Den kommande söndagens artikel ”Ombalansering 2020” är kulmen på de senaste fyra veckornas arbete. Först hade vi artikeln om ”Fyra-hinkarna”, sedan ”Bästa fonderna 2020”, därefter ”Hur gick portföljerna 2019?”. Tanken är att ”Ombalansering 2020” ska knyta ihop säcken genom att använda insikterna och lärdomarna från dessa tidigare artiklarna.

Jag vet att det är väldigt många av er läsare som är väldigt insatta och jag skulle gärna vilja din feedback på portföljerna innan jag och Caroline spelar in avsnittet på torsdag. Det är lätt att ändra i en artikel, men svårt att ändra i en inspelad podd och vlogg. Dessutom känner jag ett ansvar då det är många av er som följer våra portföljer. Inte minst 20 000+ människor på Shareville. Man vill liksom inte att det ska bli fel. ?

Nu är det i och för sig inga mastodontändringar som görs, men det är ändå lite större ändringar än på länge. Därför är jag sjukt tacksam för din kommentar nedan. Det här är ett av de tillfällen vi verkligen kan hjälpas åt att bli rika tillsammans. ?

Tack på förhand,
Jan Bolmeson
Uppdaterad: 2020-01-16 kl. 22:07

Förändringar i antaganden för alla portföljerna

Jag har det här året tänkt göra följande ändringar baserat på tidigare erfarenheter och feedback från er läsare. I grunden kan man säga att det handlar om att få portföljerna att mer gå i linje med det globala marknadsviktade börsindexet. Det som forskningen säger ger bäst odds.

Förenkling – inga varianter av portföljerna, bara en enda rekommenderad per typ

Förra året föreslog jag tre varianter av både Nybörjar- och Globala barnportföljen. En förenklad, en rekommenderad och avancerad. Det som skiljde var antalet fonder. Det här året jag har valt att skippa dessa varianter och vi kör bara på en enda version – den rekommenderade. 

Ökning av mängden guld på bekostnad av aktier från 5 % till 10 %

Efter att ha läst en hel del rapporter (här), en examensuppsats från Handelshögskolan i Umeå, jämfört med riksbankens guldinnehav (10,7 %) och jämfört med t.ex. Ray Dalios All-weather portfolio så har jag bestämt mig för att öka andelen guld från 5 procent till 10 % på bekostnad av aktier. Jag tänker att gillar man inte det så kan man skippa den delen. 

Minskat exponeringen mot Sverige

När jag räknade om vår portfölj som 100 % aktier så insåg jag att vi hade en alldeles för stor exponering mot Sverige med uppemot 28 %. Jag har sänkt den drastiskt till ca 16 % omräknat till en 100 % aktieportfölj. Det är fortfarande mer än 1 % som det är enligt det globala börsvärdet. Men jag tycker att det är motiverat med en exponering mot Sverige. Det ligger nu i paritet med LYSAS 18 %. 

Mindre antal fonder

Alla portföljerna består idag av färre antal fonder. Det gör det dessutom enklare att månadspara i portföljerna. Jag har även försökt hålla andelarna så jämna som möjligt om 5 %-enheter. 

Behållt överexponeringen mot Asien och tillväxtmarknader

Jag har räknat om exponeringen mot Asien och tillväxtmarknaderna och låtit den landa på ca 16 % i en 100 % aktier-portfölj. Det är i linje med en rekommendation som gjordes till norska regeringen av en professor vid Duke University. 

Minskat exponeringen mot småbolag 

Jag noterade att vi hade en stor exponering mot småbolag (ca 27 %) och jag har valt att minska den till att ligga i linje med LYSA och MSCI World-indexen. 

Sedan är det mindre omviktningar mellan fonderna också, men det syns nedan. Sammanfattningsvis är min upplevelse att portföljförslagen är ”tightare”, mer lika LYSAs fördelning och MSCI All-Country Indexet.

Aktiedelen i portföljen

Jag blev inspirerad av fondroboten LYSAs tankesätt kring att göra en 100 % aktier-portfölj och sedan bara vikta ned den till när man vill ha med räntor i portföljerna. Det gör det också mycket enklare att jämföra portföljen med andra fonder och index. Så här ser den ut i översiktsbild:

Nedan följer en tabell som visar fördelningen per region:

Det skiljer alltså ganska mycket från vår portfölj 2019, men inte jättemycket från LYSAs portfölj och inte särskilt mycket från MSCI World ACWI. I simuleringar beter sig portföljerna i princip identiskt. Nedanstående visar hur de tre portföljerna utvecklats sedan januari 2014.

Nedan följer några jämförelsetal för perioden januari 2014 – december 2019, det vill säga de senaste 6 åren.

Det är så identiskt som det kan bli i mina ögon. Jag tror inte ens att det är realistiskt att försöka förklara skillnaden.

Förslag på Globala barnportföljen 2020

Om vi börjar med globala barnportföljen med störst aktieexponering, så är mitt förslag som följer:

Hälften av portföljen ligger i den breda globalfonden och vi har bara ökat på marginellt med de avvikelserna vi vill göra från MSCI World-indexet. Som bekant är ju MSCI World-indexet snedfördelat med tanke på tillväxtmarknader.

Följande varianter kan göras:

• På Avanza behöver man byta Xetra Gold mot Guld AVA
• På Avanza kan man byta ut Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Indexnära mot Avanza Emerging Markets

Efter ett par iterationer med er läsare så är jag väldigt nöjd med den här portföljen. Den består av totalt 7 fonder vilket är hanterligt och lätt att månadsspara i. Det verkar som att vi har enats om att Länsförsäkringar Global Indexnära är bättre än Avanza Global till följd av att den här marginellt billigare och finns på både Nordnet och Avanza. I räntedelen gör vi det enkelt för oss med en stabil bas i form av Spiltan Räntefond Sverige. Vi har ökat guldet eftersom det har en korrelation på 0.07 (=i princip ingen korrelation) med det globala börsindexet.

Om vi baktestar portföljen mellan 2014 och 2019 så ser resultaten ut som följer:

Föga förvånansvärt ger 100 % aktier högst avkastning till högst risk. Värt att notera är att den riskjusterade avkastningen i form av Sharpe-kvot är högst för globala barnportföljen och ganska mycket högre än en 100 % aktier-portfölj. För mig är det ett viktigare nyckeltal än vad det blev i absolutbelopp. Återigen visar det att det är inte så stor skillnad på att köra vår modellportfölj eller köra fondroboten hos LYSA och lägga till 10 % guld vid sidan av.

Om du är intresserad av en mycket större analys, så har jag lagt upp en komplett Excel-fil i Patreon-biblioteket som vi har. Läs mer om Patreon här.

• Öppna Google Sheets Rapporten för Globala Barnportföljen 2020 (exklusivt Patreons)

En Monte Carlo-simulering innebär att vi statistiskt simulerar en portfölj 30 år framåt i tiden 10 000 gånger. Därefter tittar man på utfallet och kan säga något om framtiden med olika statistiska säkerheter. Självklart innehåller det mängder av osäkerheter och det bygger på den historiska utvecklingens statistiska faktorer. Men eftersom vi tar mer än 20 års historik så får vi med både IT-bubblan och Finanskrisen vilket ger en mer realistisk bild än att bara simulera på det senaste (extraordinära) decenniet. Jag har utgått från att startkapitalet är 50 000 kr eftersom det ligger nära medianportföljen hos Avanza. Det är även räknat på ett månatligt sparande om 1 000 kr och en inflation på ca 2 %.

Så här blev utfallet från Simuleringen:

Nedanstående information tycker jag egentligen är minst lika intressant. Den visar sannolikheten för en viss årsmedelavkastning per sparhorisont.

Nedan följer de äldre versionerna som föranledde den här varianten ovan.

Förslag på Nybörjarportföljen 2020

För nästa portfölj, nybörjarportföljen, ser mitt förslag ut som följer:

Uppdatering 2020-01-16 kl. 20:56. Här följer version 3 av Nybörjarportföljen. Ändringar sedan tidigare – mer fokus på förenkling, mer säkra räntor med vikt i Sverige och Spiltans Räntefond Sverige. Förenklingen gjorde även att avgiften kom ned med nästan 30 % från 0.32 % till 0.22 %. Jag gillar även att räntedelen är mer lik föregående års räntetrippel då den omräknat skulle bli: 63/13/13/13 mellan räntefonderna.

Följande varianter går att göra:

• På Avanza behöver man byta Xetra Gold mot Guld AVA
• På Avanza kan man byta ut Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Indexnära mot Avanza Emerging Markets

Om vi analyserar den här portföljen historiskt så ser värdena ut som följer mellan januari 2015 och december 2019:

Värt att notera ovan är att värdena är väldigt snarlika men att guldet gör portföljen bättre i form av minskad risk och ökad riskjusterad avkastning. Om vi istället till framgent genom att göra en Monte Carlo-simulering så får vi följande värden. På grund av jag saknar 10 års historik på en del av fonderna (då de inte funnits så länge) har jag behövt approximera portföljen. Eftersom portföljen ligger ganska nära LYSAs portfölj och dessutom många kommer att använda LYSA tycker jag att det är ett rimligt antagande.

En Monte Carlo-simulering enligt samma antaganden som för Globala barnportföljen ger följande resultat:

Om vi tittar på sannolikheterna för olika avkastningar per sparhorisont så ser de ut som följer:

Nedan följer arbetskopiorna på ändringarna till följd av kommentarerna på sidan.

Förslag på Försiktiga portföljen 2020

Nytt för i år är en försiktig portfölj att passa i Bufferthinken:

Det här är en ny portfölj för i år då jag har saknat ett alternativ till Bufferthinken. Tanken bygger på en variant av räntetrippeln som har sin bas i en lågrisk räntefond i form Spiltan Räntefond Sverige för att sedan komplettera med några räntefonder med en lite högre risk. Eftersom tidshorisonten är 1-3 år lägger vi även på lite aktier. För att öka enkelheten och minska antalet fonder har vi valt SPP Aktiefond Global då den inkluderar en exponering mot Asien. Det vi missar är en exponering mot Sverige men det får vara en OK avvägning i dagsläget.

Precis som tidigare bör följande tas i beaktande:

• På Avanza behöver man byta Xetra Gold mot Guld AVA

Om vi tittar på historisk utveckling av den här portföljen så ser den ut som följer mellan januari 2015 och december 2019:

Vi ser precis samma tendenser som i de föregående portföljerna. Portföljerna är väldigt jämna och guld gör det lite bättre. Om vi tittar på MonteCarlo-simulering framåt ser det ut som följer:

Sannolikheterna för olika avkastningar ser ut som följer:

Jag måste säga att det här resultatet överraskade mig. Får fundera och återkomma.

Nedan följer de äldre versionerna:

Förslag på RikaTillsammans-portföljen 2020

Nedan följer ett förslag på RikaTillsammans för det kommande året:

I år är framförallt den här portföljen kraftigt förenklad. Vi går från 20 fonder ner till 13 fonder 7 fonder. Precis som tidigare nämnt är jag lite osäker på räntefonderna då det är svårt att få en överblick. Så här har jag resonerat i de olika delarna:

Aktiedelen

En kraftig förenkling genom att gå ner till bara 3 2 fonder. Försöker så långt som möjligt hålla samma fördelning som i de andra portföljerna. KIID-risken i den här delen är 5.1. 

Korta räntefonder

Jag har i år lagt mycket fokus på att komma ner i risk i den här delen. Efter er feedback kör vi bara i Svenska kronor och lägger till en tydlig kontantdel. Ja, jag inser att det är dumt med att ha kontanter i ett ISK då man betalar skatt (ca 0.4 % till staten). Men det är bättre än en penningmarknadsfond där jag både går back OCH betalar skatt. Vill man så kan man ju lägga det på ett sparkonto utanför, men då får man fel utveckling i alla grafer och nyckeltal på Avanza/Nordnet.

Om det tar emot så kan man lägga in det i Spiltan fonden men då tar man en högre risk än vad som är avsett. Det är ju tyvärr inte jag som har hittat på att Permenentportföljen ska ha 25 % ”cash” i form av 3 månader penningmarknadsfonder. I ett recesionsscenario tar jag man ju gärna den kostnaden på 0,4 % tänker jag.

Men ja, jag håller med om att det skriker ”dum i huvudet” i hela kroppen. Men det är ju det som är tricket att bortse från om man har gjort rätt enligt strategin.

Långa räntefonder

Den här delen har också fått en ordentlig översyn framförallt genom att ha koll på durationen. Den ligger nu 19 år vilket är i linje med teorin för permanent portföljen. Trots att den här delen är räntefonder så är risken hög, 4,1 av 7. En procents räntehöjning kommer göra att den här delen går -21 procent och vice versa. Tyvärr finns det inga svenska räntefonder med dessa löptider. AMF Räntefond lång kvalar inte in i närheten då den har en löptid på mindre än 8 år. 

Jag tror inte man ska förenkla den här delen mer. 

Guld

Baserat på er feedback om förenkling till en fond. 

Tittar vi på en uppföljning av hur ovan har gått så ser det ut som följer. Det är dock inte helt exakt eftersom jag inte har data för de tre långa räntefonderna. Jag har därför ersatt den med den amerikanska fonden iShares 20+ Year Treasury Bond ETF (TLT). Det är det närmsta jag kan komma. Men den tar t.ex. inte hänsyn till valutaeffekten de senaste åren. Men oavsett vilket så ger den hyfsad approximation tänker jag.

Om vi tittar på MonteCarlo-simuleringen framåt så ser den ut som följer:

Spontant måste jag säga att jag blev lite förvånad av dessa värden då jag tycker att avkastningen och risken är lite väl hög. Men den går i linje med den amerikanska versionen så siffrorna är korrekta. Om vi tittar på sannolikheterna för olika årsmedelavkastningar per sparhorisont så ser det ut som följer:

Något som jag tycker är fascinerande med den här portföljen är faktiskt de låga korrelationerna mellan tillgångsslagen:

Nedan följer de versioner till följd av er feedback.

Kom gärna med feedback!

Som sagt, det här är work-in-progess och jag tar gärna emot dina tankar och din feedback. ??

Just nu befinner jag mig i ”ubåtsläge” sedan i måndags i och med jobbet att utvärdera hur portföljerna faktiskt gick 2019. Dock noterade jag precis att alla våra tre modellportföljer – Nybörjarportföljen, Globala Barnportföljen och RikaTillsammans-portföljen – är topprankade på Shareville hos Nordnet (annonslänk). Shareville är en fantastisk tjänst på det sättet att man kan visa sin portfölj helt och hållet transparent så när som på pengasumman, man kan följa andras portföljer och jämföra sig.

Shareville har idag över 200 000 medlemmar och över 46 000 miljoner kronor investerade. Det är ganska mycket pengar. Idag är en av första gångerna jag noterade att alla tre portföljerna har fått 3 stjärnor. Det innebär att de ligger inom topp-10-procent av alla portföljer. Någon av portföljerna ligger nästan alltid i topp, men det är första gången jag noterar att alla tre hade tre stjärnor. Jättekul tycker jag.

Egentligen är det dock inget som förvånar mig. Tyvärr måste jag säga. Låt oss resonera tillsammans. Alla portföljerna består av indexfonder. En indexfond består som bekant av hela marknaden och alla aktier. Både de bra och de dåliga. Man gör inga försök på att förutsäga hur marknaden ska gå, vilka företag som ska gå bra eller dåligt imorgon, vilka branscher som ligger rätt i konjunkturen eller vilka fondförvaltare som är bra/dåliga och så vidare. Många tycker ju att det är ”stendumt” eftersom man urskillningslöst köper man allting. Eller, är det det?

Index funds eliminate the risks of individual stocks, market sectors, and manager selection. Only stock market risk remains.

John Bogle, grundaren till Vanguard, i boken ”The Little Book of Common Sense Investing”

Låt oss fortsätta. Eftersom alla investerare tillsammans är hela marknaden och vi tittar på ett genomsnitt så borde hälften av investerarna vara bättre än snittet och hälften vara sämre än snittet. Annars har vi inget genomsnitt. Det betyder ju att en investerare som investerar i en indexfond, som de facto är genomsnittet, borde ju aldrig kunna vara topp-10 %…

Förklaringen är tyvärr enkel. Jag önskar att jag kunde säga att förklaringen är att jag är briljant, smartare än alla andra och väljer ut sjukt grymma portföljer. Tyvärr kunde inget vara längre från sanningen. Förklaringen är snarare att vi småspararna är notoriskt dåliga investerare. De flesta av oss underpresterar över tid väldigt mot index. Forskningsföretaget Dalbar visar varje år att underprestationen kan vara uppemot 4-5 procentenheter per år.

Ett exempel är den genomsnittlige amerikanska småspararen som hade en årsmedelavkastning om 4.88 % över en 10 års period mot indexets 8.50 % (Dalbar, QAIB 2018). Ett annat exempel är att den genomsnittlige spararen hos Avanza har underpresterat 9 av de senaste 11 åren. Nedanstående bild är en förhandstitt från den kommande söndagens avsnitt.

På söndag kommer jag att visa hur mycket pengar det faktiskt rör sig om. Det är nämligen helt sjukt.

Sedan skulle jag dessutom kunnat vara schysstare och jämföra med ett annat index, t.ex. det icke-utdelande OMXS30-indexet och då skulle siffrorna se bättre ut. Jag har skrivit en hel del om trixandet med jämförelseindex i artikeln: ”Hur gick Stockholmsbörsen, portföljerna och LYSA 2029?”.

Svåraste insikten: acceptera sin medelmåttighet

Det är ingen konst att slå index enskilda år. Många av våra portföljer har slagit index de senaste 5 åren. Men saken är att jag vet att det handlar om tur och inte skicklighet. Det är inte en målsättning att slå index. Tvärtom är målsättningen att ligga så nära indexet som möjligt minus avgifter. För mig var det här ett brutal insikt runt 2010. Då hade jag sparat i mer än 10 år, jag hade lett en aktiesparklubb, förvaltat kompisars pengar och slagit index enskilda år. Men som helhet hade jag inte slagit index. ?‍♂️

Det var faktiskt en av anledningarna till att jag startade bloggen. Jag kände mig bränd på börsen, lämnade den för att söka andra typer av investeringar (gick än värre) för att sedan komma tillbaka med en ny strategi kring indexfonder och passivt sparande. Den här gången med insikten att jag är inte ett dugg bättre än någon annan. Tvärtom är jag högst sannolikt sämre än den som jag gör affär med som sitter på andra och har totalt motsatt åsikt (om jag ska köpa måste ju någon annan sälja). Lite som min bror som spelar poker brukar säga: ”Vet du inte vem som är losern vid bordet så är det du…” ?

Därav ett av mina finansiella motton:

Ju fortare man inser att man faktiskt är en genomsnittlig och medelmåttig sparare som inte slår index över tid, desto mer pengar kommer man att tjäna.

Jag

Jag kommer att återkomma med en fördjupande artikel på ämnet under våren. För senaste igår hamnade jag i ett samtal med en vän som var: ”Men du som kan så mycket om sparande, varför investerar du inte i enskilda aktier?”. Det fungerar inte på det sättet. I alla fall inte om man ska vara realistisk och har en hyfsat realistisk sjukdoms- och självinsikt.

Utmaningen är att vi är uppvuxna med ”sanningen” om att den som gör mest, kan mest, engagerar sig mest och är mest ”på” är den som kommer att segra. När det gäller sparande är det precis tvärtom. Den som är mest passiv, engagerar sig minst, låter pengarna vara i fred och inte loggar in på sitt konto, det är den som kommer att tjäna mest pengar. Helt ointuitivt men det stöds av forskningen och t.ex. en av världens bästa investerare.

The active investors will have their returns diminished by a far greater percentage than will their inactive brethren. That means that the passive group – the ”know-nothings” – must win.

Warren Buffett, brev till aktieägarna i Berkshire Hathaway, 2007

Är det inte najs att vara en ”know-nothing” och ändå vara den som kommer att vinna? ??

Därför kan jag nästan lova att alla får en bättre avkastning

Det är därför jag tjatar på dig och andra läsare att spara i indexfonder. Inte för att du något enskilt år kommer vara bäst, men för att det ger dig bäst odds. Eftersom dessutom alla andra småsparare är så himla dåliga så kommer du med en ganska hög sannolikhet hamna bland de bästa. Något som Shareville visade idag och som är förutsägbart givet all forskning på ämnet. I princip alla som småsparare som slutar försöka överlista marknaden kommer att få en bättre avkastning med en billig, global och passivt förvaltad portfölj som ombalanseras årligen.

By periodically investing in an index fund, for example, the know-nothing investor can actually outperform most investment professionals. Paradoxically, when ’dumb’ money acknowledges its limitations, it ceases to be dumb.

Warren Buffett, 1993

Sammanfattningsvis är det således inget nytt under solen. Resultatet var väntat, det beror inte på skicklighet eller tur utan på odds som stöds av forskningen och andras underprestation. Därav att det är lite ledsamt. För att om vi är topp-10 % så måste det innebär att så många andra underpresterar mot index. Jag önskar ju verkligen att det fler skulle kunna göra rätt, få bättre avkastning, för många skulle behöva det långt mycket mer än jag och Caroline. Jag vet nämligen att många kämpar i sin ekonomi och 27 % av Sveriges befolkning inte har råd med en oförutsedd utgift om 5 000 kr enligt Svea Ekonomi. Särskilt frustrerande blir det när det är ”så lätt att göra rätt”.

De flesta av oss har ingen möjlighet att vara lika bra som en genomsnittlig person i en aktivitet som de har spenderat flera år på att träna sig i. Men vi kan utan problem vara lika bra som en genomsnittlig investerare på aktiemarknaden utan någon som helst träning eller erfarenhet.

Professor Jeremy Siegel, Wharton Business School

Avslutningsvis vill jag därför passa på och gratulera dig som har tagit steget och börjat investera i indexfonder, antingen via våra modellportföljer eller via en fondrobot som LYSA (annonslänk). Du har gett dig själv de bästa förutsättningarna och som du ser kommer du över tid ligga i toppen av dem som har bäst avkastning. Högst sannolikt kommer den också vara högre än om du hade gjort något annat.

Så grattis till dig som precis som jag ? indexfonder. Om du inte har firat, unna dig ett lite firande de kommande dagarna! ?
Jan Bolmeson
Uppdaterad: 2020-01-08

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då rekommenderar jag vidare läsning här:

Följ gärna våra portföljer på Shareville, det är kostnadsfritt:

• Nybörjarportföljen – en klassisk balanserade portfölj (annonslänk)
• Globala barnportföljen – en aggressiv portfölj (annonslänk)
• RikaTillsammans-portföljen – en portfölj som alltid ska gå plus (annonslänk)

Få våra bästa tips till din mejl

Varje månad skickar vi ut vårt kostnadsfria nyhetsbrev som innehåller tips, råd och inspiration för din privatekonomi. Du får dessutom en välkomstserie med bloggens bästa artiklar, vanligaste frågor med svar och konkreta tips när du fyller i formuläret nedan.

I början av 2019 lade jag till 5 % guld i modellportföljerna (nybörjarportföljen och globala barnportföljen) eftersom guldet gör portföljerna bättre. Guld tenderar nämligen att stiga i över 90 % av de fall då aktier sjunker i värde. På det sättet är guldet en typ av försäkring i portföljen. Det är dessutom en klassisk rekommendation att ha mellan 5 och 10 procent i guld. Problemet med guld har dock alltid varit att få till en bra exponering.

Under de senaste åren har fonden Pacific Precious varit det bästa alternativet, men jag är inte säker på att det är det längre. Förra helgen kom det ett pressmeddelande från förvaltaren av Pacific Precious Eric Strand, som varit gäst i podden i flera avsnitt, att han lämnar fondbolaget Pacific i protest mot att de dubblerade avgiften på fonden. Så här stod det i pressmeddelandet:

– Dessvärre har nu bolaget bestämt sig för att höja förvaltningsavgifterna på mina fonder från och med 1 juni 2019, vilket är något jag inte kan acceptera eftersom det blir en dubblering av den fasta förvaltningsavgiften för investerare i fonderna. Detta överensstämmer inte med min grundläggande syn och det var inte på dessa premisser som jag startade fonderna, skriver Strand.

Placera, 1 juni 2019

Som i alla uppbrott är det förmodligen mycket känslor inblandade , eftersom fondbolaget gick ut med sina egna pressmeddelanden dagen efter som finns här och här. Jag tycker det är svårt (och onödigt) att ta ställning till vad som har hänt egentligen. Det som jag dock anser spelar mest roll för mig som sparare är följande citat i pressmeddelandet:

Det vi gör nu är att vi sätter in en förvaltare som kan förbättra fondens avkastning. Vi ska nu göra strukturella förändringar för att kunna leverera vad vi har lovat våra investerare. [..] Mattias Gromark kommer att ta över Pacific Precious förvaltning från och med i dag måndag.

Placera, 3 juni 2019

Just nu vet jag inte vad strukturella förändringar är, hur förvaltaren ställer sig till guld och marknadsläget. För mig handlar det mycket om personerna och jag känner inte till den nya förvaltaren. Eric har vi ändå byggt upp en relation till under åren och vet hur han tänker, vad hans avsikt var och hur det fungerade. Jag säger inte att fonden inte kan återkomma i portföljen, men just nu är det en osäkerhet vart fonden kommer ta vägen, hur den nya förvaltaren tänker och hur fonden kommer att riktas in. I och med meddelandet om avgiften som kom via meddelande på Avanza:

ISEC Services AB meddelar att fonden Pacific Precious A har ny förvaltningsavgift från och med den 1 juni 2019. Ny förvaltningsavgift är 1 %.

Avanza

så tänker jag att det är för mycket osäkerhet till en för hög kostnad. Dessutom är fondbestämmelserna ganska lösa vilket kan innebära att Pacific Precious inte längre kommer vara det skydd som det var ämnat som från början. Det kan absolut ändras i framtiden, men då får man ta ett nytt aktivt beslut om det. För närvarande tycker jag att det är värt överväga andra alternativ.

Två bra alternativ på Nordnet

Tyvärr finns det ingen annan ekvivalent guldfond som handlas i svenska kronor. Däremot finns några börshandlade fonder som fungerar bra. En börshandlad fond, en s.k. ETF, är en fond som handlas som en aktie. Det vill säga att du kan köpa och sälja den flera gånger om dagen om man skulle vilja samt att den kostar lite courtage, valutaväxlingsavgift och årlig avgift. Det kan hända att du behöver göra ett kunskapstest för att bli godkänd för att handla med dessa.

De två bästa alternativen enligt mig på Nordnet är (sök gärna på Nordnet på kortnamnet inom parentes):

• ETFS Physical Swiss Gold (GZUR)
• ETFS Physical Gold (VZLD)

Det är två tyska börshandlade fonder som följer guldets utveckling och de äger riktigt fysiskt guld. Det senare är viktigt eftersom vi vill att vår ”försäkring” ska fungera just som en försäkring när det blir kris. Då vill man hålla motpartsriskerna så låga som möjligt. Det är något som jag har skrivit om i följande artiklar:

• Allt guld och silver är inte skapat lika... - Den viktiga skillnaden mellan att äga sitt guld eller ha en skuldsedel där någon lovar dig guld som är absolut vanligast

Det bör dock observeras att vi får en valutarisk/valutamöjlighet i och med att dessa fonderna handlas i EUR och inte svenska kronor. De senaste månaderna hade det varit en stor fördel, men om den svenska kronan stärks så blir det följdaktligen en nackdel. Jag själv ser det inte som ett problem, men det är värt att nämna risken.

Avanza har tyvärr inget bra alternativ

Som rubriken antyder har jag tyvärr inget riktigt bra alternativ på Avanza. När jag har försökt köpa samma fonder som finns på Nordnet så har det inte gått. Jag har fått lite olika svar beroende på vem jag har pratat med. Det har hänvisats till allt från att de inte uppfyller EU-kraven (vilket de uppenbarligen gör hos Nordnet) till att Avanzas system inte är uppkopplat mot den tyska börsen och så vidare. Summa summarum är att de i alla fall inte går att köpa.

Det minst sämsta alternativet är:

• Guld Ava

Men jag gillar inte det – och kommer inte köpa det heller – eftersom det inte har någon fysisk uppbackning av guldet. Mitt råd är faktiskt att i så fall öppna ett konto på Nordnet (annonslänk) eftersom det är gratis och placera ens andel i guld i GZUR eller VZLD. Ett alternativ på Avanza kan vara att sätta pengarna i ett av deras sparkonto med en fast ränta och insättningsgaranti.

BullionVault – ett alternativ från 45 000 kr och uppåt

Jag själv har majoriteten av mina guld och silver-placeringar hos det engelska företaget BullionVault (annonslänk). Hos dem köper man den fysiska metallen i eget namn och det finns reviderade listor på att man äger det själv. Dessutom kan man få guld hemskickat i en fysisk tacka (mot en kostnad så klart) om man har 100 gram eller mer. Det vill säga att man kan ta fysisk leverans. Vissa fonder tillåter det, men först från 12,5 kg vilket för de allra flesta är totalt ogörbart.

BullionVault är extremt smidigt men det har en stor nackdel – kostnaden vid små innehav. Eftersom du äger guldet personligen så försäkrar och förvarar BullionVault det åt dig. För det tar de en minimiavgift om ca 3.50 EUR per månad. Det innebär att köper du guld för 1 000 kr så kommer du betala nästan 450 kr i förvaltningsavgift (=45 %) vilket är helt orimligt. På två år är du av med hela summan. Därför behöver man upp i högre belopp för att det ska bli lönt.

Jag tycker att gränsen går någonstans kring 45 000 kr. Då är det årliga beloppet fortfarande 450 kr, men nu motsvarar det bara ca 1 procent av det totala beloppet. Det är fortfarande högt, men det är betydligt bättre än de flesta andra alternativ, framförallt utifrån ett trygghetsperspektiv.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kan du även uppskatta följande:

Få uppdateringar via nyhetsbrevet

Vi skickar ut vårt nyhetsbrev ca en gång i månaden och det innehåller de viktigaste artiklarna, tipsen och uppdateringarna som i det här fallet. Det är självklart kostnadsfritt och du kan avprenumerera när du vill:

Eric gästar bloggen och podden

Inom kort kommer Eric Strand tillbaka och gästar podden och då är det här naturligtvis något som vi kommer att ta upp. Om du har frågor till honom får du gärna skriva dem i kommentarerna. Självklart går det bra att skriva även andra frågor. :-)

Henrik Tell: Eftersom jag pratade om den här fonden när jag var med i Jans pod känns det motiverat att kommentera detta. Att Öhman gör detta tycker jag är olyckligt och det är ingenting jag ens anade var på gång vid intervjun.

I grunden finns mycket som talar för att det är en bra idé att ha lite realobligationer i sin portfölj. De skiljer sig från vanliga, ”nominella”, obligationer genom att kupongerna justeras i takt med inflationen. Samtidigt har de lika låg risk som svenska statsobligationer. De här egenskaperna gör att de bidrar till diversifiering i en portfölj, genom att de till skillnad mot vanliga obligationer – och aktier – utvecklas starkt i lägen där inflationen blir oväntat hög. De är lite av en förbisedd tillgångsklass i Sverige, framför allt bland småsparare, men de är populära på andra ställen (t ex i USA där de är kända som TIPS – Treasury Inflation Protected Securities).

Att ha en del av en långsiktig ränteexponering i Öhmans Realobligationsfond har varit en no-brainer för mig. Den har varit unik i sitt segment på den svenska marknaden i och med att den inte varit aktivt förvaltad. Samtidigt har den haft lägst avgift på marknaden. Båda dessa fördelar försvinner nu.

Och vad ska man då göra?

Till att börja med – detta är inte ett beslut som måste fattas omedelbart. Avgiften dras med 1/365 varje dag, så om fondbytet dröjer en månad efter sammanslagningen kommer detta att slå med cirka 0,002% på portföljavkastningen om man skulle ha så mycket som 10% i realobligationer. Så man behöver inte panikera.

Det är med all sannolikhet inte heller ett livsavgörande beslut om man överhuvudtaget har realobligationsfonder eller inte i portföljen. Det går utmärkt att klara sig utan dem. Till exempel är den övergripande fördelningen mellan aktier och räntor och utformningen av aktieportföljen båda klart viktigare beslut som det är mycket mer motiverat att lägga tid och energi på.

Med det sagt så finns det i princip tre vägar framåt.

1. Att sitta kvar i Öhmans fond,
2. Att byta till en annan realobligationsfond eller
3. Att inte äga realobligationer.

Att sitta kvar i just Öhmans fond ser jag ingen särskild anledning till. De hävdar att de har en skicklig aktiv förvaltning. Men det gör alla aktiva förvaltare. Och det existerar inget pålitligt sätt att förutsäga om en aktiv förvaltare kommer att gå bra eller dåligt i framtiden.

Vill man ersätta fonden med en annan realobligationsfond är urvalet rätt skralt. Det finns några som har en lägre avgift än Öhmanfonden, dock inte markant lägre, men över en längre tidsperiod växer förstås skillnaden och det bör absolut vägas in i beslutet. Samtliga är tyvärr aktivt förvaltade, men man ska inte överskatta hur mycket en aktiv ränteförvaltare kan åstadkomma (eller ställa till med) – skillnaderna i utveckling för olika aktivt förvaltade räntefonder är mycket mindre än på aktiesidan. Att fonden är aktivt förvaltad kommer därmed förmodligen inte att betyda särskilt mycket i praktiken.

Det enklaste alternativet är att bortse från realobligationer. Då kan realobligationsfonden ersättas med vanliga, billigare räntefonder. Men man tappar då den diversifiering som investeringen skulle ha gett i tider av stigande inflation.

Någon nämnde FRN-fonder som en möjlig ersättare, de är inte riktigt jämförbara i och med att de dels har en kortare duration/löptid och dels har väsentligt högre kreditrisk, vilket medför att de får en högre samvariation med aktiemarknaderna (vilket är en dålig egenskap hos en ränteprodukt).

Nyckelfrågan är nog om det viktigaste för dig som investerare är att eftersträva diversifiering eller så låga avgifter som möjligt. Mår du bäst av att ha en portfölj med lägsta möjliga avgift är det förmodligen rätt att inte äga realobligationer. Vill du känna att du har maximal diversifiering är det förmodligen motiverat att även i fortsättningen ha en liten del av din ränteportfölj i realobligationer, även om det nu är något dyrare än tidigare.

Jag lutar själv åt det senare. Tycker inte kostnaden blir dramatisk sett i ett portföljperspektiv – för en investerare med 10% av sin portfölj i Öhmans fond blir den förväntade påverkan på avkastningen (dvs kostnadsskillnaden) vid byte till den näst billigaste fonden (som kostar 0,4%) cirka 0,015% årligen för hela portföljen.

Jan Bolmeson: Ett stort tack Henrik för att du svarade på frågan och tack till er alla som har diskuterat frågan också.

Även om den nya europeiska lagstiftningen MiFID II har varit på gång länge, så var det först i december som jag insåg dess påverkan på mitt eget sparande. En del av lagstiftningen säger nämligen att fonder inte får säljas i ett land om inte dokumentationskraven uppfylls. Den praktiska innebörden av det blev att i princip alla amerikanska börshandlade fonder försvann i ett slag och gick inte längre att köpa (men dock fortsätta äga om man hade dem sedan tidigare). RikaTillsammans-portföljen som är en portfölj som bygger på Harry Brownes teori om att ha en portfölj som trivs i alla ekonomiska väder, bestod i princip bara av dessa amerikanska fonder.

Jag har skrivit mycket om RikaTillsammans-portföljen i andra artiklar, men i grunden går det ut på att det finns bara fyra stycken ekonomiska klimat. Genom att äga tillgångar som trivs i de olika ekonomiska klimaten är tanken att man har ett gott skydd. Dessutom är tanken att tillgångsslaget som trivs kommer att gå bättre än de andra tre tillgångsslagen backar, som gör att man får en positiv nettoeffekt.

Innan jag fortsätter så vill jag påpeka att det här är en avancerad portfölj som inte lämpar sig om man är ny på sparande, då är nybörjarportföljen eller globala barnportföljen bättre alternativ. Dessutom bör man ha minst ca 200 000 kr att investera då avgifterna lätt kan bli procentuellt sett höga för mindre belopp. Dessutom är det här en lågrisk-portfölj, vilket kan göra att du tar lägre risk än du kanske borde tag (vilket är lika fel som att ta en för hög risk). Du kan läsa mer om portföljen här:

• Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen för 2017: +3,4 procent - Utvärdering av RikaTillsammans-portföljen för det gångna året och sedan starten 2014

Fyra olika ekonomiska klimat

De fyra ekonomiska klimaten som portföljen ska klara är:

Tillväxt

Äger rum när ekonomin växer, företagen ökar sin försäljning och de växer. I ett sådant här klimat går aktier bra eftersom det är andelar i just dessa företag med växande vinster.

Recession

Motsatsen till tillväxt är recession vilket är när ekonomi krymper. Företagen kan inte sälja lika mycket, vilket innebär att de säger upp folk, vilket gör folk rädda som gör att de minskar sin konsumtion och man har en negativ spiral. I princip alla tillgångsslag går dåligt i en recession. Det tillgångsslag som är bäst att äga i en sådan negativ period är kontanter och korta räntefonder. Det vill säga att man lånar ut pengar på kort sikt.

Inflation

Inflation är en period då pengars värde minskar vilket innebär att priserna stiger. I sådana perioder är reala tillgångar och framförallt guld bäst att äga.

Deflation

Motsatsen till inflation är då pengar ökar i värde eller priserna minskar. Problemet i en tid av deflation är att konsumtionen minskar eftersom det är bättre att vänta till imorgon med att konsumera, då det blir billigare då. I sådana tider trivs långa ränte- och obligationsfonder.

Genom att fördela sina pengar i fyra lika stora delar enligt ovan, så får man en portfölj med relativt låg risk vars mål är att ge en låg, men positiv avkastning varje år.

Fonderna för tillväxt

De fonderna som jag tror är bäst på att fånga tillväxt-fasen i ekonomi är följande:

Länsförsäkringar Global Indexnära – 15 procent

Min favoritfond för att ha en global exponering mot aktier. Består av världens 1 600 största bolag och har en låg avgift om 0.22 procent.

Spiltan Aktiefond Investmentbolag – 5 procent

Min favoritfond med en bra exponering mot Sverige genom att den investerar i ofta familjeägda investmentbolag som i sin tur äger andra bolag. Låg avgift om ca 0.2 procent.

Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära – 5 procent

Bra fond för att fånga in tillväxtmarknader och asien där jag tror att mycket av utvecklingen i framtiden kommer att ske. Det är också en indexfond med låg avgift.

Tillsammans täcker dessa tre fonderna in aktie-delen ganska gott till en total om 25 procent.

Fonderna för recession

Fonderna som jag tror är bäst att äga i ett recession-scenario förutom att ha kontanter på kontot är:

Spiltan Räntefond Sverige – 15 procent

En kort svensk räntefond med god historik och låg avgift.

iShares Euro Govt Bond 0-1yr UCITS ETF (EUN6) – 10 procent

Räntefond som lånar ut pengar på kort sikt till länder inom EU. På det här sättet har jag en spridning som är lite större än Sverige men ändå i vårt närområde som balans.

Kontanter – 0 procent

Nysparande i portföljen sker i kontanter-delen som får öka fram till nästa ombalansering.

Den börshandlade fonden EUN6 kan du köpa via Nordnets hemsida eller genom Avanzas kundtjänst i skrivande stund.

Fonderna för inflation

Fonderna som bäst fångar en stor rörelse i inflation är:

ETFS Physical Swiss Gold (GZUR) – 10 procent

Börshandlad fond som investerar i guld som det backar upp med riktigt guld i valv.

Xetra-Gold (4GLD) – 10 procent

Liknande fond som den ovan fast den handlas i USD istället.

Öhman realobligationsfond – 5 procent

En svensk obligationsfond som skyddar mot inflation då den är kopplad till real avkastning.

Den här delen i portföljen är lite klurig då jag egentligen inte gillar guld-fonder. Problemet är nämligen att man inte vet exakt hur skyddat guldet är. Normalt sett rekommenderar jag att spara sitt guld hos BullionVault (annonslänk) eftersom det då står fysiskt i ditt namn och du kan få det hemlevererat i guldtacka. Många fonder äger nämligen inte sitt guld utan handlar med olika skuldsedlar och ”pappersguld”. Dessa två guldfonderna ovan ska ha fysiskt guld som uppbackning enligt papprena så jag kör på det.

Fonderna för deflation

Den här delen i portföljen tycker jag är svårast eftersom det är svårt att hitta räntefonder med tillräckligt långa löptider. Den andra anledningen är att det känns ointuitivt att köpa långa räntefonder i dagsläget när många tror att räntan kommer öka över tid. Men, som jag har skrivit många gånger tidigare, det handlar inte om att spekulera utan att följa sin strategi.

iShares Euro Govt Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL) – 15 procent

En fond som lånar ut till europeiska stater på 15 till 30 års sikt. Den här fonden fanns med i förra versionen av portföljen också.

iShares $ Treasury Bond 20+yr UCITS ETF (IS04) – 5 procent

Fond som lånar ut pengar till den amerikanska staten på 20+ år.

AMF Räntefond Lång – 5 procent

Den enda riktigt långa svenska obligationsfonden. Anledningen till den lilla exponeringen är att löptiderna ofta bara är ca 7 år, medan teorin i portföljen säger att den bör vara minst 20 år. Men det är det bästa i den kategorin som vi har i Sverige, mig veterligen.

De två översta börshandlade räntefonderna är oftast enklast att hitta hos nätmäklarna via sin kortkoder, IBCL och IS04.

RikaTillsammans-portföljen per den 9 mars

Portföljen ser alltså ut som följer i dagsläget:

Det är egentligen inget konstigt, utan det är i linje med artikeln ovan. Om vi sammanfattar det i en tabell, så ser det ut som följer:

Precis som jag skrev ovan, många av de börshandlade fonderna är enklast att googla eller hitta hos nätmäklarna via sina kortkoder inom parentes. Notera hur jag i varje kategori har försökt välja en ”bärande” fond i kursiv stil. Det betyder att om man vill köra den här portföljen på mindre belopp så kan man gå på endast den fonden i den kategorin.

Månadssparande i RikaTillsammans-portföljen

Det går inte riktigt att månadsspara i RikaTillsammans-portföljen som i mina andra portföljer. Därför rekommenderar jag att antingen:

• Månadsspara in i kontantdelen och ombalansera en eller två gånger om året
• Månadsspara lika mycket i någon av svenska fonderna i de olika delarna

Tänk på att det inte gör något om en av delarna sticker iväg ända upp till 35 procent av portföljens värde, eller minskar ner till 15 procent av portföljens värde. Den här +/- 10 procent-rörelsen är helt okej enligt teorin.

Följ RikaTillsammans-portföljen på Shareville

Även om min plan inte är att göra några förändringar i portföljen, så får du mer än gärna följa portföljen i realtid på Shareville (annonslänk). Självklart är det gratis. På Shareville kan du se alla innehav, transaktioner och värdeförändringen.

Notera att portföljen inte bör jämföras med OMXS30 som är Stockholmsbörsen, utan snarare sitt eget index precis som jag gör i uppföljningsartikeln:

• Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen för 2017: +3,4 procent - Utvärdering av RikaTillsammans-portföljen för det gångna året och sedan starten 2014

Missa inte uppdateringar med mitt nyhetsbrev

För att inte missa några uppdateringar om portföljerna, så är mitt bästa tips att anmäla dig till mitt nyhetsbrev nedan. Det är gratis och kommer ut ca en gång i månaden och brukar även innehålla tips för din privatekonomi.

[mc_newsletter_form]

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, så gillar du förmodligen även:

• Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen för 2017: +3,4 procent - Utvärdering av RikaTillsammans-portföljen för det gångna året och sedan starten 2014
• Alla artiklar på bloggen om RikaTillsammans-portföljen – I kategorin ”RikaTillsammans-portföljen” hittar du relaterade artiklar. 

RikaTillsammans-portföljen är både den strategi som jag har investerat mest av mina egna pengar i och använt längst. Sedan 2014 har jag dessutom haft den offentlig via Nordnets Shareville-funktion (annonslänk). Du kan läsa mer om portföljen i följande artikel:

Men för dig som är ny på bloggen så bygger den på resonemanget kring att man fördelar sina pengar enligt följande:

• 25 procent aktier
• 25 procent långa obligationer
• 25 procent korta räntafonder och kontanter
• 25 procent guld och råvaror

Teorin bakom är att oavsett vad som händer på marknaden, så kommer någon av dessa delar gå bättre än vad de andra backar tillsammans. Poängen med den här strategin är inte att maximera avkastningen. Det är snarare att varje år ha en positiv avkastning. På de fyrtio år som man har kunnat följa portföljen så är det bara en handfull negativa år, och sällan har portföljen backat med mer än fem procent. Så det är den låga risken i portföljen som är dess styrka.

I skrivande stund, början av 2018, så är där ett stort problem med den här portföljen. På grund av de nya MiFid II-reglerna som berör banker i EU, så kan man inte längre köpa många av de fonderna som jag har i portföljen. Jag har skrivit mer om det i nedanstående artikel:

• FLASH: Amerikanska ETF:er kommer inte gå att köpa från 1 januari - EU:s nya lagstiftning MiFID II sätter stopp för köp av amerikanska billiga börshandlade fonder (ETF:er)

Jag hoppas att inom ett par veckor ha en bra lösning. Tills vidare får den bara löpa.

RikaTillsammans-portföljen innan 2018 års ombalansering

Portföljen ser i skrivande stund ut som följer:

Min spontana kommentar är att antalet fonder är lite för högt och att målfördelningen om 25 procent i respektive del är lite väl skev. Men det är något som jag kommer att ta hand om vid nästa ombalansering.

Hur gick det för RikaTillsammans-portföljen under 2017?

Tittar vi på hur RikaTillsammans-portföljen gick under förra året så slutade den på +3,4 procent vilket jag tycker är okej, men inte bra. Så här ser förra årets utveckling ut i en graf.

I grafen ovan har jag jämfört Nybörjarportföljen med två andra index:

• Den ljusgrå och streckade är Stockholmsbörsen inkl. utdelningar i form av Affärsvärldens generalindex (AFGX)
• Den mörkblå och streckade är en approximation av det globala indexet MSCI World

Det man kan konstatera att RikaTillsammans-portföljen gick sämst, men det är inte heller något konstigt. Anledningen är att RikaTillsammans-portföljen består bara av 30 procent aktieindexfonder och vi jämför ju med två andra index som till 100 procent består av aktier. Precis som vanligt behöver man jämföra äpplen med äpplen och päron med päron.

RikaTillsammans-portföljen i jämförelse med sitt eget index

Därför har jag skapat ett eget jämförelseindex som består av:

• 25 % – Globala börsen i form av MSCI World som innehåller 1 000 – 2 000 av världens största internationella bolag
• 25 % – De svenska korta (12 månaders) räntorna för kontantdelen
• 25 % – Guld
• 25 % – Långa obligationsfonder baserat på de 20+ åriga amerikanska obligationerna

Motiveringen till ovan är att det är den enklaste formen av RikaTillsammans-portföljen om man bara skulle använda fyra olika fonder. Det betyder att alla eventuella ändringarna – inkl. mina många fonder – behöver leverera en överavkastning mot ovanstående. Det vill säga att de val jag gör måste motiveras av att portföljen kommer att gå bättre än om jag hade valt de fyra fonderna ovan.

Tittar man på portföljen i förhållande till sitt ”eget” jämförelseindex så ser det ut som följer:

Portföljen slutade på +3,4 procent medan jämförelseindexet faktiskt slutade på +7,3 procent. En tydlig underprestation i år alltså. Det betyder att den enkla jämförelseportföljen hade i år gått bättre än min egen variant med många fonder.

Det som jag personligen ogillade starkt det här året är det stora raset i mitten av sommaren. Jag misstänker att det har med raset i silver och guld att göra samtidigt som börsen också rasade. Det är en sådan sak som statistiskt inte ska hända, men händer från tid till annan.

RikaTillsammansportföljens utveckling i jämförelse med förväntad utveckling för 2017

Jag pratar alltid om att man inte kan förutsäga framtiden och det är därför jag investerar på lång sikt. När jag har gjort simuleringar på RikaTillsammans-portföljen har jag konstaterat att den borde ge runt 5 procent i genomsnitt per år med en standardavvikelse på ca 7,5 procent. Det ger således en ansats att utvärdera huruvida de 3,4 procent var bra eller dåligt.

I nedanstående graf har jag ritat in hur det ser ut. Det vill säga att jag jämför hur portföljen borde ha gått med 68 % sannolikhet, med hur den faktiskt gick.

Tolkningen är att portföljen med 68 procents sannolikhet ska röra sig inom det grå området, vilket den också gör. Sedan ligger den lite under årsmedelavkastningen, men inte långt ifrån.

Utvecklingen sedan starten 2014

Även om jag själv har investerat enligt RikaTillsammans-portföljen mer än fem år, så var det först hösten 2014 som jag satte igång den här portföljen som jag mäter på. Det gör att om vi tittar på portföljens utveckling sedan start i förhållande till sitt jämförelseindex, så ser det ut enligt följande:

Det som jag tycker är mest intressant i grafen ovan är att portföljen har överpresterat mot index sedan start. Så även om den i år gick sämre än index så har den över tid gått bättre. Det finns således ingen större anledning att hålla på och ändra. Det är ingen naturlag att man ska gå över sitt jämförelseindex. Sedan start ligger RikaTillsammans-portföljen på +25,9 procent mot jämförelseindexets +15,9 procent. Räknar man om det på årsbasis med hjälp av CAGR, så blir det +7,98 % på RikaTillsammans-portföljen och +5.0 procent på indexet.

De här siffrorna ligger ju också helt i linje med konfidensintervallet baserat på 30 års historik-simulation.

Här ser vi hur jämförelseindexet håller sig helt och hållet innan för det grå området medan portföljen ligger i överkant. Så det vi kan säga med säkerhet är RikaTillsammans-portföljen har presterat bättre än förväntat sedan start.

Slutord och prognos för de kommande 5 åren

Nu vet jag ju inte om jag kommer att kunna fortsätta med RikaTillsammans-portföljen på samma sätt som tidigare, men givet att det skulle gå, så ser prognosen ut som följer.

Precis som i de tidigare artiklarna där jag följt upp portföljerna, så räknar jag här med 68 % sannolikhet för fem år framåt. Precis som vanligt så behöver man ta de här prognoserna med en nypa salt. De bygger på historisk utveckling och det är ingen garanti för framtida. Men jag tycker ändå att det är rimligt att använda för att få en känsla och ha förväntningarna ställda på en rimlig nivå.

Följ RikaTillsammans-portföljen via Nordnet

Du kan följa portföljen och dess utveckling och transaktioner via Nordnet (annonslänk) och deras tjänst Shareville (annonslänk) (gratis):

Missa inte uppdateringar i framtiden

Jag har även ett månatligt nyhetsbrev om privatekonomi, där jag förutom liknande uppdateringar även tar med de bästa tipsen, verktygen och råden för din privatekonomi. Du kan prenumerera nedan. Självklart är det gratis.
[mc_newsletter_form]

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, så gillar du förmodligen även:

• Uppföljning av Nybörjarportföljen för 2017: +7,7 procent - Utvärdering av Nybörjarportföljen för det gångna året och sedan starten 2015
• Uppföljning av Globala barnportföljen för 2017: +10,4 procent - Utvärdering av Globala barnportföljen sedan start förra året
• Så här kommer börsen gå 2018 med 95 % sannolikhet - En inte lika rolig förutsägelse, men ganska säkert betydligt mer användbar...

Här kan du läsa mer om de olika portföljerna

• Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen - En komplett genomgång av globala barnportföljen
• Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen

Bloggrannen Gottodix har lagt tiden på att utvärdera RikaTillsammans-portföljen vilket jag tycker är jättekul och är mycket tacksam för:

• Sparskolan: Tillgångsallokering med RikaTillsammans

Jag tycker det är en välbalanserad recension och han har helt rätt i att man förlorar över tid avkastning i RikaTillsammans-portföljen i förhållande till en ren aktieportfölj. Det har jag skrivit om här också:

• Vilken portfölj är bäst över tid? - En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna

Gottodix skriver:

Jag har en invändning mot den här portföljen. Det är att den ger intryck av att vara nollalternativet. Den som du som inte väljer ska välja. Det är inte helt sant att det här är en portfölj fri från gissningar och spekulation. Faktum är att Harry Browne fått kritik för att vikterna i hans portfölj underpresterar i många ekonomiska klimat och under långa perioder.

Ja, så är det så klart. Även om jag vet att Gottodix är med på det, så är det viktigt att se att det här är INTE en portfölj vars syfte är att maximera avkastningen. Syftet med portföljen är att ge en bekymmerslös sömn där man vet att man presterar OK i alla situationer. Man kommer aldrig prestera bäst men man kommer inte heller prestera sämst. På ett sätt kan man säga att det är lite att nöja sig med ok, bra eller lagom.

Även Ray Dalios har fått kritik (som sig bör). Om jag får vara lite retsam är kritiken lite rolig givet RikaTillsammans ambition att ha en strategi som inte är spekulativ. Ironiskt nog bygger Dalios portfölj på tankarna om en skuldcykel som centralbankerna kan reglera med sedelpressen. Det vill säga precis det som samtiden diskuterar om det fungerar.

Njae, vet inte riktigt om jag håller med om det här. Det handlar om ganska naturliga cykler i en ekonomi som går betydligt längre tillbaka än centralbankernas interventioner de senaste åren. Jag skulle säga att cyklerna alltid har funnits där, de är bara mer tydliga just nu.

Ett inneboende problem med Dalios modell är att hälften av tillgångarna placeras inte i ekonomins tillväxt utan i skydd mot dess tillbakagång.

Ja, så är det. Här kan man argumentera som Gottodix gör och där är en poäng i det. Ekonomin tenderar växa över tid till följd av människans kreativitet. Men samtidigt utifrån ett psykologiskt perspektiv ogillar vi människor förluster ungefär dubbelt så mycket som vi gillar vinster. Dessutom går det också i linje med Buffets regler om att aldrig förlora pengar då en förlust är mycket svårare att återhämta än att behålla en (något lägre) vinst.

Höga andelar korta räntepapper, kontanter och guld kostar förstås i ekonomi som växer.

Ja, det är helt klart en nackdel med portföljen. I en ekonomi som rusar så är allt utom aktier ett sänke i portföljen.

Dessutom kräver den som alla andra aktiva investeringar (vilket det här är trots att du bara väljer inriktning en gång) att du tror dig veta något om marknaden framöver samt att resten av marknaden inte vet samma sak

Nej, håller inte med. Hela poängen är ju att jag inte tror mig veta något och hedgar alla tänkbara möjligheter. Tesen är att den bästa delen i portföljen kommer gå bättre än vad summan av de andra tre backar. Det ter ju sig ha fungerat ganska bra historiskt.

Har du där till långt till pension kan det kosta mycket att avstå avkastningen aktier ger.

Ja, då är den inte direkt lämplig. Bättre med en 90/10 eller en 100 & aktier-portfölj då. Håller helt med.

I teorin tror jag att en belånad variant av Rikatillsammans portfölj kan fungera bra.

Ja, håller med. Det är en nyckelkomponent i bland annat det som brukar kallas för riskparitet. Jag själv belånar portföljen ungefär till 30 %. Det andra som inte tas upp som en invändning är att det är en ganska komplex portfölj att sätta upp.

Den stora fördelen är den låga volatiliteten

Jag upplever att Gottodix har många helt klara poänger i sin analys, men jag tycker att det förtjänar att förtydligas att en av de stora fördelarna med portföljen är dess låga svängningar och volatilitet. Det gör att nedgångarna inte blir särskilt stora vilket många gånger borgar för en god natts sömn.

I fallet nedan har jag kört 10 000 simulationer med 100 000 i startkapital och ett årligt tillskott om 12 000 kr. Simulationen är körd på historisk avkastning mot S&P500, Guld och amerikanska korta och långa obligationer i perioden 1972 till 2015 och med 30 års löptid. Det är inte riktigt den varianten jag själv kör, men tillräckligt för att ge en mellan-tummen-och-pekfingret uppskattning. Den ger ett resultat om ca 8 % avkastning per år med en standardavvikelse på ca 10 %.

Avkastningen är det inte så mycket att säga till om, men det som jag gilla är framförallt nedanstående. Draw-down, det vill säga den största förlusten med 95 % sannoliket ligger på under 5 %.

Det kan jämföras med samma simulation för en 100 % aktieportfölj baserad på Affärsvärldens Generalindex (AFGX). Den ger en MYCKET högre avkastning, precis som Gottodix skriver ca 6 500 000 kr i median slutsumma, mot ca 3 750 000 kr för RikaTillsammans-portföljen. Det är att jämföra ca 14 % ± 27 % mot ca 8 % ± 10 %.

Men om vi tittar på hur förlusterna fördelar sig, så blir det enligt följande:

Det vill säga att du kommer att få stå ut med ganska stora nedgångar i portföljen. Frågan är om man pallar det och det gör god nattsömn. Det visas också ganska väl i den här grafen från min förra artikel som jämför de olika alternativen:

Avkastningen är högre, men pallar man med två nedgångar på mer än 50 % på mindre än 15 år? Om ja, kör 100 % aktier, om inte, då är någon slags tillgångsallokering bra. :-)

Relaterade artiklar

• Vilken portfölj är bäst över tid? - En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna

I förra veckan skrev jag ett resonemang kring lån i artikeln om huruvida Göran Persson hade rätt i antagandet att den som är satt i skuld inte är fri.

• Hade Göran Persson rätt om att den som är satt i skuld inte är fri? - Tänk om det är så att du har för lite lån eller helt enkelt fel typ av lån?

I kommentarerna framkom det önskemål om en artikel kring hur jag resonerar kring belåning. Denna artikeln är ett svar på den begäran. Jag vill först också vara tydlig med att så här gör jag och att det inte är något som jag rekommenderar nybörjare att göra rakt av. Det som gör följande resonemang möjligt för mig är framförallt ett ekonomiskt självförtroende och ett bra kassaflöde.

Den kände brittiske entreprenören sa vid ett tillfälle:

There is nothing in business that worries me.

För mig är det samma sak i den värdepappers-relaterade världen. Där är inget som kan hända med mina fonder eller aktier som oroar mig. Jag är t.ex. inte rädd för en krasch eftersom jag har varit med om några sådana. Jag är inte rädd för att mina pengar ska ta slut för att jag vet att jag inte föddes med de pengar som jag har idag utan jag har skapat dem själv. Jag har en grundläggande trygghet i att jag vet vad jag behöver göra i olika situationer som inträffar.

Med det sagt så kommer jag i den här artikeln visa att det som vid första anblick verkar riskabelt, egentligen är betydligt mindre riskabelt än det som många svenskar gör där ute till vardags.

Varför belåning överhuvudtaget?

Den första frågan att besvara tänker jag handlar om syftet med belåning. Jag anser att belåning är ett verktyg som ingår i det finansiella verktygsbältet och som är något som i princip alla professionella aktörer använder sig av på ett eller annat sätt. I sitt enklaste resonemang kan man säga att om man kan få tag på pengar billigt på ett ställe, låna ut dem på ett annat ställe för en högre ränta, så kan man tjäna pengar på mellanskillnaden.

Om jag ska ta ett trivialt exempel:

• Du lånar 100 kr på ställe A för en ränta på 2 %
• Du tar pengarna till ställe B (t.ex. en investering) och får 3 %
• Då kan du använda de 3 % för att betala av de 2 % och behålla 1 % till dig själv

Väldigt förenklat kan man säga att det här är bankernas affär – det så kallade räntenettot. De får in pengar billigt av oss som sätter in det på 0-räntekonton, sedan kan de låna ut pengarna till andra som betalar mer än 0 % och så tjänar de pengar på mellanskillnaden. I vissa sammanhang kallas det här även för arbitrage.

Frågan jag ofta får i resonemanget ovan, men blir det inte bättre om jag inte lånar den och bara använder min egna hundralapp. Jo, så är det så klart eftersom då slipper du betala räntan på 2 %, men då har du ju inte maximerat din inkomst. De 100 kr som du har skulle vara mycket smartare att använda till att betala räntan på ett lån på många, många fler hundralappar så att du kunde tjäna en större mellanskillnad.

Resonemanget är ungefär samma som för amortering. Vad händer om jag i ovanstående exempel beslutar mig för att amortera 100-lappen istället för att investera den? Jag slipper betala räntan på 2 kr, men å andra sidan får jag inte in de 3 kr heller vilket innebär att jag ”lämnar pengar på bordet” för någon annan att ta. Amortering gör en i många fall inte fattigare men det gör en inte så rik som man skulle kunna vara.

Amortera på boendet eller investera pengarna?

Ett närliggande exempel till ovanstående blir frågan – ska man amortera eller investera? Jag har skrivit en tidigare artikel på ämnet här:

men resonemanget är samma. Om du idag har en ränta på bolånet på säg 1.50 % så är frågan att ställa sig:

Kan jag idag få en avkastning som är större än 1.50 %, det vill säga med 100 000 kr tjäna mer än 1 500 kr i avkastning på 12 månader?

I ovanstående har jag dessutom inte ens tagit hänsyn till att de flesta har en rabatt på räntan i form av ränteavdraget, vilket innebär att det i verkligheten inte ens är 1 500 kr man behöver ”slå” utan det räcker med ungefär 1 000 kr. Om svaret på den frågan är JA, då bör man investera om svaret är NEJ, då är amortering bättre.

Tittar man på historiska avkastningar så är ju 1.50 % relativt enkelt att slå. Många företag har i dagsläget utdelningar som är betydligt högre än 1.5 %, vilket gör att t.ex. jag tycker att svaret på den frågan är ganska självklart JA. Det roliga i sammanhanget är att Riksbanken kom i en analys om hushållens skulder den 27 januari 2014 fram till samma slutsats:

[..] Resultaten visar att det för i stort sett alla hushåll sannolikt är optimalt att belåna sin bostad maximalt (upp till bolånetaket) för att sedan investera den resterande delen av förmögenheten i aktiefonder eller i långa räntefonder [..] Promemoria om hushållens skulder, PM 4 Hushållens amorteringsbeslut, sid 3

Precis enligt samma resonemang som ovan. Den jobbiga frågan att ställa sig utifrån ovanstående är:

Tänk om det är så att amortering inte är det smartaste jag kan göra med mina pengar?

Som en parentes så är det här en av mina anledningar till att jag inte gillar amorteringskravet personligen, även om jag fattar att det är bra för oss som folk. Men det drabbar ansvariga personer som mig som vet vad jag håller på med i min ekonomi. Men ibland får man ta en smäll för laget tänker jag. :-)

Det gäller att skilja på bra och dåliga lån

Av erfarenhet så vet jag att det här inte är något lättsmält resonemang, då det går emot det mesta som vi har lärt oss under vår uppväxt såsom ”Lån är dåligt”, ”Köp inte om du inte har råd”, ”Den som är satt i skuld är inte fri” och så vidare. Jag påstår att det inte är sant, utan att man måste skilja på bra och dåliga lån.

• Bra lån = lån som gör dig rikare på sikt
• Dåliga lån = lån som gör dig fattigare på sikt

Jag gillar enkla definitioner som ovan eftersom det gör det enkelt att komma ihåg. Jag behöver inte fundera på om det var en viss typ av lån som var bra eller inte, om det var räntan som avgjorde det eller liknande. Det enda jag behöver kolla på är i min ekonomi huruvida jag blev rikare i slutet av året eller fattigare.

Det gör det också att möjligt att resonera kring t.ex. bilen. För 5 år sedan när vår dotter Freja föddes så köpte vi en nyligen begagnad V70 för 200 000 kr. Vi lånade till den eftersom vi inte hade likvider just då. Är det ett bra eller dåligt lån?

Exakt, det är dåligt lån. Bilen gjorde oss fattigare varje månad och därmed var det ett dåligt lån. Om jag vänder på perspektivet. Jag reser rätt mycket i tjänsten till följd av föreläsningar och utbildningar i Balansekonomi och eftersom Freja går på ridskola utanför Malmö så behöver min fru köra henne ut dit själv. Volvon gör däremot att jag kan känna mig trygg när jag står på scen i vetskapen att när de kör ut, så har de en av de mer säkra bilarna man kan ha, vilket ger mig ett lugn. Är det ett bra lån?

Den här frågan tycker många är klurig. Svaret på frågan om huruvida bilen är motiverad så är svaret ”ja”. Bilen ger ju oss och mig ett rikare liv. Men, jag påstår att lånet fortfarande är dåligt. Utifrån det ekonomiska perspektivet har ju inget förändrats. Den gjorde ju oss fortfarande fattigare varje månad (lånet är sedan länge betalt). Det här är en viktig insikt anser jag – ibland kan dåliga ekonomiska affärer vara motiverade eftersom de ger andra mervärden såsom energi, lugn och harmoni.

Det är för mig precis samma resonemang kring boende, jag anser att vi har en stor bostadsbubbla i Sverige men jag tycker fortfarande det kan vara motiverat att köpa ett boende om man ser det som en konsumtion som gör en fattigare eftersom den för med sig andra värden som gör ens liv rikare.

Kontentan av vad jag försöker säga ovan är alltså att:

• Bra lån = utöka dessa (eftersom de gör att du tjänar än mer pengar)
• Dåliga lån = amortera så fort som möjligt

Galet att belåna aktier?

Ett av mina absoluta favoritresonemang bygger på följande fråga som jag brukar ställa på Balansekonomis föreläsningar:

Låt oss säga att du har 15 000 kr, skulle du gå till banken och låna 85 000 kr för att investera i aktier?

De flesta tycker att det här låter helt galet – ett riktigt idiotråd. Jag håller faktiskt helt och hållet med och jag skulle avråda alla från att göra något sådant. Men, låt oss kolla i verkligheten. Känner du någon som har tagit 150 000 kr, lånat 850 000 kr – eller kanske till och med det dubbla – tagit 300 000 kr och sedan lånat 1 700 000 kr och köpt en bostadsrätt eller villa?

Sannolikheten är stor att du känner någon sådan, eller kanske till och med har gjort det själv. Det här är en av mina stora käpphästar. Vi tycker att det är galet att ta 15 000 kr och låna pengar till aktier, men att göra samma sak och multiplicera det med 2x, 3x eller till och med fler gånger – det är helt normalt för att alla andra gör det.

Då kommer vän av ordning att argumentera att det inte är samma sak, att bostäder är säkrare som investering. Tittar vi på den senaste 20 års perioden så är jag kanske beredd att hålla med. Men tittar vi över tid, så är svaret absolut inte. Jag påstår att en väldiversifierad investeringsportfölj har en lägre risk. Om inte annat så bygger resonemanget på att aktier åtminstone ger en årlig utdelning medan ett boende kostar pengar varje år och priset bestäms bara av vad någon annan är villig att betala för det i övrigt finns inget inneboende eller (litet) underliggande värde.

Det här har gjort många svenskar till miljonärer

Jag tror inte många förstår att det är precis det här som har gjort dem till miljonärer – särskilt den lite äldre generationen. Låt oss ta ett exempel igen. Vi har ett par som köper en villa för 2 000 000 kr och lägger in hela summan kontant. Det är ovanligt, men säg att det sker, då har vi:

• Insats: 2 000 000 kr (egna pengar)
• Inteckning: 0 kr (bankens pengar)
• Köpeskilling/Värde på huset: 2 000 000 kr

Sedan ökar värdet på huset med 10 %, från 2 000 000 kr till 2 200 000 kr. Avkastningen har då varit:

• Avkastning = värdeökning / insatsen = 200 000 / 2 000 000 = 0,1 = 10 %

Avkastningen är 10 %, precis som vi gjorde i antagandet. Låt oss då istället ta att man gör, som brukligt är och lånar till huset:

• Insats: 300 000 kr (egna pengar)
• Inteckning: 1 700 000 kr (bankens pengar)
• Köpeskilling/Värde på huset: 2 000 000 kr

Sedan sker samma sak och värdet på huset ökar med 10 % på samma sätt, från 2 000 000 kr till 2 200 000 kr. Det ger följande avkastningsuträkning för familjen:

• Avkastning = värdeökning / insatsen = 200 000 / 300 000 = 2 / 3 = 66 %

Det ger att avkastningen på eget kapital är en bra bit över 50 % även om man skulle räkna in finansieringskostnaden. Låt det här ske några år och du har situationen som vi har på bostadsmarknaden idag. Vi har många miljonärer som har tagit en, enligt mig, en ganska stor risk och räknat hem den till den milda grad att det här anses vara normalt och riskfritt. Vi kallar det till och med för bostadskarriär. Jag har skrivit i andra artiklar vad jag anser om det här.

Att använda belåning medvetet och kontrollerat

Jag påstår att många – de allra flesta som äger ett boende idag – har använt belåning och hävstång omedvetet eftersom det är så allmänt accepterat. Det här gör att jag många gånger finner det ganska intressant att folk har så mycket emot att använda belåning i investeringssammanhang, där det dessutom sker under betydligt mer kontrollerade former än på bostadsmarknaden. Det är ju precis samma sak.

Hittills har resonemanget varit ganska teoretiskt, men hur kan man omsätta det här i praktiken. Det absolut enklaste sättet om man följer någon av mina två portföljer:

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

är via Avanza (annonslänk) eller Nordnet (annonslänk). Båda dessa erbjuder nämligen belåning med värdepapper som säkerhet. De har både lite olika erbjudanden, hos:

• Avanza kallas det för Superlånet och har en ränta på 1,75 %
• Nordnet kallas det för Knockout-lånet och har en ränta på 0,99 %

Det vill säga att man kan låna pengar med sina aktier som säkerhet till ovanstående räntor. De har båda lite olika villkor för respektive lån.

Hos Nordnet som har bäst ränta

Hos Nordnet där jag använder det mest på grund av lägst räntor är villkoren för den bästa räntan:

• maximalt 40 procent av depåns aktuella belåningsvärde får vara utnyttjat;.
• depån får inte innehålla blankade positioner, terminer eller optioner; samt
• det finansiella instrument som utgör största andelen av depåns marknadsvärde får inte utgöra mer än 20 procent av depåns totala marknadsvärde om inte det finansiella instrumentet är en värdepappersfond eller specialfond (ej börshandlad fond) vilket i sådant fall får utgöra maximalt 60 procent av depåns totala marknadsvärde.

De har på depån även en visuell indikator som visar hur man ligger till. Det här är en skärmdump från en av mina depåer.

För en väldiversifierad portfölj påstår jag att det inte är några problem att uppfylla på dessa villkoren. Jag gillar just den visualiseringen, pluspoäng till Nordnet.

• Läs mer på Nordnets hemsida → (annonslänk)

Hos Avanza som var först med konceptet

Hos Avanza fungerar det liknande. De har valt ut ett antal värdepapper som kvalificerar till Superlånet och villkoren är i stora drag:

• Du behöver minst tre aktier från listan över godkända aktier för Superlånet, eller fonden Avanza Zero som enskilt räknas som tre jämviktade aktier. De godkända värdepapprena är markerade med ett grönt ”S” på din kontoöversikt.
• Du kan låna maximalt 35 % av marknadsvärdet på ditt godkända innehav.
• Inget värdepapper – förutom Avanza Zero – får enskilt utgöra mer än 49 % av de godkända innehaven. Om det händer räknas belåningsvärdet automatiskt ner till maxgränsen 49 %.
• Du får inte ha några optioner, terminer eller blankningsaffärer på kontot.

Så villkoren är i princip liknande hos Avanza. Min upplevelse är dock att det är lite enklare hos Nordnet som räknar det generellt på portföljen medan Avanza gör en slags screening på aktier och fonder och dessutom har en högre ränta av någon anledning.

• Läs mer på Avanzas hemsida → (annonslänk)

Höja avkastningen med hjälp av belåningen

Jag använder belåningen till att investera i mer av samma. Det vill säga att om jag har en portfölj med ett värde på 400 000 kr och jag kan belåna den till 100 000 kr under ovanstående villkor så placerar jag de 100 000 kr precis på samma sätt som de initiala 400 000 kr. Det gäller både RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen. Jag gör således inget annorlunda med de nya pengarna utan jag håller mig till min strategi.

En av anledningarna till att jag är förtjust i RikaTillsammans-portföljen trots att den över tid presterar sämre än ett aktieindex (läs mer här) är att volatiliteten är låg. Det betyder att den inte svänger särskilt mycket, varken upp eller ner. Nedanstående bild försöker illustrera det här.

I en portfölj med hög volatilitet så är svängningarna stora både och upp och ner. Om jag jämför RikaTillsammans-portföljen mot börsen så ser det enligt Nordnets siffror ut som följer:

Det betyder att volatiliteten i RikaTillsammans-portföljen är ganska exakt hälften mot Stockholmsbörsen. Jag kan ju justera avkastningen (och därmed risken) genom att belåna den här portföljen. Jag personligen tycker att det är ett smartare sätt att jobba med avkastningen än att höja risken genom att välja en mer volatil tillgång som t.ex. indexet.

Jag vet dock att många andra gör precis tvärtom, för att höja avkastningen så väljer de att ta en tillgång med en högre risk. Jag föredrar låg volatilitet eftersom då kan jag kontrollera risken på ett mer finsjusterat sätt. Tycker jag att risken blir för hög så är det bara att minska belåningen.

Jag ser dessutom konstant till att hålla mig innanför reglerna för att få de bästa räntorna eftersom räntan för lånet måste tas från avkastningen. Räntan för lånet är således ett sänke på avkastningen vilket man behöver vara medveten om. Eftersom jag håller mig innanför gränserna för de bästa räntorna betyder att jag sällan ligger belånad till mer än maximalt 40 % av portföljens värde.

Då portföljerna inte heller varierar särskilt mycket i värde från vecka till vecka eller månad till månad, på grund av den låga volatiliteten, så gör det också att jag kan sova lugnt om natten – där är inget dramatiskt som kommer hända portföljerna till följd av den välavvägda riskspridningen.

Räkneexemplet med 40 % belåning

Om vi räknar på en jämförelse på en RikaTillsammans-portfölj på 100 000 kr i värde så blir det:

• Portfölj 100 000 kr
• Förväntad avkastning: 7 %

Värde efter 1 år, 107 000 kr. Inget konstigt. Använder jag 40 % belåning med en ränta på 0,99 % så blir räkneexemplet:

• ( 100 000 + 40 000 ) * 1,07 – 0,0099 * 40 000 = 149 800 – 396 = 149 404 kr

Avkastningen i procent blir:

• ( 149 404 – 40 000 ) / 100 000 = 109 404 / 100 000 = 9,4 %

Det vill säga avkastningen har ökat från 7 % till 9,4 % eller med 2 404 kr efter att räntan är betald.

Låna på portföljen eller låna på huset?

En sista diskussionspunkt som jag vill ta upp är frågan om huruvida man ska låna på huset eller inte. Det finns olika synsätt i den här frågan – många anser att huset är den optimala säkerheten och även om jag refererar till riksbankens rapport ovan, så skulle jag inte rekommendera belåna huset för att utöka en portfölj.

Anledningarna till det här flera. Jag har en åsikt (som jag har haft fel om i flera år) om att vi är en bostadsbubbla och att priserna på fastigheter förr eller senare kommer att falla och ju mer övervärde man har i huset, desto större krockkudde har man. Jag är ju en fegis och påstår att man inte ska investera pengar man inte har råd att förlora. Tar vi det ett steg längre så ska man absolut under inga omständigheter riskera sitt boende och därmed sitt vardagsliv.

Jag anser dessutom att värdepapper är en bättre säkerhet än huset. Anledningen till det är att:

• De kan säljas partiellt (jag kan sälja 10 av mina 100 aktier, men det är svårt att sälja vardagsrummet i villan)
• Omsättningshastigheten (jag kan sälja en aktie på en minut under börsens öppettid, en husaffär tar månader)

Dessutom har bankerna möjlighet att tvångsinlösa dina värdepapper (är i princip alltid en sjukt dålig affär) vilket gör risken ofta ändå är begränsad. Lånar du på huset så finns inte kopplingen mellan lånet och värdepapprena och du kan hamna i en väldigt dålig situation. Dessutom är idag räntan på både Superlånet och Knockout-lånet i paritet eller till och med lägre än de genomsnittliga bolåneräntorna.

Tänk på skatteeffekten vid belåning av ISK eller KF

En viktig sak att också tänka på vid belåning av ISK eller KF är att man beskattas för insättning och ägande av en kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Hos Avanza har man löst det som så att man öppnar ett separat kreditkonto, sedan kan man föra över pengar från kreditkontot till t.ex. ISK-kontot. Det blir en transaktion som beskattas. Därefter har man pengarna inne på kontot och kan handla för pengarna (och man betalar 1/365 av räntan per dag) och när man återbetalar lånet så för man över pengarna till kreditkontot igen – en transaktion man också beskattas för.

Det är något man alltså behöver ha koll på om man bara vill använda belåningen kortsiktigt, att man räknar in kostnaden både för räntan och skatten i form av överföringarna. Nordnet har en liknande lösning även om de inte har det som helt separata konton. Något som däremot är bra som jag upptäckte hos Avanza är att man kan föra över från kreditkontot till sitt vanliga bankkonto.

Det vill säga att man kan använda aktiebelåningen för att ta ut pengar från Avanza, det kunde man inte för några år sedan. Den praktiska tillämpningen skulle t.ex. kunna vara att om man vill köpa ha en kontantinsats och man har en stor mängd kapital, så behöver man inte sälja av kapitalet utan man kan belåna det och ta ut det.

Allmänna råd kring belåning av aktie- eller värdepappersportföljen

Sammanfattningsvis, om jag skulle ge några allmänna råd kring belåning och hävstång i sin portfölj så skulle de vara.

1. Inget för nybörjare

Jag skulle inte rekommendera att använda belåning till nybörjare som precis har börjat spara. Jag skulle nog till och med säga att det inte är något man ska använda eller ens överväga de första åren man sparar. Precis som man kan få en fantastiskt procentuell utväxling uppåt, så kan det gå lika fort neråt.

Ta exemplet med värdeökningen på det egna kapitalet i boendet med 66 % per år. Det är ju fantastiskt. Frågan är hur länge man klarar av det om det går åt andra hållet, där en 10 % värdeminskning på huset motsvarar en 66 % förändring i det egna kapitalet. Det går ganska snabbt att sudda ut en kapitalinsats på ett hus eller en aktieportfölj.

Matematiken gör alltså ingen skillnad på hävstång i endera riktning. Precis som du kan få en överavkastning så kan du potentiellt också förlora mer än du har satt in. Du kan nämligen både förlora ditt egna kapital som du hade från början och sedan även vara skyldig det som du lånade för att investera. Situationer där förlusterna kan bli större än det insatta kapitalet ska man som investerare ha en väldigt, väldigt stor respekt för anser jag.

Det andra faktorn till att jag avråder nybörjare från att belåna sin portfölj är att det är jobbigt att se sina investeringar sjunka i värde. Ännu jobbigare är det att se belånade tillgångar sjunka i värde. På samma sätt finns den så kallade ”slippery slope” där man belånar och det går bra, vilket gör att man ökar den ännu mer och det går ända fram tills den dagen det inte går längre.

2. Avfärda inte alla lån som dåliga

Rätt använt är belåning ett fantastiskt verktyg och det förtjänar sin plats i verktygslådan. Att avfärda belåning är som att avfärda skruvmejsel. Visst kan du använda en hammare för att slå in en skruv, men det är väldigt omständigt och det blir inte särskilt bra. Däremot behöver man vara väl medveten om när man ska använda spiken och hammaren eller skruven och skruvmejseln. Var sak löser sin uppgift vid olika tillfällen.

En lyckad belåning kan nämligen korta ner tiden till ekonomiskt oberoende avsevärt, men det kan också som jag skriver ovan göra att du får börja om från noll eller till och med minus.

3. Sätt upp egna regler och följ dem nitiskt

Innan man använder sig av belåning så behöver man sätta upp regler för sig själv och följa dem extremt noggrant. Jag själv har reglerna:

• Alltid hålla mig innanför reglerna för lägsta räntan hos respektive leverantör, implicit blir det
  • Max 30-40 % av beloppet
  • Max 20 % i en enda investering
  • Inga negativa positioner
  • Inga derivat
  • Ränta på i dagsläget under 2 %
• Bara belåna då den förväntade avkastningen är minst 2-3 gånger räntekostnaden
• Noggrant följa upp belåningen kontinuerligt

4. Var sjukt noggrann med vad du belånar

Även om Avanza och Nordnet gör en hel del av jobbet åt dig i och med sin värdering av de underliggande belåningsbara aktierna och fonderna, anser jag att man behöver vara sjukt noggrann med vad man belånar. Jag själv gjorde missen för ett antal år sedan att jag lånade för att investera i onoterade aktier och min lägenhet i Turkiet. Det var två riktigt usla investeringar som gjorde att jag hamnade ca 600 000 kr minus eftersom de gick i stöpet.

Det är det här jag menar att belåning kan slå ihjäl en, för det gjorde det nästan med mig. Under ett par år amorterade vi 10 000 kr i månaden på dessa lån utan att få något som helst för det. Det är därför jag idag absolut under inga omständigheter skulle belåna något utanför Avanza / Nordnet, förutom kanske ett boende. Jag vet att många belånar enskilda aktier, men jag tycker det är läskigt och belånar i princip bara portföljer med breda fonder där inget enskilt innehav kan gå i konkurs eller förlora hela sitt värde.

5. Räkna på hur lång tid det skulle ta att återbetala lånet med ditt kassaflöde

Något som jag själv brukar räkna på är att även i den situationen att det skulle skita sig kungligt och investeringen skulle förlora sitt värde och jag skulle stå där med lånet. Hur många månader eller år, skulle det ta mig att täcka den förlusten. Det vill säga att om jag t.ex. belånar med 120 000 kr och jag har ett sparande på 10 000 kr i månaden, det betyder att det behövs 1 års sparande för att täcka förlusten. Tycker jag det är rimligt?

6. Ligg inte maxbelånad

En sista regel som jag har är att inte ligga maxbelånad. Det kan nämligen finns tillfällen på marknaden då tillgångar sjunker extremt i värde, i t.ex. börskrascher och då kan man vilja utnyttja en kredit för att handla på sig värdepapper som har sjunkit för mycket. Marknaden tenderar nämligen överreagera och vi har flera situationer de senaste 15 åren där börsen har fallit med mellan 25-50 %. Dessa situationer kommer att komma igen, men det här kräver också erfarenhet, discipline och enormt mycket tålamod.

Så här tänker jag, hur tänker du? Kommentera gärna, jag ser fram emot diskussionen! Tack. :-)

Relaterade artiklar

• Hade Göran Persson rätt om att den som är satt i skuld inte är fri? - Tänk om det är så att du har för lite lån eller helt enkelt fel typ av lån?
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

Läsaren Andreas (tack!) mejlade mig följande länk till artikeln:

• Permanent Portfolio Killed by ZIRP av Tim Price via BullionVault

Jag tycker artikeln är läsvärd och många av poängerna tycker jag är korrekta. Vi har aldrig tidigare någonsin haft ett sådant läge som vi har haft nu med minusräntor. Obligationer tenderar ju att röra sig i motsatt riktning mot räntorna, det vill säga om räntan går upp så går värdet på en obligation ner och vice-versa. Det tyder ju på att det inte finns särskilt mycket uppsida på obligationer framgent.

Jag upplever dock att man kan ha rätt i sak, men ändå inte tjäna några pengar. Den stora boven i dramat är nämligen timing. Det finns många ordspråk inom finansvärlden, som försöker beskriva det här fenomenet:

Marknaden kan ha fel mycket längre än vad du kan hålla dig över ytan.

De flesta började resonera så här redan för ett par år sedan och ändå har räntorna sjunkit och därmed har värdet på obligationerna gått upp. Jag har gett upp tanken att i någon större del kunna tajma marknaden och förutse när olika växlingar sker. Jag säger inte att det inte går, jag säger bara att jag under de senaste 10-15 åren aldrig har lyckats med det.

Jag är ännu inte beredd att överge konceptet med RikaTillsammans-portföljen eftersom det har servat mig och många andra väl, och precis som Tim skriver, det har fungerat i över 40 år. Jag tror inte att det är annorlunda nu i någon egentlig mening. På 80-talet pratade om den enorma tjurmarknaden på börsen. Guldpriset rusade i slutet av 70-talet mer än 500 %, obligationer har varit i ett rally sedan 90-talet och så vidare.

Kriserna och perioderna kommer och går, de heter bara lite olika saker. Det är bara att titta på ångesten som fanns innan Brexit. När Brexit var över, då oroar man sig för det amerikanska presidentvalet. När presidentvalet är över så kommer vi oroa oss för någon annan kris.

Jag väljer således att sitta kvar lugnt i båten och göra precis samma sak som jag har gjort med avseende på de senaste månadernas/årens kriser. Ingenting. :-)

Relaterade artiklar

• Står vi inför en ekonomisk kollaps? - Läsarfråga om att vi är slutet av en superskuldcykel och att allt kommer gå åt skogen....

Jag har skummat uppsatsen och jag tycker att den ser bra ut och jag håller med om de flesta slutsatserna. Det som jag däremot är osäker på är det som författaren skriver om obligationsdelen. Poängen med obligationer är att de ska kompensera i en period av deflation, det vill säga då räntorna går ner. Då vill man ha en hög utväxling på dessa och tumregeln, som jag har förstått det, säger att vid en förändring på 1 % i ränta, så kommer en obligation att förändras i värde i förhållande till längden på obligationen.

Därför vill man ha en 30-årig obligation eftersom 1 % förändring i ränta ger en rörelse på nästan 30 %. De längsta svenska obligationerna är på 10 år om man köper dem direkt och ska man köpa dem via en fond, t.ex. AMF Räntefond Lång, så har de en genomsnittlig löptid på ca 7 år. Det vill säga att en ränterörelse på 1 % bara ger 7 % rörelse i obligationsvärdet. Man kan kompensera upp det här genom att öka andelen obligationer utöver de 25 % men det blir och tas vad jag kan se inte upp i rapporten.

Även om jag personligen har svårt att tro att man kan tajma marknaden, så vet jag folk som har lyckats och till och med Eugene Fama m.fl. har medgett att en av de största invändningarna mot effektiva marknadshypotesen är just olika momentum-strategier på t.ex. konjunktur eller glidande medelvärden. Så ja, det kan vara ett sätt att förbättra portföljens avkastning. Jag får se om det är något som jag plockar upp i framtiden.

I övrigt är den en bra rapport som tar upp bra aspekter, om än något teknisk skriven.

• Ladda ner hela rapporten: ”The Permanent Portfolio, med och utan modifieringar, går det att investera efter konjunkturen? – Test av fyra olika portföljvalsstrategier” av Fredrik Gertzell

Tack för tipset Peter! :-)

Relaterade artiklar