högre bruttolön och sedan är det upp till den anställde att välja hur mycket man väljer att avstå till sin framtida pension.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att de eventuella fördelarna är:

• Du får ca 6 % mer i sparandet
• Du har möjligheten att sänka din statliga inkomstskatt vid löner över 36 000 kr/mån
• Du har möjligheten att sänka din värnskatt vid en lön över 51 000 kr/mån

En annan fördel är pensionssparande i vissa fall är skyddat mot utmätning. Men jag har inte lyckats få klarhet i vilka fall det gäller och tittar man på Kronofogdens handledning, så är den inte helt tydligt tyvärr.

Nackdelar med löneväxling till pension

Förutom de ovan nämnda nackdelarna med att dina socialförsäkringar urholkas vid en bruttolön på mindre än 39 072 kr efter löneväxling, så påstår jag att där finns ytterligare några nackdelar. Dessa nackdelar gäller löneväxling i allmänhet men faktiskt pensionssparande i synnerhet. Jag är för att man ska spara till sin pension, men jag är mot att man ska göra det i bankernas pensionslösningar. Undantaget är väl en gratislösning med Avanza.

Pengarna är låsta i många år

En stor nackdel som jag upplever är att pengarna är ofta låsta till 65 års ålder. Vissa pensionslösningar tillåter uttag från och med 55 års ålder, men ändå. För mig som mer eller mindre upplever mig lurad att pensionsspara när jag var 25 år gammal, betyder det att pengarna är låsta i minst 21 år till. När jag för något år sedan behövde pengar till en investering var det väldigt frustrerande att uppleva att man hade pengar, men man inte kunde röra dessa. Har man disciplinen att ha en egen pengamaskin enligt t.ex. Nybörjarportföljen eller RikaTillsammans-portföljen så påstår jag att det är betydligt bättre alternativ att spara på.

Dessutom kan pengarna sällan tas ut på kortare perioder än 5 år. Det går alltså inte ens att ta ut pengarna vid ett engångstillfälle.

Många banklösningar är riktigt usla

Den andra stora nackdelen är att många tjänstepensionslösningar är riktigt usla. Jag själv har testat på några olika och ju mer jag har lärt mig, desto mer förbannad har jag blivit. Jag har lämnat bl.a. Länsförsäkringar och SEB Tryggliv för Avanza (annonslänk). SEB Tryggliv har t.ex. en årlig avgift på 0.65 % på hela beloppet som jag inte upplever att man får något som helst värde på. För mig är det i princip en årlig stöld. Uppenbarligen är den inte nödvändig eftersom t.ex. Avanza inte har den.

Det andra är att många av dessa gamla banker har riktigt dåliga utbud på de fonder som man kan välja i sparandet. Återigen med SEB Tryggliv som jag kan bäst, så har de ett väldigt begränsat utbud om man jämför med Avanza och dessutom väldigt höga avgifter. Indexfonder med låga avgifter lyser i princip helt och hållet med sin frånvaro. Så inte bara att de tar betalt en årlig avgift, utan det tar dessutom hutlöst betalt (ca 1.4 %) för fonder som dessutom inte slår sina index.

Då kan man också ställa sig frågan, gör då 1.4 % och 0.65 % någon större skillnad? Låt oss göra en jämförelse i min situation. Jag var 25 år gammal och hade då 40 år kvar till pension. Jag utgår från en genomsnittlig avkastning om 8 % per år, ett sparande på ca 2 000 kr per månad. Jag jämför då SEB Tryggliv med de årliga avgifterna om 0.65 % + 1.50 % + 287 kr med en Avanza-lösning där den enda avgiften är för en indexfond på 0.2 %.

Det blir ganska stor skillnad påstår jag… Det fyrtionde året är det en skillnad på 2 400 000 kr! Gissa vem som har naggat dessa under alla år i det andra fallet…

Spekulation i skattesatser

Den sista nackdelen är att man också spekulerar i vad ens skattesats kommer att vara i framtiden. Om du inte redan idag betalar statlig skatt och värnskatt, påstår jag att sannolikheten är stor att din skatt i framtiden kommer vara högre än den är idag. Vilket är ett argument för att ta ut pengarna idag till en lägre skatt än den framtida. Jag själv räknar med att min skatt sannolikt kommer vara högre i framtiden än den är idag.

Ett alternativ som jag har hört, som man kan hävda är en fördel beroende på hur man är lagd, är att man inte plockar ut sin pension i Sverige utan gör det utomlands. I alla fall för några år sedan hade t.ex. Malta och Portugal ingen skatt på pensionsuttag och jag har för mig att Frankrikes skatt låg på ca 12 %. Det vill säga att då kan man sätta in pengar i sin tjänstepension idag för en skatt på ca 24 % och sedan flytta till Frankrike, vara där 183 dagar om året, och plocka ut allting ”skattefritt”. Eftersom vi har lagar som förbjuder dubbelbeskattning i EU och du betalar skatten där du är bosatt så ska det dessutom vara lagligt. Men som sagt, det här är en hörsägen.

Slutsats

Som sammanfattning så skulle jag säga att för de allra flesta av oss är inte löneväxling ett alternativ som är lönt att överväga. Det är först om man tjänar över dessa 39 000 kr, vilket motsvarar mindre än 9 % av Sveriges befolkning, som det ens är lönt att fundera på det. Men då hamnar man i nästa fallgrop som är pensionssparandet, som om man gör det via de traditionella lösningarna är mindre bra affär. I de fallen bör man överväga att försöka övertala företaget till att byta tjänstepensionsleverantör till t.ex. Avanza (annonslänk). Om det inte går, se till att få flytträtt på din pension så att du åtminstone kan flytta den när du byter arbetsgivare.

Således skulle jag säga att enda gången det riktigt lönar sig att löneväxla det är om man behöver sjukvård som inte bekostas av det offentliga. Eftersom den också är skattefri så kan det bli en riktigt bra affär. I övrigt, nej.

Relaterade artiklar

• Läsarfråga: pensionspara eller inte? - Pensionslösningarna som bankerna erbjuder är mer gjorde för att de ska bli rika än att du ska bli det...

Externa källor och räknare

• Beräkna lön efter skatt – rakna.net
• Räkna ut vad en anställd kostar – verksamt.se
• Löneväxling – Skatteverket.se
• IVF Ställningstagande – Skatteverket.se
• Arbetsgivaravgifter – Verksamhet.se

Det är ingen hemlighet att medellivslängden ökar i nästan hela världen. Tack vare framsteg i sjukvården lever vi ju också längre och längre. Således blir det ganska naturligt att det här kommer att få en följd i våra trygghetssystem såsom t.ex. pensionen. Eftersom vi lever längre och föder färre barn är det ingen svår matematik att inse att vi sannolikt kommer behöva gå i pension även senare.

Pensionen, eller framförallt pensionsåldern, är inte anpassad till dagens livslängder. När folkpensionen infördes i Sverige 1913 så var pensionsåldern 67 och medellivslängden 60. Idag 102 år senare är den genomsnittliga pensionsåldern 63,3 år och medellivslängden runt 80. Det säger sig självt att det inte går ihop.

Jag har för vana att scanna de flesta papper för att sedan kunna lagra dem digitalt. Jag har således scannat alla mina orange kuvert sedan 2007. Det gör att jag nu i veckan faktiskt kunde öppna de gamla kuverten och se hur medellivslängden förändras och hur det påverkar pensionen. Första gången något om ålder dyker upp i mitt orange kuvert är 2012. Då står där:

Den genomsnittliga livslängden i Sverige ökar. Därför behöver du som är född 1981 arbeta tills du är 68 år och 5 månader för att få en pension som motsvarar vad skulle fått i pension vid 65 års ålder om medellivslängden hade varit oförändrad.

Det här beror på att pensionen beräknas såsom:

• Din pension = Värdet på dina pensionskonton / genomsnittlig återstående livslängd

I tabellformat ser det ut som följer:

Det går ju väl i linje med vad politikerna vill och vi faktiskt även behöver göra. Vi behöver jobba längre men det är ju ingen som vill göra det frivilligt, har man jobbat i 45 år från 20-års åldern så är de flesta mentalt inställda på att gå i pension när vi fyller 65. Det är idag närmast en helig ålder.

Skulle en politiker komma med förslaget att vi ska jobba till 69, eller ännu högre så är det samma sak som att begå politiskt självmord. Därför tror jag att man försöker göra det i små, små steg så att vi medborgare inte ska märka det. 65 års gränsen togs faktiskt bort redan på 90-talet men ändå går de flesta i pension idag runt 63. Förslag har lagts på att garantipensionen ska höjas från 65 till 66 års ålder. Där har funnits förslag på att höja gränsen för tillåtet uttag av inkomstpension från 61 till 63 år och så vidare. Uttag av tjänstepensioner ska ändras från 55 till 62.

Det vi ser i det orange kuvertet är en föraning om vad som komma skall.

Vad får det här för konsekvenser?

Jag personligen är faktiskt lite oroad. Kanske inte så mycket för min egen skull som för många andra runt omkring. Jag tror inte att pensionssystemen i sin nuvarande form kommer att överleva om vi inte jobbar mer. Saken är ju inte heller att det ”bara” är att jobba mer, för det är svårt med jobb, särskilt för äldre. Tittar vi utanför Sveriges gränser är det inte helt ovanligt att politiker ”lånar” från pensionsfonderna för att täcka lån och andra utgifter, såsom t.ex. i Grekland.

Jag tror också tyvärr att vi kommer att få se mer av fattigpensionärer såsom i inslaget från SVT Rapport nedan:

Jag personligen kan tycka att det faktiskt är lite tragiskt. Beroende på vilket perspektiv man väljer så får Elsy 12 000 kr i månaden med bostadstillägg att jämföra med EU relativa fattigdomsgräns på 11 000 kr i månaden i Sverige. Elsy vill t.ex. att gå på konsert för 200 kr men upplever sig inte ha råd. Nu är det ju svårt att uttala sig eftersom vi inte vet mer om Elsys ekonomi, men bara upplevelsen måste sänka hennes upplevda livskvalitet.

Argumentet mot skulle däremot kunna vara att t.ex. jämför vi med andra delar i världen så är ju även 11 000 kr en hel förmögenhet. Det är ju t.ex. ingenting mot några av de människor som jag träffat i Kenya, Uganda eller Rwanda som verkligen inte äger någonting. De kan inte ens drömma om 11 000 kr än mindre om livet i Sverige.

Däremot om vi hoppar tillbaka till pensionen i Sverige så räknar jag personligen kallt med att man inte kommer att kunna leva på pensionen. Det är därför jag tror att det är så viktigt, särskilt för oss yngre, att ta tag i vår egen ekonomi redan idag. Vi ska spara i våra pengamaskiner – inte nödvändigtvis i bankernas pensionslösningar (kräk på dem) – för att du och jag behöver ta ansvar för vår egen pension. Ingen annan kommer att göra det åt oss – särskilt om man inte vill jobba resten av livet.

Ett bra sätt är att följa eller utöka sparandet i de två pengamaskiner som jag brukar beskriva här på bloggen i form av nybörjar- och RikaTillsammans-portföljen:

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

Den senaste frågan jag fick lyder så här:

Det gäller hur jag ska planera mina avsättningar till pension. Jag (30 år) och min make (36 år) har utrymme för att göra avsättningar till våra pensioner på totalt 5000 kr/månad.

Dessutom har vi 30 000kr som vi har möjlighet att sätta in som ett startkapital. Enligt vad jag förstått får man sätta av 12 000kr/år och person till pension avdragsgillt.

Däremot kommer ju dessa pengar att beskattas i framtiden i samband med att vi tar ut pengarna. Är det värt att vi tillsammans sätter av 2 000 kr/månad avdragsgillt och förvaltar resterande 3 000 kr/månad på egen hand (i pengamaskinen) eller ska vi satsa på att förvalta hela slanten, 5000 kr/månad, på egen hand (i pengamaskinen) och ta ”smällen” att skatta pengarna idag?

Jag personligen tror att när min generation (80-talister) kommer att gå i pension så kommer pensionspengarna inte att räcka till. Jag tycker inte det är en svår matematik eftersom vi blir äldre och färre. Regeringen och Reinfeldt har ju också insett det här och i tysthet pratar man om utredningar kring att man ska få jobba tills man är 67 och så vidare.

Därför tror jag att vi själva behöver ta ansvar för vår pension. Men – jag tycker däremot inte om att vi ska pensionsspara i den bemärkelsen som banker eller andra finansinstitut försöker sälja på oss. Jag har själv fallit för deras argument och först i efterhand insett att det inte var så smart.

Det som jag framförallt har åsikter kring är:

• Man låser pengarna i 10, 20, 30 eller 40 år. Det vill säga att du har inte möjlighet att använda pengarna om du hamnar i en situation där skulle kunna ha nytta av dem – t.ex. husköp, större investering eller nödläge.
• De flesta banker förutom Avanza (annonslänk)/Nordnet tar ut hutlösa avgifter för pensionsförsäkringarna. T.ex. SEB Tryggliv som i skrivande stund tar 287 kr/år + 0.65 % av kapitalet i avgift(!?).
• De flesta banker förutom Avanza (annonslänk)/Nordnet låter en inte välja placeringar fritt – bland de värsta är SEB Tryggliv som begränsar till deras oftast kassa fonder (=höga avgifter, inga indexfonder, inga andra värdepapper än fonder etc.)
• Om du pensionssparar lång tid så lär du sannolikt betala högre skatt i framtiden än vad du gör idag och för de flesta lönar det sig att skatta idag än att skatta sedan. Dessutom får du en osäkerhet kring den framtida beskattningen.
• Du kan inte omvandla en pension till reala tillgångar (fastighet, guld, mark etc) – de flesta pensioner är en skuldsedel som staten har till oss medborgare. Tyvärr finns där flera exempel då stater har ”lånat” från pensionsmedlen och inte satt tillbaka pengarna.

Det är väldigt få fördelar som jag ser med ett pensionssparande i förhållande till att bygga en egen pengamaskin enligt mina artiklar här. De flesta fördelarna handlar om sådant som ”struktur” det vill säga att man kommer igång och sparar. Det kan man däremot sätta i struktur enligt min artikel här ”Automatisera din privatekonomi”.

En andra fördelen – som jag inte bekräftat själv utan hört i andra hand – är att vissa pensionstillgångar är utmätningsskyddade, det vill säga att i händelse av konkurs så kan inte kronofogden mäta ut dessa. Men jag är inte säker på det.

En sista riktig fördel – men den berör väldigt få människor och det gäller tjänstepension. Om man har en riktigt stor tjänstepension (som avsätts av ditt företag som en del av lönen) så kan man ta den och vid 55 års ålder flytta utomlands till ett lågskatteland inom EU – t.ex. Malta, Portugal eller Frankrike och där då plocka ut hela sin pension till deras beskattning. Det gör att du potentiellt har betalat in din lön skattefritt och kan ta ut den skattefritt eftersom det finns dubbelsbeskattningsavtal med dessa länder. Men å andra sidan måste du då vara i dessa länger 183 dagar per år för att det ska vara lagligt. Då kan du plocka ut alla dina penga runder 5 år och sedan komma tillbaka. Som sagt – berör endast ett fåtal individer.

Till sist brukar banker påtala – men 12 000 kr är avdragsgillt. Men det är också en sanning med modifikation eftersom det är tal om att den här avdragsrätten för 12 000 kr ska avskaffas. Från regeringskansliets hemsida:

”Sänkt avdrag för privat pensionssparande 2015 och slopat avdrag 2016. Förslaget innebär att avdraget för privat pensionssparande sänks från 1 000 till 200 kronor per månad 2015 och slopas helt 2016. Det tänkta förslaget ökar skatteintäkterna med cirka 2,9 respektive 4,6 miljarder kronor för 2015 och 2016. […] Förslaget avser endast den fasta delen av avdraget. De som saknar pensionsrätt i anställningen eller har inkomst av aktiv näringsverksamhet får även i fortsättningen göra avdrag beräknat utifrån inkomstens storlek.”

Min rekommendation skulle således bli spara allt till er själva i er egen pengamaskin. Gärna enligt de stegen som jag beskriver i artikelserien ”Bygg din egen pengamaskin – så här blir du rik!”

Om man ändå mot förmodan vill pensionsspara då gäller som vanligt:

• Se till att INTE betala för själva pensionskontot (absolut ingen procentuell årlig avgift)
• Välj en leverantör som tillåter alla typer av produkter i pensionskontot – som lägst både aktier och fonder

Avslutningsvis ett boktips om pension av Per Börjesson ”Så här blir du miljonär som pensionär! (annonslänk)”

Lycka till!
Jan

Relaterade inlägg

• Artikelserie – bygg en egen pengamaskin
• Pensionssparandet – det stora pyramidspelet.

Jag själv investerar med en sådan strategi där jag främst lägger i pengar i följande tre potter.

Pott 1 – Bred indexfond eller globalfond

Indexfond – Avanza Zero – som följer stockholmsbörsens OMX30 (som vi också mäter aktieklubben mot – OMX30 kan jämföras med en påse med de 30 största bolagen på stockholmsbörsen, det som de brukar redovisa på nyheterna (typ)). Förväntad avkastning ca 8 % över en längre period. Det motsvarar även den historiska avkastningen över de senaste 100 åren.

Den andra favoriten för ett riktigt långsiktigt sparande (läs: pension) gillar jag breda global- eller regionfonder såsom t.ex. Skagen Global eller Skagen Kon-tiki. Har även tre andra favoriter i hedgefonderna Brummer Lynx, Brummer Multi-Strategi och Coeli Spektrum.

Allt ovanstående kan man handla både via Avanza och Nordnet.

Pott 2 – Investment- och familjebolagen.

Investmentbolagen/familjebolagen – är min egentliga favorit. Jag tror ju mycket på att kopiera människor som gör något framgångsrikt, tittar på vad de gör och gör sedan samma sak. I Sverige har alla förmögna släkter ett motsvarande och i de flesta fall börsnoterat bolag:

• Wallenberg – Investor
• Persson – Hennes & Mauritz
• Bröderna Paulsson – PEAB
• Rausing – Tetra Laval
• Söderberg – Ratos
• Stenbeck – Kinnevik
• Lundbergs – Lundbergsföretagen
• Douglas – Latour
• Ingvar Kamprad – IKEA
• Bertil Hult – EF
• Melker Schörling – Securitas
• Sten – Stenagruppen
• Akelius – Akelius Fastigheter
• Carl Bennet – Bennet gruppen
• m.fl.

Det som ofta kännetecknar dessa bolagen är att de är några av de få som faktiskt fortfarande är långsiktiga i våra dagar. De flesta av företagen kan du dessutom investera i vilket innebär att dina pengar förvaltas på precis samma sätt.

Det bästa av allt är att de dessutom förvaltas gratis, och du får tillgång till samma årliga avkastning som de får (dessa familjerna lever ofta på inkomsterna som dessa bolag genererar i form av vinst som sedan delas ut till dem och deras närmaste). Det betyder att du inte behöver sitta och sköta dina investeringar själv, utan du kan delegera det till dem. Dessa företag har ofta staber av personal vars enda uppgift är att förvalta deras förmögenhet – varför inte låta dem förvalta dina pengar också?

Tobias Schildfat skriver om det här i sin fantastiska bok – ”Vägen till din första miljon – bygg din egen pengamaskin (annonslänk)” – där han visar att många av dessa bolagen dessutom har genererat en överavkastning i förhållande till index (pott 1) och en historisk avkastning på 12 – 14 % per år mot genomsnittet på 8 % per år. Testa gärna ränta-på-ränta kalkylatorn för att se vilken skillnad det gör för avkastningen här.

Jag själv investerar ganska aktivt i dessa investmentbolagen åt mig själv och enligt den mekaniska planen som jag har skapat åt min lilla dotter Freja, där jag favoriserar bland annat Ratos, Lundbergsföretagen och Hennes & Mauritz.

Pott 3 – Stjärnaktierna

Sedan finns där slutligen några stjärnaktier som jag också gillar som sticker ut som klara stjärnor på natthimlen. Några av dessa här:

• Hennes & Mauritz – har i genomsnitt gjort 25 – 30 % per år i snart 30 år. Såg någon siffra att 10.000 SEK investerat i H&M 1984 skulle ge ungefär 2.400.000 SEK idag.
• Berkshire Hathaway – Warren Buffets, världens rikaste mans, investmentbolag, som har haft ett genomsnitt på 21 % i snart 56 år. Det betyder att dina pengar dubblas ungefär vart tredje år. 1.000 USD investerat 1956 är idag värda mer än 5.000.000 USD!

Andra företag som jag har på bevakningslistan för stjärnaktier är Apple, Nike, Coca-Cola m.fl. stora bolag som genererar bra vinster år efter år efter år.

Äntligen?

Varför jag skriver äntligen är att vi är få som står för de resonemangen ovan, det är främst Tobias Schildfat och Per Börjesson (som även skrivit boken ”Så kan alla svenskar bli miljonärer (annonslänk)”).

Idag damp det ner ett nyhetsbrev i brevlådan från just Per som skriver om att Spiltan har skapat en fond som heter ”Aktiefond Investmentbolag” vars uppgift kommer att vara att investera enligt en långsiktig strategi, med låga avgifter (läs: varför är det viktigt) och vara passivt förvaltad.

Det är med stor sannolikhet något som jag kommer att lägga både mina och Frejas pengar i, under förutsättning att de motsvarar förväntningarna. Läs gärna hela nyhetsbrevet nedan, eftersom jag inte hade kunnat skriva det bättre själv.:

Relaterade artiklar

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• Vägen till din första miljon - alla kan bygga en egen pengamaskin - Bokrecension av Tobias Schildfats bok om investmentbolag
• En del av det som du tjänar är ditt att behålla - Första delen i serien "Så blir du rik" om en uråldrig pengaprincip som gäller än idag.
• Din uppgift som pengarnas herre är att sätta dem i arbete - En analys av olika investeringar och deras genomsnittliga avkastning

Vi blir allt äldre och äldre – nu när Freja föddes 2011 så jag siffror på att över en tredjedel av de barn som föds nu kommer att leva till mer än 100. En kompis som jobbat inom äldrevården har berättat att medellivslängden bara sedan 1970 till nu 2011 har ökat med över 9 år.

Det innebär att vi kommer att leva längre som i sin tur innebär att pensionsbeloppet behöver räcka längre, vilket medför att vi behöver mer pengar i vår pensionspott. Sannolikt kommer vi att även bli sjukare vilket kommer kräva mer kostsam vård.

Vi är allt färre som jobbar, pensionssystemet är ju uppbyggt av att en del av de pengar som de som jobbar betalar i skatt, ska gå till pensioner för dem som inte jobbar och har levt längre. (för övrigt samma definition som där är på ett pyramidspel – de som kommer in i systemet senare skyfflar pengar till de som har varit inne sedan tidigare).

I princip hela västvärlden har idag nativitetstal som är under 2.1 som behövs för att till och med upprätthålla en befolkning. Det tillsammans med att mer och mer effektiviseras och att vi agerar på en global marknad medför att arbetstillfällena i Sverige kommer att bli färre och färre. Läs till exempel om regeringens (spelar ingen roll om den är vänster eller högre) definition på full sysselsättning som  inte innebär att alla jobbar, utan grovt förenklar innebär att där finns en balans mellan arbetssökande och jobbtillfällen som är gynnsam för staten som helhet.

Eftersom det är färre som jobbar, innebär det att skatteinflödet kommer att bli mindre, som i sin tur innebär att pensionerna kommer att minskas, eftersom vi helt enkelt inte har råd.

De flesta har helt fel om sin pension – vid en nyligen gjord undersökning tror de flesta svenskar att pensionen kommer att vara runt 75 % av deras lön, när det i själva verket kommer att i bästa fall ligga på runt 45-50% – vilket är den ganska stor skillnad.

Pensionssystemets uppkomst och historia

Det som är intressant idag är att det i det tysta sker en revolution när det gäller pensionerna – i USA har staten lånat(!) pengar från pensionsfonderna för att klara finanskriserna och i Sverige – ett av få länder där pensionsskulden fortfarande är relativt hanterbar har man flyttat över mer och mer ansvar på individen för pensionen. T.ex. där PPM bara var det första steget. Utvecklingen går väldigt tydligt i riktningen att vi själva behöver ansvara för vår egen pension, för staten kommer inte att göra det – den kommer helt enkelt inte att ha råd.

I sammanhanget är det också spännande att kolla på bakgrunden till pensionssystemet. Det sociala välfärdssystemet med t.ex. pensions inleddes i Tyskland under Bismarcks tid som var med om att Tyskland industrialiserades och då behövde man arbetskraft till fabrikerna och frågan var – ”Hur får vi människor att spendera sina liv i de skitiga och tuffa förhållandena i fabrikerna?”

Jo, vi ger dem ett löfte om att när de fyller 65 att vi betalar alla deras utgifter och betalar deras leverna – läs: vi ger dem pension. Utifrån statens synpunkt var det ganska riskfritt eftersom medellivslängden vid det tillfället var runt 48 år. De flesta personerna dog helt enkelt innan de kunde göra anspråk på sin pension.

Idag, ca 150 år senare lever vi kvar i det här systemet, dock bara med den ändrade förutsättningen att vi lever längre tack vare framstegen som vi har gjort inom främst sjukvård. Idag är pensionsåldern i Sverige 65 år, det är på utredning att man ska kunna jobba bortom sin 65 års dag, tror att det är iaf till 67 och jag är ganska säker på att innan jag går i pension (idag är jag 30, född 1981) så kommer det inte vara frivilligt till 67 utan snarare obligatoriskt upp till iaf. 70-80 år.

Pensionssystemets uppbyggnad i Sverige och mina tankar om det

Trots att vi har tänkt väl så är pensionssystemets uppbyggnad förvånansvärt krånglig och till och med jag som tycker att det är kul har haft svårt att sätta mig in i det och skapa modeller. Men i korthet ser det ut som på bilden nedan:

Om vi tar det uppifrån och ner:

Privatpension (IPS)

Det är det som även brukar kallas för IPS (individuellt pensionssparande). Det är den delen av din pension som du sparar privat – med skattade pengar. Du får i skrivande stund även gör avdrag på skatten på upp till 12.000 SEK för ditt privata pensionssparande. Det här sparandet är ofta det som bankerna försöker sälja in på oss.

Min åsikt om IPS: för den generelle svensken som inte har någon finansiell plan eller strategi kan det här vara bra, men jag gör det inte själv och rekommenderar ingen som är intresserad av sin ekonomi att spara pengar här, trots skattelättnaden. Du låser nämligen pengarna väldigt länge och bankerna brukar vara kluriga på både avgiftsbelägga och begränsa sparandet i IPS:erna. Alternativt kan vara att göra det via t.ex. Avanza eller Nordnet som jag upplever har en större frihet i alternativen för sparandena.

Tjänstepension (TJP)

Tjänstepensionen eller även kallad avtalspensionen ibland är något som din arbetsgivare sätter av till din pension. Tjänstepensionen består till skillnad från IPS:en av oskattade pengar vilket innebär att du skattar pengarna när du tar ut dem. Olika arbetsgivare betalar dessutom olika tjänstepensioner till olika bolag beroende på kollektivavtal och andra avtal. Det innebär att om du har haft flera arbetsgivare är sannolikheten stor att du dessutom har pensionen på flera olika ställen. Vanliga bolag är ofta SPP, Alecta, SEB Tryggliv m.m. Ofta ingår även olika typer av försäkringar i tjänstepensionen som premiebefrielse m.m.

Min åsikt om TJP: jag är lite kluven till den här pensionen men jag sparar ändå själv ganska mycket i TJP från mitt privata bolag (i dagsläget ca 4500 SEK per månad) eftersom TJP:en är avdragsgill för företaget upp till 30 % av lönesumman. Dock betalar företaget en mindre skatt (tror ca 24 %). Innan hade jag den på olika ställen (länsförsäkringar, moderna, SEB tryggliv) efter massa strul bestämde jag mig för att samla alla pensionerna hos Avanza eftersom de hade trevligast kundtjänst som hjälpte till. De betalar dessutom avgifter upp till 1.000 SEK för flytten till de andra bolagen och hjälper till med pappersexcersien.

Den största fördelen är dock att Avanza är ganska fria i reglerna för sin TJP, vilket innebär att jag kan handla i både aktier, fonder, ETF:er m.m. medan t.ex. på Moderna kunde jag bara välja mellan drygt 20 fonder. Så där är en större frihet + att jag fick allt samlat på ett och samma ställe.

En annan sak som är idagsläget är fördelaktig med tjänstepensionen är att du betalar skatt i det landet där du plockar ut din pension. Det medför att om du plockar ut dina pengar i ett land som t.ex. för närvarande Portugal som har 0 % i skatt på just TJP, så är det väldigt förmånligt, medan t.ex.  i Sverige hade det inte varit osannoliket med en skatt på över 50 %. Dock behöver du ju på allvar bo i Portugal och vara skriven där under de åren då du plockar ut pengarna ur den. (det är därför många direktörer ofta flyttar utomlands mellan 55-60 års ålder).

Det gäller därför alltså att verkligen sätta sig ner och kolla upp, hur ser min tjänstepension ut, hur mycket har jag där och vad vill jag av den och hur ser den historiska avkastningen på min tjänstepension ut. Det finns även duktiga pensionsmäklare eller försäkringsmäklare som kan hjälpa till med det här.

Allmän pension/inkomstpension

Den allmänna pensionen är den statliga pension som Pensionsmyndigheten ansvarar för. Varje år avsätts 18,5 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar till den allmänna pensionen. Den största delen, 16 procent, går till inkomstpensionen. Resterande mindre del, 2,5 procent, går till premiepensionen. Garantipension får den som haft låg eller ingen inkomst.

Min åsikt om allmänna inkomstpensionen: det finns inte så mycket att säga om den här, eftersom den inte är något som vi kan styra eller påverka. Jag misstänker att det här är den som över tid kommer att urholkas. Dock skall den ändå tas med som en tillgång i din balansräkning eftersom det är en tillgång som du äger och en skuld som staten har till dig.

Allmän pension/PPM

PPM är den andra delen av den allmänna pensionen där staten sätter av 2.5 % av din lön, upp till ca 7500 SEK per år (om du har en lön på ca 26.500 SEK eller högre).

Min åsikt om PPM: det är absolut något som man kan intressera sig mer för och fatta aktiva beslut. Se längre ner om mitt räkneexempel på PPM.

Resonemang och räkneexempel på PPM

Ett resonemang som jag brukar föra är att vi känner alla personer som brukar åka genom halva stan för att tanka 10 öre billigare bensin. Samma person är en av de 80 % av befolkningen som inte öppnar sitt PPM.

För skojs skull döper vi genomsnittsvensken till Lars och definierar honom enligt SCB till 41 år gammal, lön innan skatt på 24.900 SEK och ett PPM på ca 55.000 SEK, en årlig pensionavsättning på 5.100 SEK och en historisk genomsnittlig avkastning på 4.00 %.

Om Lars fortsätter med samma antaganden resten av livet så kommer han ha ett totalt slutvärde på ca 348.000 SEK, som kommer motsvara ett bidrag från PPM-delen till hans totala pension på ca 2.600 SEK.

Om han däremot skulle öka sin avkastning så kommer det att se ut enligt följande tabell:

Här påstår jag att Lars bör utan större problem sikta på att ha en årlig målavkastning på 8.00 % enligt resonemang bland annat här. Det kommer att göra en skillnad för honom på en summa på nästan 350.000 SEK, vilket i sin tur innebär nästan 5.300 SEK i månaden istället för 2.600 SEK i månaden. På årsbasis blir det nästan 30.000 SEK – tittar vi på de högre avkastningarna på 10 % så bli skillnaden nästan 5.000 SEK i månaden.

Jag påstår att livet ser väldigt annorlunda ut med 3-5.000 SEK mer i månaden och om man lade den tiden man jagar 10 öre billigare bensin på att byta till några PPM-fonder som ger/gett god avkastning över tid så tjänar man in de pengarna många gånger om. Min upplevelse är att vi många gånger silar mygg och sväljer elefanter i det här området.

Hur gör jag själv

Generellt är jag skeptisk till PPM-rådgivare eftersom det som vanligt är 90 % skit och 10 % guldkorn. Dessutom faller de också ofta i fällan att många byten är bättre än färre, vilket tyvärr inte stämmer i området ekonomi.

Det har fler än en gång bevisats att den som har en långsiktig plan, köper och håller för alltid får en bättre avkastning än den som försöker aktivt slå marknaden. Det finns flera exempel som t.ex. Warren Buffett som är den främsta förespråkaren för ”buy-and-hold-forever”-strategin. Det finns även kända citat som säger ”marknadens uppgift är att föra över pengar från de aktiva till de passiva”.

Själv kommer jag ju inte att utnyttja mina pensionspengar på 25-35 år, vilket är ett enormt långt perspektiv. Därför investerar jag på det som jag tror på i det tidsperspektivet – jag tror på att Kina, Ryssland och Indien och investerar mycket där. Jag tror också mycket på ny teknik och inte minst sjukvård och äldrevård. Jag följer till stora delar samma strategi som jag har designat för Freja som jag har skrivit om här.

För senaste artiklar om min egen pension, se inlägg under etiketten pension.

Relaterade resurser

• Bygg en egen pengamaskin
• Mina inlägg om pension
• Läsarfråga om pensionssparande
• Per Börjessons bok – Sluta pensionsspara! – Börjesson har länge drivit linjen om att skapa din egen förmögenhet genom ett långsiktigt sparande.
• www.minpension.se en sajt där du kan göra din egen pensionsprognos utifrån dina förutsättningar. Har tidigare haft problemet att alla tjänstepensionsbolag inte har varit anslutna.
• www.pensionsmyndigheten.se – statens hemsida med bra information om hur det fungerar.
• www.morningstar.se – sajt med alla PPM-fonder, där du dessutom kan sortera dem efter deras avkastning i fallande ordning.

Han berättar om tant Maja som på 80-talet, när hon var 43 år gammal, ärvde 80.000 och på den tiden, före bankernas strukturerade produkter och rådgivare a.k.a. säljare, fick rådet att placera i Astra-aktier. Det var en lysande investering och 25 år senare var dessa aktier värda en bra bit över en miljon.

Idag skulle tant Maja, efter genomgång förmodligen få rådet att det är alldeles för riskfyllt med aktier och att hon borde placera i något säkrare såsom fond-i-fond eller än hellre en strukturerad produkt där hon i värsta fall får pengarna tillbaka.

Jag kan ha en åsikt att inte ens jag med ganska hög riskprofil skulle ge rådet att lägga allt i en enda aktie, men definitivt en aktieportfölj. Jag tror att idag är de flesta – särskilt på bankerna – så rädda för att göra fel att man klamrar sig fast vid standardiserade produkter så att man själv har ryggen fri, istället för att faktiskt ta hänsyn till kundens bästa. Det gäller tyvärr inte bara finansbranschen utan även andra sektorer, särskilt offentliga verksamheter.

För 10 år sedan flyttade Maja till Stockholm inför pensionen, sålde av en del av sina aktier och köpte en bostad – också det en fantastiskt investering. Maja går till banken och diskuterar sin ekonomi med sin bankman och får rådet att sälja sina aktier, då med värdet 1.000.000 SEK eftersom det är riskfyllt att i den åldern äga aktier.

Rådet blev att köpa två aktieindexobligationer för de 750 000 kronor som var kvar när reavinstskatten på aktierna betalts. För då är ju hon garanterad pengarna tillbaka. Maja kom i kontakt med en finansiell rådgivare som övertygade henne att banken hade lurat henne och rådde henne att sälja aktieindexobligationerna för att göra en omplacering.

Med en icke helt utvecklad andrahandsmarknad satte då banken ett pris på 675.000 SEK eftersom produkten löstes in i förtid. Den nye finansielle rådgivaren öppnade en ny kapitalförsäkring och köpte två andra garanti-produkter – också i form av strukturerade produkter.

När Maja sedan en tid senare ville hämta ut sina pengar för att använda dem till en renovering av bostadsrätten visade det sig att också den hade straffavgifter vid förtida avslutande, dessutom var den illikvid vilket medförde att Maja fick ut ca 540.000 SEK av de 675.000 SEK. Det vill säga att hon förlorat nästan 210.000 SEK.

Mina kommentar

Naturligtvis kan man invända på en mängd saker i ovan – att Maja löste ut produkterna i förtid, hade hon stannat kvar hade hon fått tillbaka de 750.000 hon satsat. Att hon hade tur med Astraktierna, att det är hennes eget ansvar som konsument att förstå sig på det hon köper m.m.

Men till och med jag som har en bakgrund som civilingenjör med inriktning mot Teknisk Fysik som dessutom har en passion för ekonomi och arbetar som ekonomicoach har svårt att många gånger förstå produkterna som säljs till mig. Många gånger behöver jag ställa mängder av frågor, läsa broschyrerna flera gångar och dessutom sätta mig in i villkoren som ofta står i det finstilta.

Efter att ha pratat med vänner i finansbranschen gör många företag dessutom sitt bästa för att skapa marginaler i alla led, där flera av dessa är dolda – något som till och med Finansinspektionen har kritiserat flera gånger i olika rapporter. Hur ska man då ställa det kravet på en enskild konsument, än mindre på tant Maja?

Jag tror på någon nivå att dessutom att de flesta bankrådgivare inte ens förstår produkterna själva, utan säljer de produkter som det är kampanj på för närvarande. Jag har dessutom även själv flera gånger hört om olika säljtävlingar på bankkontor kring olika strukturerade produkter.

Jag tror att sådant leder till otyg som att rekommendera en strukturerad produkt, som Allmänna reklamationsnämnden gav SEB på näsan för. Där hade en bankrådgivare på SEB gett en 87-årig kvinna rådet att placera 500.000 SEK i en kapitalförsäkring på lång sikt. En produkt som innebar att kvinnan inte skulle få någon utbetalning på 7 år, det vill säga försa utbetalningen skulle ske när hon var 94 år gammal, och sedan 8.000 SEK i månaden under fem tils hon var 99 år gammal…. *galet*

Slutsats

Vi som konsumenter måste sluta att gå med mössan i hand till banken. Vi behöver börja se banken som det vinstdrivande företag det är och att inse att ”rådgivarna” är förklädda säljare som inte kan mer om ekonomi än de riktlinjer som de får centralt. De är där för att vara en kugge i det maskineri som kallas företaget.

Ibland brukar jag på mina föreläsningar säga att jag går inte till en flintskallig människa för att lära mig hur man sköter håret. Varför skulle jag då gå till en bankman för att lära mig sköta min ekonomi?

Lite arrogant skulle man nästan kunna säga att om de hade kunnat något verkligt om ekonomi och hade det ekonomiska valet, så skulle de flesta inte arbeta som bankrådgivare…

Det handlar även om att skaffa sig ekonomisk kompetens och intelligens, att läsa blogga som min och andra briljanta ekonomibloggar där vi t.ex. visar hur man kan konstruera många av de här produkterna själv. T.ex. här där jag visar hur man sätter ihop en egen strukturerad produkt där man blir av med alla de problem som tant Maja upplevde i det förra exemplet.

Jag måste avsluta med Per Börjessons briljanta kommentar, som jag håller med om till fullo.

Hur kommer det sig att vi lever i en värld där gärningsmännen som rånat en pensionär på 7.000 SEK, får 1 års fängelse och dessutom måste betala 18.000 SEK av sina egna pengar i skadestånd för bland annat kränkning. Men att som rådgivare ge råd som är olämpliga som gör att klienten kan förlora 200.000 SEK knappt ger någon påföljd. Jag vill inte gå så långt som Per gör i nedanstående citat, men ändå…

”Försäkringar är det enda lagliga sättet att råna människor”