I början av året började vi i forumet diskutera vilket som är det bästa kreditkortet 2021. Så här tre månader senare, mer än hundrasextio(!) repliker senare, har vi fortfarande inget tydligt svar. 🙂🤦‍♂️ Jag har dragit på den här bästa kreditkortet-artikeln, som jag egentligen hade tänkt publicera i början av året. Min upplevelser är att marknaden är överöst med kort och erbjudanden. Erbjudanden som dessutom är extremt lika och det är svårt att skilja på reklam, avgifter och vad som ingår.

Min insikt det här året är att man kan gruppera dem enligt följande.

• ”Dåliga standardkort från storbankerna” – typ standardkortet man får när man blir kunde på Swedbank, Handelsbanken, SEB eller liknande. Undvik dessa.
• ”Lite bättre, men fortfarande dåliga kort från nischbanker” – här kommer majoriteten av kort som t.ex. SupremeCard, Re:memberFlex, Santander, COOP Medmera etc. Undvik helst dessa.
• ”Bra kostnadsfria kreditkort med lite bonus” – det här är den kategorin som jag gillar, där min favorit är Komplett Bank (annonslänk). Rekommenderas.
• ”Appbaserade betalkort” – här hamnar de ”nya” fintechbolagen såsom Revolut, PFC, Lunar, N26 m.fl. Välj som komplement, särskilt om du är early-adopter, gillar funktion/teknik och tycker det är lite kul.

Därför tänker jag att jag i den här bästa kreditkortet 2021-artikeln sammanfattar min personliga åsikt och de två kort som jag använder. Vill du ha hela bakgrunden eller har något eget bra tips som jag missat, kommentera gärna eller bidra i forum-diskussionen. Det hjälper alla och där finns mycket bakgrund att grotta ner sig i.

Om du har svårt att välja, välj gärna Komplett Banks kort (annonslänk), det är väldigt bra, kostnadsfritt generellt kreditkort. Det blir liksom inte fel. Då stödjer du dessutom bloggen eftersom vi har samarbete med dem. 🙏

Tack på förhand,
Jan Bolmeson
Senast uppdaterad 210324 kl. 11.30

Kreditkort är bra givet att du betalar hela räkningen

Jag är i grunden positiv till kreditkort givet att man hanterar dem på ett ansvarigt sätt. Med det menar jag framförallt att man:

• 1) betalar hela räkningen i slutet av månaden så att man inte åker på ränta och
• 2) man emotionellt inte hamnar i att man överspenderar bara för att pengarna finns på kortet.

Det är bara att titta på valfritt avsnitt av Lyxfällan för att se konsekvenserna av att göra motsatsen.

Om man tycker det är klurigt med disciplinen kring kreditkort så rekommenderar jag ett betalkort som man sätter in pengar på i förväg. Nu för tiden finns det ganska många sådana som är riktigt bra. Jag kommer ge konkreta exempel nedan.

Ingen anledning att använda storbankernas kreditkort

Den viktigaste poängen förmodligen med den här artikeln är att det inte finns någon större anledning att använda storbankernas kreditkort. För det första kostar de pengar och för det andra ger de inget mervärde. Tyvärr har de idag många gånger ändrat så att man inte kan avsäga sig korten utan man får betala för dem i ”privatpaketet” där Internetbanken ingår.

Samtidigt som jag säger ovan och personligen anser att det är en liten hygienfaktor att välja ett annat bank eller kreditkort, så inser jag att i det stora hela så spelar det här ingen roll. Att byta kreditkort är inte en av de ”Big Wins” som att t.ex. byta till AP SÅFA, börja spara idag, använda en fondrobot, förhandla ner bolåneräntan och öka sin lön.

Det är alla aktioner som sparar en tusentals kronor. Att byta kreditkort hamnar mer i kategorin tjäna någon hundralapp per år och ge banken fingret. Jag själv tycker nästan den senare anledningen är den största, det vill säga rösta med fötterna och visa att jag inte är nöjd med den tjänst de erbjuder.

Med det sagt, med tanke på att det bara tar någon minut att ändra, så är även några hundralappar per år en bra timlön om man räknar om det. Många bäckar små.

Bästa kreditkortet med bonus 2021

De flesta icke-storbanks-kreditkort erbjuder någon slags bonus. Bonusarna kan vara av olika typ. Ibland handlar det om rabatt i butiken, poäng som kan omvandlas till prylar, resor eller upplevelser eller helt enkelt om vanlig cashback i form av en ”billigare” faktura eller pengar i handen.

Jag har under åren testat det mesta möjliga och konstaterat att jag gillar cashback mest. Förr var det vanligare att man kunde hämta ut pengar i handen och det var ju psykologiskt helt klart bäst. Att betala 8245 kr istället för 8445 kr är ju inte direkt upphetsande eller ger upplevelsen av en vinst. Att hämta 200 kr på en mack var däremot en liten ceremoni. Men det är kanske bara jag som är lite dum i huvudet. 🤦‍♂️😁

Jag tror att det bästa är att bestämma sig med vilken form av bonus man kommer ha mest glädje av – både ekonomiskt och emotionellt. Efter att ha skrivit den här artikeln ett par år i rad är min upplevelse att man värderar bonus i följande former lite olika:

• cashback
• respoäng
• prylar
• poäng i en poängshop
• rabatter (t.ex. på drivmedel)

Jag tror att man kan maximera värdet genom ta en liten funderare. Personligen reser vi inte jättemycket, vilket gör att alla kort som ger ”frequent flier miles” inte är superintressanta. Jag har testat kort som ger bonus i olika shoppar och det var kul ända tills man hade många poäng men inget man var sugen att shoppa. Eller att det man ville ha inte såldes i just den specifika shoppen. Det är det som är klurigt med kort som har poängshoppar. Det slutade med att jag skänkte poängen till välgörenhet.

Bästa kreditkortet 2021 med cashback-bonus

Min upplevelse är att de flesta kreditkort idag (våren 2021) ligger på ca 0.5 % i bonus. Det vill säga på en handlad hundralapp får 50 öre i bonus. Det är inte mycket, men det är 50 öre mer än många andra kort ger. Särskilt storbankernas. Det kort som jag själv använder är Komplett Banks kreditkort (annonslänk). Det som jag framförallt gillar med det är:

• Det är ingen årsavgift (kostnadsfritt att använda)
• Upp till 50 dagars räntefri kredit vid nedbetalning (går att ha som en liten del i bufferthinken)
• Det går att koppla kortet till telefonen så jag slipper ha det med mig
• 0,5 % bonus på alla köpa och 1 % bonus på köp över 20 000 kr.

Bonusen är begränsad till 500 kr i månaden och maximalt 2 000 kr per år. Det är inte fantastiskt, men det är ändå 2 000 kr. Sedan är ju räntan skyhög, nästan 24 % om man inte betalar, därför är punkt 1 i början av artikeln så viktig – betala räkningen i tid. En ytterligare bonus i att välja Komplett-kortet är ju att du stödjer bloggen då vi får en ersättning av Komplett Bank. 😁

• Läs mer om och ansök om Komplett-kortet (annonslänk)

Övriga kort som jag upplever är populära enligt vår diskussion på forumet är följande:

• Amex Blue – 420 kr i årsavgift efter år ett, 1.25 % bonus i cashback.
• Everyday Card – 195 i årsavgift efter år ett, 0.5 % bonus (1.0 % i vissa fall)
• Shell Mastercard – gratis, 0.5 % bonus
• Circle K Mastercard – gratis, 0,5 % bonus

Notera att jag återigen inte relaterar till räntan, eftersom jag utgår från att hela räkningen betalas i slutet av månaden, det är verkligen A och O. 👍 Vi har tyvärr inget samarbete med någon av dem och eftersom de ändå ligger på 0.5 % i genomsnitt då tänker vi att vi lika gärna kan puffa för Komplett (annonslänk), som dessutom gör det möjligt att fortsätta hålla bloggen reklamfri i övrigt. Hoppas du håller med.

Bästa betalkortet 2021

I många år var jag inget större fan av betalkorten. Det förändrades för ungefär två år sedan när Revolut lanserade sin kombinerade app och kort. Det var lite samma upplevelse som när iPhonen kom och man kunde se en tydlig skillnad mellan en smartphone och en dum-telefon. I mångt och mycket är det svårt att säga var kortet börjar / slutar och appen tar över.

Jag märker ju numer att jag inte ens använder kort längre (varken Revolut eller Komplett) eftersom jag bara kör på telefonen via Apple Pay. Sjukt smidigt att inte behöva ha med sig plånbok utan bara telefon. Nu väntar jag bara på att kunna starta bilen med telefonen så behöver jag inte ens ha nycklar med mig, bara telefon. Sjukt bekvämt.

Det enda som är lite trist är att de har börjat ta betalt för frakten på gratis-korten (ca 100 kr). Nu är det i och för sig en engångssumma, men det är lite snålt upplever jag. En grej som jag använder ganska mycket är ”Junior-kortet” som är ett kort till barn som jag kan styra via min app. Det gör att vår 10-åring har fått eget kort. Sjukt smidigt.

• Läs mer och skaffa ett Revolut-kort (annonslänk)

Två andra alternativ till Revolut är P.F.C (annonslänk) och N26 (annonslänk). (Varför ska de ha sådana här namn? 🤔).

Överkurs – Curve

Ett tips som några av de mer avancerade användarna i forumet återkom med är att använda appen och kortet Curve. Jag själv har inte mer än testat det, men det handlar om att man får ett kort ”Curve” som är kopplat till ett annat underliggande kort som man har.

Som jag har förstått det är den stora fördelen är att man kan ta ett ”dum-kort” som inte stödjer digitala betalningar via telefon och få det att bli digitalt. I affären blippar man sitt Curve-kort som i sin tur drar pengar från t.ex. ens Komplett-kort. Mest relevant tänker jag att det här är för kort som inte går att använda i Apple Pay eller Google Pay som standard. Men det lär ju bli färre och färre kort över tid.

Den andra fördelen är att man kan få cashback (1 %) ovanpå cashback. Det vill säga att om man har kopplat sitt Curve-kort till sitt Komplett-kort så kan jag först få bonus på Curve-kortet och sedan en gång till på Komplett-kortet. Jag ska vara helt ärlig att jag inte har testat det här något vidare. För mig hamnar det här i kategorin, ”lite för mycket jobb/energi” för en för liten vinst. Men idén är ju absolut kul och intressant. Jag tänker att du dessutom kan få välja själv, jag behöver ju inte avfärda idén för att jag inte gillar den. 🙂

• Läs mer och testa Curve (annonslänk)

Eftersom det inte är supermånga som har kommenterat, återkom gärna med din upplevelse i forumet så att vi får in lite mer feedback.

Svårt att välja bästa kreditkortet för dig? Testa konsumenternas eller kortio

Om du inte vill gå på vår standardrekommendation för bästa kreditkortet med Komplett, då rekommenderar jag följande två sajter. Den första är den oberoende sajten Konsumenternas.se som jag älskar. Det är ett samarbete mellan Konsumenternas Bank- och finansbyrå och Konsumenternas Försäkringsbyrå. Det är en av få sajter som verkligen gör fördjupande och helt oberoende jämförelser.

• Gå till Konsumenternas jämförelsesajt för kort →

En annan sajt som jag tycker är riktigt bra om man vill hitta det bästa kreditkortet utifrån sina egna förutsättningar – t.ex. ett mer nischat kort mot resor och respoäng, är Kortio. Det är en kommersiell sajt som livnär sig på samarbeten med de olika kortföretagen men har gjort riktigt bra guider som man kan klicka sig genom.

• Prova Kortios-guider (annonslänk)

Ja, jag hoppas att du uppskattar den här artikeln och att du fick något nytt tips. Samtidigt vill jag rikta ett stort tack till dig som valde Komplett-kortet och därmed skapade win-win-win. Win för dig som får ett bra kort, win för oss som kan finansiera bloggen via samarbeten som faktiskt är bra och lite win för samhället som får en skatteinkomst också. 🙂

Kommentera gärna, eller än hellre, delta i tråden på forumet så hjälps vi åt att bli rika tillsammans.

Svara och kommentera gärna nedan. Tack på förhand! ?

Uppdatering 2 april 2020

Sedan i måndags har det kommit in lite över 1 000 svar och de fördelar sig ungefär som följer:

Några kommentarer från undersökningen

Jag har även läst alla kommentarerna som ni har skrivit (och det var många) och jag tycker man kan gruppera dem enligt följande:

• Spiltan har förbrukat sitt förtroende.
• Man bör inte agera i affekt och Spiltan gjorde rätt (även om de kommunicerade kasst)
• Varför har räntefonder som har risk med inte avkastning? Lika bra ha bankkonto.
• Eric Strand-linjen: Köp guld istället för räntefonder(!?)

Nedan följer ett urval del av kommentarerna till undersökningen:

1. Värdet av diversifiering visar sig.
2. Frågan för mig är snarare hur kommer Lysa göra? Har majoriteten av mina pengar där.
3. Troligen har de ”lärt sig en läxa”, och är i grund och botten en bra korträntefond. Allt som oftast är den trygg och stabil. Dessutom är den som innehav i modellportföljerna inte att anse som en strikt likviditetsfond – och även den försiktigaste potföljen har en sparhorisont som är längre än fåtalet veckor. Jag skulle inte längre lita på den som alternativ för sparkonto, men allt annat där sparhorisonten inte är kritisk inom den närmsta månaden(erna) ok. Ändå vettigt att komplettera med andra korträntefonder också tycker jag.
4. Inget har egentligen förändrats enligt mig. Detta är en av riskerna man får med räntefonder då det sker väldigt stora svängningar i marknaden. Helt naturligt enligt mig.
5. Försök hitta korträntefonder med så stort inslag av statsobligationer som möjligt, t.ex. Öhman. Kanske kombinera med US korta statsobligationer (SEB korträntefond USD). Samma med längre räntefonder (AMF räntefond Mix, SPP Obligationsfond, Handelsbanken Euro obligation). Spiltan åker ut pga dåligt förtroende och för att det annars inte går att få upp andelen säkrare papper i portföljen. Den kanske skulle ha en liten plats om det fans korta räntefonder med nästan bara statsobligationer, men det gör det inte.
6. Inte OK av Spiltan låsa ens sparpengar godtyckligt när Spiltan lanserar fonden som ett alternativ till bankkonto. :@
7. Om rätt placeringar gjorts inom fonden så är det ju rätt fond för sitt syfte i modellportföljerna. Frågan är väl om det finns fog för kritik om det är så att Spiltan stoppat handeln längre än motsvarande andra fonder utan grund. Att stoppa handeln i räntefonder i kristider skyddar visserligen tillgångarna i räntefonderna, vilket är syftet med dem i modellportföljerna, men att inte kunna balansera om då och att det finns en inneboende osäkerhet i värderingen av tillgångarna kanske innebär att man behöver fråga sig om balansen mellan räntefonder och guld i modellportföljerna kan ses över.
8. Trovärdigheten har skadats men fundamentalt tror jag inte fonden är sämre. Mer diversifiering är vad som gjorts tidigare år, lite bökigare men lite tryggare. Tror det är rätt väg
9. ”Givet att vår inställning är 1: (mycket) långsiktigt investerande. 2: Vi kan inte time:a marknaden, utan har en uttänkt strategi och håller oss till den. Tycker jag det är svårt att motivera ett byte enbart p g a att fonden vid ett svårt tillfälle pausade handeln. Alternativet borde också innebära tillägg till strategin för när vi trots allt bör agera på marknadshändelser/time:a marknad.
10. Finns det andra skäl än momentan likviditet att utifrån Spiltans agerande ifrågasätta fondens pålitlighet/stabilitet?
11. Däremot kanske man inte ska ha sitt buffertsparande i räntefond alls, utan på sparkonto med skaplig ränta. Såvitt jag kan se har skillnaden i avkastning mellan kort räntefond och bra sparkonto inte varit enorm.”
12. Öka andelen guld i samband med detta?
13. Jag är tveksam.. gillar spiltan men det är inte ok att låsa inne på de sättet dom har gjort. Räntefonder känns som ett bra alternativ för att minska inflationen som ett vanligt bankkonto gör. Men däremot vill man ju kunna ta ut sina pengar i fördel mot exempelvis aktier vid en nedgång..
14. Det är rätt enkelt, Spiltan har alltid varit en defensiv spelare så jag förstår deras agerande att hålla stängt för handel ett par dagar. Det kom aldrig som någon direkt överraskning.
15. Dock tycker jag det är trist att bloggen, som jag uppskattar, rekommenderar korta räntefonder rent generellt, då det i mitt tycke är en tillgång som innebär hög risk/liten avkastning iom hög yield. Jag har aldrig följt er rekommendation gällande den tillgången.
16. Om ni vill komma åt 1-2% avkastning, som inte är exponerade mot en börs, så finns det massvis med andra tillgångar som bör funka istället. Det är rätt många år sedan korta räntefonder fungerade på det sätt som ni har önskat/kommunicerat i bloggen under en längre tid (läs, låg avkastning/låg risk).
17. Lärdomen bör vara att Spiltan inte gjort något fel (även om fonden möjligen varit fel marknadsförd – men nämn ett bolag som inte putsar upp sin marknadsföring) men många av oss investerat i en tillgång där vi kanske inte helt förstått vilken risk det innebär.
18. Jag tycker att vi skall avvakta utvecklingen och inte fatta några förhastade beslut. Kanske är bra att dela upp den ”risken” men oklart när det ska göras, känns dumt att göra det nu om den skulle vara lägre värderad än vad den borde och vi i så fall förlorar pengar. Men vid nästa års ombalansering? Eller vid nästa slantsingling? :D
19. Annars funderar jag på permanent portföljen, det är väl egentligen korta statsobligationer som används i originalet? Är det ett alternativ? Dessa ger väl knappt någon avkastning nu men man hade ju undvikit nuvarande situation. Eller ska man bara ha cash? Tänkte först att korta statspapper skulle ge lite valuta hedge men det är ju så mycket dollar och euro som det är redan.
20. Man får väl fundera på helt enkelt vilken typ av räntor det ska vara. Företagsobligationer eller statsräntepapper. För det är väl inte något särskilt fel på just Spiltan-fonden? Alltså beslutet ska väl vara om företagsobligationer och i så fall hur stor andel. Och från vilket land.
21. Det var uppenbarligen inte helt oproblematiskt att lägga alla ägg i Spiltan korgen, så lite mer riskspridning mot exempelvis statspapper hade nog inte skadat. Jag har inte någon djup kunskap i detta men rent förnuftsmässigt känns det klokt att sprida risken med att komplettera med andra korträntefonder. Känner mig misstänksam och lite konspiratorisk varför de har agerat som de har gjort. De borde framför allt ha kommunicerat tydligare och bättre.
22. Jag vill göra en saklig utvärdering av Spiltans agerande när mer fakta finns tillgängligt. Det är alldeles för stor risk att det handlas i panik som sentimentet är just nu.
23. Jag tycker antingen ta bort den helt eller inte alls. Finns väl ingen anledning att ha kvar en del och lägga till fler fonder? Skulle vi inte kunna ha den delen enbart i kontant? Eller statsobligation? Litar mer på AMF.
24. Den framtida förväntade utvecklingen på fonder/aktier är långt högre än den förväntade utvecklingen i räntefonden, eventuell förlust vid försäljning återhämtas snabbare i fonder/aktier än att behålla pengarna i räntefonden.
25. Tagga ner. Vurmandet om förtroende och kommunikation är identiskt till den som pågår i Corona-hysterin. Beslut ska inte utvärderas efter utfallet på 1v, framför allt inte i stressade situationer. En eller två veckor hit eller dit spelar ingen som helst roll i det längre perspektivet.
26. Med ombalancering så tänker jag att om jag har års-buffert på bankkonto så borde jag väll ha det jag tror jag behöver till ombalancering på bankkonto oxå? Tycker vi alla tänkt fel där och kanske inte riktigt applicerat samma tänk som kring sparande i hinkarna i just den frågan. Men heller inte så konstigt att man lär sig under tiden..
27. Förtroendet är förbrukat, oavsett NAV-kurs i eftermiddag. Ersätt med AMF Räntefond Kort eller dumpa räntefonderna helt och hållet.
28. För den långsiktige (alla vi här förhoppningsvis) så spelar några enstaka dagars stängning ingen roll. Visst, vi får vänta några dagar med eventuell ombalansering eller liknande men jag tycker att om vi tagit ett beslut att vara långsiktiga så ska vi också se det långsiktigt och inte ändra oss för en sån här sak.
29. Detta är ju en variant på samma sak: dvs du tänker sälja det som går dåligt när det går dåligt. Hur motiverar du ens detta för dig själv rent strategiskt med tanke på din övriga strategi? Om du omvärderar den här fonden måste du ju också inse att du måste omvärdera din strategi – vilket inte är fel!
30. Spiltan räntefonder är en av de största räntefonderna i Sverige och därför kan man förstå att de vill vara extra säkra på att deras värde är säkerställt, till skillnad från de andra aktörerna som kanske kan chansa eller riskera lite mer.
31. Jag är lite tveksam till räntefonder med nuvarande ränteläge. Syftet är att minska den totala risken i portföljen, men även om det finns obligationer som är nominellt riskfria så innefattar de fortfarande en real risk. Vidare är det kortsiktigt att mäta risk i volatilitet och jag ser ombalanseringen mellan aktier och andra tillgångar som det viktigaste verktyget för att skydda det totala (reala) kapitalet. Om inte likviditeten kan garanteras vill jag därför inte äga några räntefonder i dagsläget.
32. Korträntefonder går ju back, om det inte varit Spiltans? Vad är meningen då, om de dessutom har en avgift? Bättre att ha på vanligt bankkonto, med ca 0.7% ränta och 0 risk och 0 avgift. ”Jag betalar er pengar för att ha mina pengar hos er, det är ju lysande Sickan”. Alternativt behålla Spiltans och ta risken vilket man helst inte vill ha.
33. Ingen förändring förrän än. Avvakta några dagar, se hur marknaden reagerar och Spiltan svarar. Men om ca en vecka borde beslut kunna tas ang ovan.
34. SEB Likviditetsfond är den jag hittat som är säkrast för att ha likviditet. Visst det är till priset av sjunkande kurs så en 1-2 års kortsiktig lösning.
35. Riskspridning med flera fondbolag är vettigt. Efterhand som mer information i ärendet framkommer bör man avväga om Spiltans andel blir 0 % eller högre.
36. En så stor aktör på företagsobligationsmarknaden är inte ett bra alternativ vid så stora och snabba rörelser på marknaden, för att ha en tillgång till likviditet för t ex ombalansering. Det förstärks dessutom av aktörer som LYSA och att många aktiva placerare beter sig på samma sätt mha robotar. Hade själv 4 MSEK i fonden under perioden den var stängd och jag vill själv inte uppleva den osäkerheten igen. Kommer att använda bankkonton och/eller någon likviditetsfond för att ha säkrare tillgång till likvida medel för snabbt agerande vid behov.
37. Bankkonto är bättre än spiltan räntefond i både risk och avkastning. Ombalanserar man bara en gång per år finns det ingen anledning att inte binda åtminstone delar av pengarna ett år, de kommer ju ändå tillbaka till nästa års ombalansering. Vill man inte binda på ett år kan man ha det likvid eller 3 månaders bindningstid till exempel.
38. Jag är inget fan av räntefonder i dessa tider, men om man ska ha räntepapper så ska det vara till lägsta möjliga risk, dvs statpapper. Ser ingen poäng att ta extra risk (Default & Likviditetsrisk) i räntepapper, då tycker jag hela funktionen med räntor i portföljen försvinner.
39. En fond som stänger för handel är inget alternativ för framtiden. Pengar på konto eller en börshandlad fond så att man själv har rådighet över sin placering. Vidare har Spiltan nu i turbulensen haf betydligt längre handläggningstider är andra fondbolag.
40. Avvaktar och vill inte agera i panik/affekt. Om det var likviditeten som var huvudproblemet kanske ny balans infinner sig. Med det sagt stoppar jag inte in några nya pengar i Spiltan räntor!
41. Kolla här även hur LYSA gör med sitt (de har väl 17%?). Det kan ge en bra fingervisning tänker jag.
42. Enligt min åsikt överreagerade många under börscrashen och det var klokt att bromsa försäljningen under en kort period. Annars skulle det sannolikt ha lett till ytterligare panikförsäljning. Även börsen i New York har stoppat handeln under korta perioder när kursen rasade…
43. Bra med fler räntefonder då sälj kan behövas vid ombalancering. Då får en fond inte vara låst.
44. Diversifiering. 1/3 sparkonto, 1/3 bostads/statsobligationer med lång/medellång löptid, 1/3 företagsobligationer. vill man ta mindre risk kan man öka andelen sparkonto, vill man ta högre risk kan man öka andelen företagsobligation. skippa HY
45. Alla har rätt att göra fel, en gång, för då vet de vad som händer om det som har skett sker en gång till.
46. Kanske lägga till handelsbankens realräntefond igen rller någon annan?
47. Problemet som jag ser det är inte Spiltan i sig utan typ av innehåll. Personligen tänker jag i banor att ha kvar en del i Spiltan (för att ha kvar exponeringen mot företagsobligationer) men att ta in korta räntefonder i annan valuta (USD & EUR) Jag ser det inte som valutarisk utan snarare som diversifiering. Ser att SEB har ett sådana på Avanza (SEB Korträntefond C USD/EUR)
48. Dom har agerat sämst i klassen. Ersätt med kontanter på en bank som ger ränta (om än lite).
49. Amf räntefond mix har enligt uppgit här på forumet 15% företgobligtioner, resten utländska statsobligationer, SPP grön obligationsfond har medellång löptid, lär innehålla lite företagsobligationer men det gör även AMF Ränftefond lång som tillsammans med SPP obligationsfond utgör de räntefonder jag har för avsikt att satsa på.

Frågan kvarstår tyvärr: vad är alternativen? ?

Jag har de senaste dagarna även undersökt alternativen och jag upplever helt ärligt att de inte är särskilt många i dagsläget. Framförallt på grund av:

• Var problemet att antagandet var fel kring företagsobligationer eller att Spiltan stängde och kommunicerade dåligt?
• Få fonder i Sverige har höga andelar svenska stats- eller kommunpapper som skulle vara ett alternativ
• Utländska fonder går bort då de introducerar en valutarisk man inte vill ha på räntepapper
• Valutasäkrade fonder i SEK med utländska papper är inte supermånga och de som finns är dyra
• Likviditetsfonder kan vara ett alternativ på en del, men då fungerar ju bankkonto likaväl
• Byta från annat fondbolag som äger samma papper som Spiltan känns ju lite meningslöst

Ja, många frågor och få svar… ?

Jag tyckte den här frågan var väldigt spännande och jag har tänkt på den en hel del. Ja, jag fattar att det är lite nördigt , men det är ju roligare än att sitta följa börsen i dagsläget. ?

Jag hade egentligen inte tänkt gå ut med det här riktigt än, men med tanke på antalet mejl från er läsare, frågor på bloggen om SmartBudget och frågor om appar eller verktyg, så var det på sin plats att läcka lite. Du kan läsa mer nedan och på hemsidan:

• Spirecta: hemsidan →

Om du är riktigt intresserad så kan du även besöka Spirecta-forumet där jag hänger en hel del och skriver både artiklar om hur man kan förbättra sin ekonomi i allmänhet, men artiklar om Spirecta-verktyget i synnerhet. Det ger även en bra förståelse för hur verktyget fungerar:

• Spirecta: kom-igång-guide →
• Spirecta: forumet →

Bakgrunden till Spirecta är att jag själv har varit frustrerad en längre tid över framförallt följande saker:

Det är svårt att få en enkel överblick över hela sin ekonomi

Tink, SmartBudget och andra appar i all ära, men om man har en lite mer komplex ekonomi med sparande, investeringar, ISK på Avanza, Nordnet och LYSA så är det svårt att ha koll. Dessutom täcker sällan dessa appar alla typer av kreditkort, betalkort, konton, sparkonto etc. Jag vill ha allt på ETT ställe och få en ordentlig överblick. Lite mer nördigt sagt så fokuserar nästan alla verktyg på resultatet snarare än balansen som jag egentligen tycker är viktigast.

Det är svårt att få en total överblick över ens hela investeringar

Jag kan berätta exakt vilken fördelning på aktier/räntor jag har på respektive konto på Avanza, Nordnet och LYSA. Men be mig att svara på frågan: ”Om man hade slagit ihop alla dessa konton, vilken är din fördelning mellan bankkonto, aktier och räntor?” Så blir det väldigt svårt utan att sitta med Excel och lägga några timmars jobb. Återigen – det borde vara enkelt att får en överblick på. Samma resonemang gäller fyra-hinkar-principen, det är klurigt att hålla koll på den löpande, se vad som är i de olika hinkarna både separat och sammanfattat. Hos många appar som Smartbudget, Tink m.fl. så går det inte alls.

Det är orättvist att vissa finansiella simuleringstjänster bara finns för rika människor

Jag har jobbat med finansiella rådgivare direkt och indirekt både i Sverige och utomlands och vissa gör riktigt, riktigt bra saker. En av de saker som jag har tyckt varit fantastisk är att kunna göra en finansiell 100-årsplan. Det vill säga att man resonerar utifrån ”Jag är 39 år i dag, jag kommer att leva tills jag är 100 år och då kommer jag sannolikt ha följande inkomster, utgifter. Givet förutsättningarna idag så kommer det gå bra eller så behöver du vidta följande åtgärder”. Något som är minst lika relevant för oss vanliga dödliga.

Kommer pengarna räcka när jag går i pension?

Relaterat till ovanstående punkt så har jag i många år tänkt på den ovanstående frågan. Kommer jag kunna gå i pension? Efter att ha tänkt länge och pratat med klokare människor än mig, insåg jag att det faktiskt bara är ett komplicerat matte-problem. Det är svårt, men det går att lösa. I Spirecta har jag ett första utkast på Pensions-simulator som räknar på just den här frågan. Att den sedan dessutom visade sig fungera minst lika bra för FIRE (Financially Independent Retire Early) var en bonus. ?

FIRE, Sparkvot, Ekonomisk frihet, ekonomisk trygghet, skuldkvot och andra nyckeltal

Jag vet att alla inte är lika nördiga som jag, men jag tycker att det är jättekul att se och följa nyckeltal. Många i samhället är ju intresserade av hälsa eftersom vikt är enkelt att mäta. Tänk om det var lika enkelt att mäta sin ekonomi och nyckeltal som sparkvot, ekonomisk frihet, ekonomisk trygghet, skuldkvot och annat. I Spirecta kommer det att gå. ? 

Jämföra sig med andra

Slutligen, jag vet att det här kanske återigen är jag som är lite nördig, men jag tycker att det är kul med jämförelse. OK att jag har en sparkvot på t.ex. 15 %, men hur är det i relation till andra? Hur mycket lägger jag på el i förhållande till min situation jämför med andra? På det sättet får man ju också en hint om vilka områden man är duktig i och vilka det finns potential för utrymme. 

Ja, ovan är en frustration som till slut ledde till att jag tog saken i egna händer. Jag är ju programmerare i grunden, tycker det är väldigt kul att programmera och det här har varit min hobby de senaste månaderna. Lite till Carolines förtret eftersom hon tycker att jag borde sova på nätterna istället för att programmera. Senast fick jag höra det för 3 timmar sedan (klockan är 01:37 i skrivande stund). ?

Lite smygbilder från Spirecta

Utvecklingen är långt gången och jag räknar med lansering inom veckor snarare än månader. Det som sker just nu är att det är mycket fokus på fixa önskemål från beta-testarna, särskilt de som gillat Smartbudget. Feedback från en beta-testare, senast i eftermiddags, var:

Jag fattar att DU vet hur man mäter och räknar på ekonomisk frihet, men det vet inte jag som är en vanlig person. Jag vill bara ha koll, göra rätt, slippa oroa mig och gärna veta att jag kommer att nå mina ekonomiska mål.

Därav just nu mycket fokus på det pedagogiska så att man inte behöver vara närmst sörjande och nörd för att använda verktyget. Men trots att jag är mitt i utvecklingen, går det faktiskt att visa upp ett par bilder från verktyget redan nu. Ett bra exempel är t.ex. pensionssimulatorn nedan som ska förenklas lite till innan release.

Det är lite nervöst att visa upp dessa bilderna publikt. För nu är det ju att erkänna att det finns på riktigt och inte längre är bara min baby. 😊

Ja, tack än en gång och så ses vi på söndag som vanligt. Då kommer det avsnitt med temat – ”Vad säger forskningen om att försöka tajma marknaden?”.

Hälsningar,
Jan

Tack på förhand för att du hjälper till!
Jan och Caroline

Baserat på era tips och er önskan arrangerar vi nu världens första FikaTillsammans-träff i Malmö. Förhoppningsvis blir det flera träffar även i andra delar av landet, lite beroende på intresse och möjlighet. Du har således möjligheten att den 25 oktober komma och träffa mig och Caroline samt:

• Arne ”Kavastu” Talving – Twitter-profilen, författaren och investeraren som slagit index flera år i rad. Arne var även med som gäst i avsnitt 65.
• Marcus Hernhag – Författare och en av Sveriges bästa ekonomiskribenter i Privata Affärer. Kommande gäst här på bloggen. 
• Alexander Gustafsson – Börsnörd och Nordnets stora sparprofil som driver Nordnet Talks.

Majoriteten Marknaden bestämde att vi skulle vara på St. Gertrud i Malmö i egen lokal och lite tilltugg.  Det kostar 250 kr per person inkl. moms. Du bokar din plats genom länken nedan. 

• Boka din plats på FikaTillsammans den 25 okt

Hoppas att vi ses där!
Jan och Caroline