För att beräkna när investeringssparkonto eller kapitalförsäkring är lönsammare än en vanlig depå kan man använda följande resonemang och formel. Notera att det här är en liten förenkling som är till för att fatta ett strategiskt beslut och inte 100 % korrekt (men ändå iaf. 98 %). För exakt information om hur skatten räknas fram, kontakta Skatteverket.

Skatten för ett investeringssparkonto beräknas automatiskt av Skatteverket och den bestäms genom det totala värdet vid ingången på varje kvartal inklusive insättningar du gjort under kvartalet. Kapitalunderlagen multipliceras med statslåneräntan (i dagsläget: 2,09 %) vilket blir schablonintäkten. Den beskattas sedan som inkomst av kapital med 30 %.

Skatten för ett investeringssparkonto beräknas enligt följande:

skatt_ISK = ((statslåneräntan + 1 %) * 30 %) * (totalt belopp + avkastning * totalt belopp)

Skatten för en vanlig depå beskattas enligt följande:

skatt_Depå = totalt belopp * avkastning * 30 %

Genom att sätta dessa två lika med varandra kan jag räkna ut när skatten för de olika typerna av konto blir samma. Det vill säga:

skatt_ISK =skatt_Depå

Vilket är samma sak som:

 totalt belopp * avkastning * 30 % = ((statslåneräntan + 1 %) * 30 %) * (totalt belopp + avkastning * totalt belopp)

Om vi förenklar genom att:

slr =(statslåneräntan + 1 %)
tb = totalt belopp
a = avkastning

Får vi:

tb * a * 30 % = slr * 30% * ( tb + a * tb )
tb *a * 30 % = slr * 30% * tb + slr * 30 % * a * tb

I ovanstående ekvation har vi tb på båda sidor =, vilket innebär att vi kan förkorta bort det. Det stämmer ju med resonemanget eftersom vi jämför om vi skulle ha samma belopp och samma vinst antingen i den depå eller i en kf. Det ger:

30 % * a = slr * 30 % + slr * 30 % * a

Löser vi då ut vid vilken avkastning (”a”) som skattesatserna för de två olika kontona blir lika, blir det:

a * ( 1 – slr ) = slr

Som i ett sista steg kan räknas ut som:

a = slr / ( 1 – slr )

Sätter vi in siffrorna för 2023 där dagens befintliga statslåneränta är 1.94 % så blir det:

( (1.94% +1.00%) /( 1 – (1.94% + 1%) * 30 %) = 3,03 %

Det betyder att i nuvarande läge så behöver man en avkastning om minst 3.03 % för att ISK ska vara mer lönsam än en depå. Sätter vi in några olika statslåneräntor i en tabell får vi följande resultat där en ISK och en vanlig depå balanserar:

Relaterade inlägg

• Diskussion i forumet: Beräkning av brytgränsen för ISK 2023
• Behålla befintlig depå med 30 % skatt eller byta till ISK? - Ska man behålla vanlig vp-depå eller sälja, skatta och byta till ett ISK med 1 % skatt?
• Kalkylator – Behålla värdepappersdepå eller byta till ISK? – Räkna själv med RikaTillsammans-kalkylatorn och jämför dina siffror
• Vad ska man välja? En vanlig aktiedepå, en kapitalförsäkring eller ett investeringssparkonto - En genomgång av fördelar och nackdelar av de olika alternativen för en nybörjare
• Ingen panik kring den föreslagna skattehöjningen för ISK - Regeringen inför ett skattegolv i ISK på 0.375 % och lägger till 0.75 % på statslåneberäkningen
• Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Tips på hur du kommer igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn

Den globala barnportföljen är den av mina tre portföljer som har högst andel aktieindexfonder och därmed också har högst möjlighet till avkastning över tid, men även därmed högst risk. Precis som vanligt är det här en portfölj som jag inte gör några transaktioner i förutom det månatliga sparandet. Så här i början av året tycker jag alltid det är spännande att titta på hur det har gått.

Du kan läsa mer i detalj om barnportföljen nedan:

• Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen - En komplett genomgång av globala barnportföljen

Men för dig som är ny och vill ha en snabb överblick så består den av:

• 90 procent aktier i form av indexfonder
• 10 procent ränte- och obligationsfonder

Anledningen till att jag inte kör 100 procent aktier är att många, bland annat världens rikaste man Warren Buffett rekommenderar just den här fördelningen. Tanken bakom den är att den har en liten krockkudde med räntefonderna, enligt samma resonemang som i Nybörjarportföljen, som hjälper till att hålla nedgångarna mindre. Dessutom ger det en möjlighet att öka exponeringen vid krascher eller om man behöver ta ut pengar i förtid.

Globala barnportföljen innan 2018 års ombalansering

Om man tittar på hur fördelningen ser ut i skrivande stund så ser den ut som följer:

Som du kan se i tabellen ovan så fokuserar jag majoriteten av pengarna globalt då jag tycker att det minskar risken utan att för den delen sänka avkastningen i samma utsträckning. Jag äger också hellre flera tusen av världens största bolag än de största på Stockholmsbörsen. Sverige är dock med som en liten krydda i portföljen.

Hur gick det för barnportföljen 2017?

Tittar vi på hur Globala barnportföljen gick under förra året så slutade den på +10,4 procent vilket jag tycker är bra. Så här ser förra årets utveckling ut i en graf.

I diagrammetovan har jag jämfört Nybörjarportföljen med två andra index:

• Den ljusgrå och streckade är Stockholmsbörsen inkl. utdelningar i form av Affärsvärldens generalindex (AFGX)
• Den mörkblå och streckade är en approximation av det globala indexet MSCI World

Det som man kan konstatera är att den globala barnportföljen slog båda indexen(!). Det är faktiskt något som förvånade mig, för tanken är att den ska ligga någonstans just mellan dessa två. Högre än det globala framförallt på grund av exponeringen mot högriskmarknaden (Sverige + Asien / Tillväxt) men lägre än Stockholmsbörsen ensamt.

Några nyckeltal för globala barnportföljen 2017

Nyckeltalen för portföljen är följande:

• Sharpe-kvot: 1,7
• Volatilitet i portföljen: 5,8 %

Det här är extremt bra nyckeltal för den här typen av portfölj och de räknar jag inte med att kunna behålla över lång tid.

Barnportföljen i jämförelse med sitt eget index

Precis som i mitt resonemang med Nybörjarportföljen, så behöver man jämföra äpplen med äpplen och päron med päron. Det är konstigt att jämföra den globala barnportföljen med Stockholmsbörsen, då den bara har 20 procent av sitt innehav på den marknaden. Därför har jag skapat ett eget jämförelseindex som består av:

• Globala börsen i form av MSCI World som innehåller 1 000 – 2 000 av världens största internationella bolag
• De svenska korta (12 månaders) räntorna

Min motivering är att den enklaste barnportföljen – om jag bara hade tillgång till två fonder – skulle bestå av:

• 90 procent global indexfond (med mycket låg avgift)
• 10 procent kontanter

Det betyder att alla eventuella avsteg från den här enklaste formen av barnportfölj måste motivera en högre avkastning eller en lägre risk. Tittar man då på barnportföljen i förhållande till det egna indexet så ser det ut som följer:

Grafen ovan visar tydligt hur barnportföljen med sina 10,4 procent överpresterar mot sitt index som slutade på 8,15 procent. Det betyder att i år har jag fått utdelning för viktningen mot Asien, Sverige och tillväxtmarknaderna. Skoj!

Barnportföljens utveckling i jämförelse med förväntad utveckling för 2017

Jag tjatar alltid om att man inte kan förutsäga framtiden och det är därför jag investerar långsiktigt. Tiden är nämligen den bästa faktorn för att ge en positiv avkastning. Men det betyder inte att det kan svänga under tiden. När jag i boken gjorde simuleringar på barnportföljen konstaterade jag den borde ge runt 7 – 7,5 procent i genomsnitt per år med en standardavvikelse på ca 17 procent. Det ger således en ansats att utvärdera huruvida de 10,4 procent var bra eller dåligt.

I nedanstående graf har jag ritat in hur det ser ut. Det vill säga att jag jämför hur portföljen borde ha gått med 68 % sannolikhet, med hur den faktiskt gick.

Tolkningen av ovan är att den globala barnportföljen borde alltså med 68 % sannolikhet röra sig inom det grå området på bilden och svänga runt den streckade årsmedelavkastningslinjen. När man tittar på bilden så kan man säga att den mer eller mindre rör sig perfekt runt linjen. Det är få gånger man faktiskt ser ett sådant här skolboksexempel på volatilitet kring en medellinje. Kul!

5 års prognos för den globala barnportföljen

Jag vågar mig även på att göra en prognos enligt samma princip. Då ser det ut som följer:

Det jag helt enkelt har gjort är att dra ut den föregående grafen fem år i framtiden. Man kan inte säga hur portföljen kommer att gå, men vi kan säga att med 68 % sannolikhet så kommer den att röra sig inom det grå området.

Slutord kring barnportföljen

Jag vill vara supertydlig med att ovanstående resonemang kring prognoserna har vissa begränsningar. För det första så bygger de på 30 års historik för en liknande portfölj och simulationer. Historisk avkastning är ju aldrig en garanti för framtida avkastning. Dessutom bygger den statistiska modellen på att avkastningen är normalfördelad vilken den inte är helt och hållet i verkligheten. Den globala barnportföljen är en högriskportfölj och det är därför den behöver löpa över långa tidsperioder om 10+ år och under den perioden bör man räkna med minst en eller två nedgångar om 50 procent. En normalfördelning tar inte riktigt hänsyn till dessa extrema nedgångar.

Men med det sagt, jag tycket ändå att ovanstående resonemang är tillräckligt hållbara för att investera sina pengar enligt. Jag vet inte några bättre sätt att resonera eller räkna enligt. Om du vet, eller har sett något, så får du gärna kommentera.

Inom kort kommer jag skriva om RikaTillsammans-portföljen och sedan kommer ombalanseringarna och listan med de bästa fonderna för 2018 innan januari är slut.

Följ globala barnportföljen via Nordnet

Du kan följa portföljen och dess utveckling och transaktioner via Nordnet (annonslänk) och deras tjänst Shareville (annonslänk) (gratis):

Missa inte uppdateringar i framtiden

Jag har även ett månatligt nyhetsbrev om privatekonomi, där jag förutom liknande uppdateringar även tar med de bästa tipsen, verktygen och råden för din privatekonomi. Du kan prenumerera nedan. Självklart är det gratis.
[mc_newsletter_form]

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, så gillar du förmodligen även:

• Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen för 2017: +3,4 procent - Utvärdering av RikaTillsammans-portföljen för det gångna året och sedan starten 2014
• Uppföljning av Nybörjarportföljen för 2017: +7,7 procent - Utvärdering av Nybörjarportföljen för det gångna året och sedan starten 2015
• Så här kommer börsen gå 2018 med 95 % sannolikhet - En inte lika rolig förutsägelse, men ganska säkert betydligt mer användbar...

Här kan du läsa mer om de olika portföljerna

• Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen - En komplett genomgång av globala barnportföljen
• Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen

RikaTillsammans-portföljen är både den strategi som jag har investerat mest av mina egna pengar i och använt längst. Sedan 2014 har jag dessutom haft den offentlig via Nordnets Shareville-funktion (annonslänk). Du kan läsa mer om portföljen i följande artikel:

Men för dig som är ny på bloggen så bygger den på resonemanget kring att man fördelar sina pengar enligt följande:

• 25 procent aktier
• 25 procent långa obligationer
• 25 procent korta räntafonder och kontanter
• 25 procent guld och råvaror

Teorin bakom är att oavsett vad som händer på marknaden, så kommer någon av dessa delar gå bättre än vad de andra backar tillsammans. Poängen med den här strategin är inte att maximera avkastningen. Det är snarare att varje år ha en positiv avkastning. På de fyrtio år som man har kunnat följa portföljen så är det bara en handfull negativa år, och sällan har portföljen backat med mer än fem procent. Så det är den låga risken i portföljen som är dess styrka.

I skrivande stund, början av 2018, så är där ett stort problem med den här portföljen. På grund av de nya MiFid II-reglerna som berör banker i EU, så kan man inte längre köpa många av de fonderna som jag har i portföljen. Jag har skrivit mer om det i nedanstående artikel:

• FLASH: Amerikanska ETF:er kommer inte gå att köpa från 1 januari - EU:s nya lagstiftning MiFID II sätter stopp för köp av amerikanska billiga börshandlade fonder (ETF:er)

Jag hoppas att inom ett par veckor ha en bra lösning. Tills vidare får den bara löpa.

RikaTillsammans-portföljen innan 2018 års ombalansering

Portföljen ser i skrivande stund ut som följer:

Min spontana kommentar är att antalet fonder är lite för högt och att målfördelningen om 25 procent i respektive del är lite väl skev. Men det är något som jag kommer att ta hand om vid nästa ombalansering.

Hur gick det för RikaTillsammans-portföljen under 2017?

Tittar vi på hur RikaTillsammans-portföljen gick under förra året så slutade den på +3,4 procent vilket jag tycker är okej, men inte bra. Så här ser förra årets utveckling ut i en graf.

I grafen ovan har jag jämfört Nybörjarportföljen med två andra index:

• Den ljusgrå och streckade är Stockholmsbörsen inkl. utdelningar i form av Affärsvärldens generalindex (AFGX)
• Den mörkblå och streckade är en approximation av det globala indexet MSCI World

Det man kan konstatera att RikaTillsammans-portföljen gick sämst, men det är inte heller något konstigt. Anledningen är att RikaTillsammans-portföljen består bara av 30 procent aktieindexfonder och vi jämför ju med två andra index som till 100 procent består av aktier. Precis som vanligt behöver man jämföra äpplen med äpplen och päron med päron.

RikaTillsammans-portföljen i jämförelse med sitt eget index

Därför har jag skapat ett eget jämförelseindex som består av:

• 25 % – Globala börsen i form av MSCI World som innehåller 1 000 – 2 000 av världens största internationella bolag
• 25 % – De svenska korta (12 månaders) räntorna för kontantdelen
• 25 % – Guld
• 25 % – Långa obligationsfonder baserat på de 20+ åriga amerikanska obligationerna

Motiveringen till ovan är att det är den enklaste formen av RikaTillsammans-portföljen om man bara skulle använda fyra olika fonder. Det betyder att alla eventuella ändringarna – inkl. mina många fonder – behöver leverera en överavkastning mot ovanstående. Det vill säga att de val jag gör måste motiveras av att portföljen kommer att gå bättre än om jag hade valt de fyra fonderna ovan.

Tittar man på portföljen i förhållande till sitt ”eget” jämförelseindex så ser det ut som följer:

Portföljen slutade på +3,4 procent medan jämförelseindexet faktiskt slutade på +7,3 procent. En tydlig underprestation i år alltså. Det betyder att den enkla jämförelseportföljen hade i år gått bättre än min egen variant med många fonder.

Det som jag personligen ogillade starkt det här året är det stora raset i mitten av sommaren. Jag misstänker att det har med raset i silver och guld att göra samtidigt som börsen också rasade. Det är en sådan sak som statistiskt inte ska hända, men händer från tid till annan.

RikaTillsammansportföljens utveckling i jämförelse med förväntad utveckling för 2017

Jag pratar alltid om att man inte kan förutsäga framtiden och det är därför jag investerar på lång sikt. När jag har gjort simuleringar på RikaTillsammans-portföljen har jag konstaterat att den borde ge runt 5 procent i genomsnitt per år med en standardavvikelse på ca 7,5 procent. Det ger således en ansats att utvärdera huruvida de 3,4 procent var bra eller dåligt.

I nedanstående graf har jag ritat in hur det ser ut. Det vill säga att jag jämför hur portföljen borde ha gått med 68 % sannolikhet, med hur den faktiskt gick.

Tolkningen är att portföljen med 68 procents sannolikhet ska röra sig inom det grå området, vilket den också gör. Sedan ligger den lite under årsmedelavkastningen, men inte långt ifrån.

Utvecklingen sedan starten 2014

Även om jag själv har investerat enligt RikaTillsammans-portföljen mer än fem år, så var det först hösten 2014 som jag satte igång den här portföljen som jag mäter på. Det gör att om vi tittar på portföljens utveckling sedan start i förhållande till sitt jämförelseindex, så ser det ut enligt följande:

Det som jag tycker är mest intressant i grafen ovan är att portföljen har överpresterat mot index sedan start. Så även om den i år gick sämre än index så har den över tid gått bättre. Det finns således ingen större anledning att hålla på och ändra. Det är ingen naturlag att man ska gå över sitt jämförelseindex. Sedan start ligger RikaTillsammans-portföljen på +25,9 procent mot jämförelseindexets +15,9 procent. Räknar man om det på årsbasis med hjälp av CAGR, så blir det +7,98 % på RikaTillsammans-portföljen och +5.0 procent på indexet.

De här siffrorna ligger ju också helt i linje med konfidensintervallet baserat på 30 års historik-simulation.

Här ser vi hur jämförelseindexet håller sig helt och hållet innan för det grå området medan portföljen ligger i överkant. Så det vi kan säga med säkerhet är RikaTillsammans-portföljen har presterat bättre än förväntat sedan start.

Slutord och prognos för de kommande 5 åren

Nu vet jag ju inte om jag kommer att kunna fortsätta med RikaTillsammans-portföljen på samma sätt som tidigare, men givet att det skulle gå, så ser prognosen ut som följer.

Precis som i de tidigare artiklarna där jag följt upp portföljerna, så räknar jag här med 68 % sannolikhet för fem år framåt. Precis som vanligt så behöver man ta de här prognoserna med en nypa salt. De bygger på historisk utveckling och det är ingen garanti för framtida. Men jag tycker ändå att det är rimligt att använda för att få en känsla och ha förväntningarna ställda på en rimlig nivå.

Följ RikaTillsammans-portföljen via Nordnet

Du kan följa portföljen och dess utveckling och transaktioner via Nordnet (annonslänk) och deras tjänst Shareville (annonslänk) (gratis):

Missa inte uppdateringar i framtiden

Jag har även ett månatligt nyhetsbrev om privatekonomi, där jag förutom liknande uppdateringar även tar med de bästa tipsen, verktygen och råden för din privatekonomi. Du kan prenumerera nedan. Självklart är det gratis.
[mc_newsletter_form]

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, så gillar du förmodligen även:

• Uppföljning av Nybörjarportföljen för 2017: +7,7 procent - Utvärdering av Nybörjarportföljen för det gångna året och sedan starten 2015
• Uppföljning av Globala barnportföljen för 2017: +10,4 procent - Utvärdering av Globala barnportföljen sedan start förra året
• Så här kommer börsen gå 2018 med 95 % sannolikhet - En inte lika rolig förutsägelse, men ganska säkert betydligt mer användbar...

Här kan du läsa mer om de olika portföljerna

• Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen - En komplett genomgång av globala barnportföljen
• Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen

Jag hoppas att du som har följt mig ett ta på bloggen ser ironin i ovanstående introduktion. Jag blir personligen bara så himla trött på alla dessa experter som ska förutsäga hur börsen ska gå. Jag påstår ju med en dåres envishet att man inte kan förutsäga framtiden och att kompetens inte har överhuvudtaget något med saken att göra. Det senaste i raden av dagsaktuella exempel är gårdagens artikel i Dagens Industri som sätter rubriken: ”Svenska analytiker misslyckades helt med att förutse H&M:s fall” eller Omnis rubrik: ”Fem av sex analyshus missade H&M:s kursfall”. Då ska man också ha i åtanke att H&M är ett av Sveriges både största och mest bevakade företag.

Så här såg artikeln ut igår:

Men, jag tänker inte basha på analytikerkåren mer än så, utan istället försöka titta på hur man kan tänka konstruktivt istället.

Stockholmsbörsens utveckling 2013 – 2017

I samband med att jag håller på och gör uppföljningar på mina tre portföljer där analysen av nybörjarportföljen för 2017 var först ut för ett par dagar sedan, så har jag roat mig med att applicera samma resonemang på Stockholmsbörsen i form av av Affärsvärldens generalindex (AFGX). Nedanstående graf visar hur Stockholmsbörsen har gått sedan 2013. Den svåra frågan att ställa sig, hur kommer den gå från och med nu och framåt? Det vill säga i det utrymmer som jag lämnade blankt till höger?

Som sagt, så påstår jag att det är omöjligt att rita in. Men med lite statistik så kan man faktiskt killgissa baserat på historik. Nu behöver man alltid lägga in brasklappen att historisk avkastning så klart inte är en garanti för framtida avkastning, men jag tänker att eftersom vi inte är ute efter ett ”rätt svar” utan snarare ett ”sannolikt svar” så kan vi ändå resonera och räkna tillsammans. För den som är statistiknörd så finns där många förbättringar man kan göra i mina resonemang nedan, inte minst genom att jag har räknat på en normalfördelad distribution, vilket inte går i linje med att t.ex. svarta svanar är vanligare på börsen än vad en normalfördelning beskriver, men poängen med ovan är som sagt inte att ge 100 procent korrekt svar, utan snarare en fingervisning. Så, låt oss testa!

Börsens utveckling 2013-2017 samt 2018 med 68 % sannolikhet

I grafen nedan har jag tagit samma graf som ovan, fast jag har räknat ut ett så kallat konfidensintervall som grafen kommer att röra sig i med 68 % sannolikhet. Det är ett statistiskt mått där jag utgår från en genomsnittlig årsmedelavkastning samt en standardavvikelse ovanför och en standardavvikelse nedanför. Det vill säga att jag påstår att grafen kommer att svänga runt medellinjen (lika stor sannolikhet ner som upp) och i 68 år av 100 så kommer den befinna sig inom intervallet. Under den senaste 5 års perioden har den mest hållt sig i ovankanten men det handlar i det här läget mest om slumpen.

Om man drar ut samma konfidensintervall framåt, så kan vi således göra en ganska kvalificerad gissning för börsens utveckling för 2018. Den kommer med således med 68 % sannolikhet hittas någonstans, grovt förenklat, på ca 9,5 % ± 17 %. Det vill säga att jag med ganska stor säkerhet kan påstå följande:

Den svenska börsen kommer 2018 sluta någonstans i intervallet -7,5 % och +26,5 % med 68 % sannolikhet.

Det är kanske inte lika roligt som att förutsäga ett entydigt utfall, men betydligt mer användbart skulle jag säga. Om man vill ha en större säkerhet, upp till 95 % så kan man också räkna ut det på samma sätt.

Börsens utveckling 2018 med 95 % sannolikhet

Om vi istället vill titta på den svenska börsen utifrån ett högre sannolikhetsperspektiv, så kan man göra det genom att dubbla standardavvikelserna, det vill säga räkna på +9,5 % ± 34 %. Då får vi följande graf:

Eftersom intervallet blir större ser man då direkt, till skillnad från den föregående grafen, att nu ryms hela den senaste 5 års utvecklingen innanför det gråmarkerade området. Det är ju inte så konstigt, eftersom det ska rymma 95 % av utfallen. Det som vi kan säga med säkerhet är:

Den svenska börsen kommer 2018 sluta någonstans i intervallet -24,5 % och +43,5 % med 95 % sannolikhet.

Den logiska slutsatsen är att ju högre sannolikhet vi önskar att få, desto större osäkerhet får vi. Även om jag i ovan har täckt in 95 potentiella år av 100 år på börsen, så finns där fortfarande 2.5 procent sannolikhet för att vi får ett år som går högt ovanför den övre gränsen, eller lika sannolikt, långt under den undre gränsen. Under en 15 års period så kommer man minst se en nedgång på 50 procent eller mer.

Slutsats – vad har jag för glädje av det här?

Jag försöker faktiskt inte göra mig lustig i den här artikeln, utan visa på en poäng som man kan använda för sitt långsiktiga sparande. Man kan inte förutsäga ett enskilt år och mina resonemang är inte 100 procent vattentäta, men tillräckligt för att jag ska våga investera mina pengar enligt dem. Jag anser ju nämligen att man ska investera sina pengar på börsen långsiktigt, minst 5 till 10 år. Ritar man in 10 år i en graf som ovan, så får man följande resultat:

Även om intervallet är väldigt brett där framme om 10 år, så är det tack vare ränta på ränta, betydligt högre än det är idag. Även i några av sina sämsta utfall. Det är det här som gör att jag investerar långsiktigt, inte för det enskilda året, men för den långsiktiga trenden som med stor sannolikhet visar hur utfallet kommer att bli. Så nästa gång du läser en artikel i media eller på Twitter om någon som uttalar sig eller röstar kring hur börsen kommer att gå, då har du ett betydligt bättre svar, om än inte lika roligt eller entydigt. Men jag tror och hoppas att du i längden kommer att ha betydligt mer nytta av det här än höra någon annan göra en gissning ur tomma intet.

Missa inte uppdateringar i framtiden

Jag har även ett månatligt nyhetsbrev om privatekonomi, där jag förutom liknande artiklar även tar med de bästa tipsen, verktygen och råden för din privatekonomi. Du kan prenumerera nedan. Självklart är det gratis.
[mc_newsletter_form]

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, så gillar du förmodligen även:

• Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen för 2017: +3,4 procent - Utvärdering av RikaTillsammans-portföljen för det gångna året och sedan starten 2014
• Uppföljning av Nybörjarportföljen för 2017: +7,7 procent - Utvärdering av Nybörjarportföljen för det gångna året och sedan starten 2015
• Uppföljning av Globala barnportföljen för 2017: +10,4 procent - Utvärdering av Globala barnportföljen sedan start förra året

Så här i början av ett nytt är det alltid roligt att logga in på sina Avanza och Nordnet-konton för att se hur det har gått. Jag gör ju i princip inga transaktioner per år, loggar sällan in på mina konton och när jag väl gör det så gör jag inga större analyser förrän vid den här tiden på året. Till skillnad från många andra är min strategi långsiktig och portföljerna är så pass bra så att de klarar av i princip allt som kan hända på marknaden. Det gör att där finns verkligen ingen anledning till att hålla på och pilla på dem.

Tvärtom visar många undersökningar att pillar man på portföljen så brukar det oftast resultera i att man sänker sin egen årsmedelavkastning med upp till 2.1 procent per år. Det låter inte mycket, men det blir väldigt mycket om man tar hänsyn till längre tidsperioder och ränta-på-ränta-effekten. Du kan själva testa och se det i min uppdaterade kalkylator där du kan räkna ränta på ränta.

Du kan läsa mer om Nybörjarportföljen nedan:

• Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen

Men för dig som är ny så bygger den på den klassiska uppdelningen om att fördela värdet:

• 60 procent i aktier
• 40 procent i räntor och obligationer

Jag har valt att göra några mindre förändringar i den här portföljen.

• aktierna får i det här fallet representeras av aktieindexfonder
• räntorna och obligationerna motsvaras av en mix av korta ränta och långa räntor (obligationer)

Man kan även, som många av er läsare gör, vikta om räntedelen så att den motsvaras av ens ålder i procent. Det vill säga om man är 30 år gammal, så har man 30 procent ränte- och obligationsfonder och därmed 70 procent aktieindexfonder. Det gör att man ökar risken och avkastningen lite när man är yngre och sänker den när man äldre, vilket är fullt rimligt.

Portföljen innan 2018 års ombalansering

Under året när portföljen löper så förändras fördelningen eftersom framförallt andelen aktier ökar i portföljen då de tenderar att öka mer i värde än ränte- och obligationsfonderna som är krockkudden i portföljen. Innan januari månad är slut så kommer jag att ombalansera tillbaka till 60 procent aktieindexfonder och 40 räntefonder så att jag har samma risknivå och samma portfölj. Även om jag inte skulle behöva göra det då fondportföljen just nu är inom ±10 % av sin målfördelning. Om man inte skulle ombalansera överhuvudtaget så skulle skulle risken med portföljen öka över tid och krockkudden med räntefonderna skulle bli allt mindre. Anledningen till att jag inte ombalanserar idag är att jag vill vänta in min sammanställning av de bästa fonderna för 2018 som jag inte är klar med, men räknar vara det i mitten av månaden.

Om man tittar på hur portföljen ser ut i skrivande stund så är de största innehaven som följer:

Jag anser att Sveriges börs är en pyttemarknad med mindre än 1 procent av det globala börsvärdet och dessutom med en väldigt hög risk i form av svängningar (volatilitet). Det är därför jag investerar mina pengar globalt med en slagsida mot Tillväxtmarknader och Asien. Jag har dock med lite Sverige som en krydda i portföljen (läs: möjlighet till hög avkastning med hög risk).

Hur gick det för Nybörjarportföljen under 2017?

Tittar vi på hur Nybörjarportföljen gick under förra året så slutade den på +7,7 procent vilket jag tycker är bra. Så här ser förra årets utveckling ut i en graf.

I grafen ovan har jag jämfört Nybörjarportföljen med två andra index:

• Den ljusgrå och streckade är Stockholmsbörsen inkl. utdelningar i form av Affärsvärldens generalindex (AFGX)
• Den mörkblå och streckade är en approximation av det globala indexet MSCI World

Det man kan konstatera är att Nybörjarportföljen under förra året höll ställningarna bra och hamnade avkastningsmässigt mitt mellan dessa två. Problemet är dock att den här jämförelsen är djupt orättvis då man jämför äpplen och päron. Undersökningar visar nämligen att runt 85 % av värdet i en portfölj ges av den så kallade tillgångsallokeringen – det vill säga den procentuella fördelningen av tillgångstyper.

Den tillgångstyp som alltid har gett högst avkastning över tid är aktier. Eftersom vi jämför Nybörjarportföljen som bara innehåller 60 procent aktier mot två index som består av 100 procent aktier så betyder det att nybörjarportföljen alltid kommer att hamna på efterkälken.

Nybörjarportföljens styrka är att den är enkel att komma igång med och är enkel att förstå, men det är på intet sätt en portfölj man måste ”uppgradera” från. Där finns många stora fonder, bland annat norska oljefonden, som investerar på precis samma sätt. Fördelen med nybörjarportföljen är att den svänger mindre än aktieportföljerna under året. Det syns också tydligt i bilden ovan där höjden mellan den högsta toppen och den lägsta botten är mindre än för de andra två.

Det är upp till en själv att bestämma om man tycker att hög volatilitet (=svängningar) är bra. Jag personligen gillar inte hög volatilitet. Det är ju trevligt när det går upp, men det kan lika gärna gå ner. I en 100 procent aktieportfölj kan svängningarna eller nedgång vara över 50 procent.

När jag har räknat på det så är det tvärtom mycket sannolikt att under en 15 års period så kommer ens 100 procent aktier-portfölj att falla i värde med minst 50 procent två gånger. Det är därför jag gillar nybörjarportföljen som dämpar det fallet tack vare ränte- och obligationsfonderna. Men det gör som sagt att en jämförelse med 100 procent aktieindex är orättvis.

Några nyckeltal för nybörjarportföljen

Nyckeltalen enligt Nordnet för portföljen är följande:

• Sharpe-kvot: 1,7
• Volatilitet i portföljen: 4,0 %

Det här är extremt bra nyckeltal för den här typen av portfölj och de räknar jag inte med att kunna behålla över lång tid.

Nybörjarportföljen i jämförelse med sitt eget 60/40-index

Därför har jag skapat ett eget jämförelseindex som består av:

• Globala börsen i form av MSCI World som innehåller 1 000 – 2 000 av världens största internationella bolag
• De svenska korta (12 månaders) räntorna

Min motivering till att det är just det här indexet är att jag tänker att om jag skulle investera i den renaste formen av Nybörjarportföljen så skulle det vara en globalfond med låga avgifter och en svensk kort räntefond med låga avgifter. Det betyder att eventuella ändringar som jag gör i portföljen som avviker från ovan måste generera en överavkastning.

Det vill säga att de val jag gör måste motiveras av att portföljen kommer att gå bättre än om jag hade valt de två fonderna ovan. Tittar man på Nybörjarportföljen i förhållande till sitt ”eget” jämförelseindex så ser det ut som följer:

Det här visar att tydligt att nybörjarportföljen har med sina +7,7 procent överpresterat mot sitt index som slutade på +5,9 procent. Det ligger ju väldigt nära de 6,5 procent som jag brukar räkna att nybörjarportföljen ska göra under ett genomsnittligt år. Det betyder att viktningen mot Asien, Sverige och Tillväxtmarknaderna har i år gett resultat med en överavkastning mot sitt index. Kul!

Nybörjarportföljen i jämförelse med förväntad utveckling för 2017

Ibland får jag frågan vad jag tänker om framtiden och man inte borde anpassa nybörjarportföljen i förhållande till rådande marknadsläge. Jag tror inte att det går att förutsäga framtiden. Det är därför jag investerar mer statistiskt (även om historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning).

Jag vet att Nybörjarportföljen ska ge ungefär 6,5 procent i årsmedelavkastning över perioder om 5 – 10 år. Med den informationen så kan man använda statistiska så kallade konfidensintervall och påstår olika saker med t.ex. 68 % eller 95 % sannolikhet. I nedanstående graf har jag ritat in ett 68 procents konfindensintervall. Det betyder att ett enskilt slumpmässigt år så ska avkastningen för Nybörjarportföljen sluta någonstans i det här intervallet med 68 procents sannolikhet.

Tittar man på årets utveckling så ligger den väldigt nära den teoretiskt förväntade avkastningen och helt klart inom konfidensintervallet. Allt enligt plan således.

Nybörjarportföljen sedan starten 2015

Jag lanserade Nybörjarportföljen i sin nuvarande form på bloggen 2015 och sedan dessa har jag ordentlig statistik och data tack vare Nordnet (annonslänk) och deras tjänst Shareville (gratis) (annonslänk). Det gör att om vi tittar på Nybörjarportföljen sedan start i förhållande till sitt eget jämförelseindex så ser det ut som följer:

Utvecklingen i portföljen följer indexet och överpresterar. Idag ligger Nybörjaportföljen på +19,7 % sedan start mot 17,2 % sedan start för jämförelseindexet. Men det här behöver man räkna om, eftersom det är tre års avkastning. Tyvärr kan man inte bara dela på 3, utan man behöver räkna om det med hänsyn till ränta på ränta (CAGR). Då blir årsmedelavkastningen 6.18 % per år för nybörjarportföljen och 5,43 % för jämförelseindexet. Vilket ligger helt i linje med vad det bör vara. Det syns också tydligt i konfidensintervallet sedan start:

Det är i princip bara i början av 2016 som portföljen och jämförelseindexet sticker utanför sitt konfidensintervall, något som den ska göra 1 av 3 år. Så inget konstigt med det. I övrigt så kan man se att vi ligger väldigt nära den förväntade årsmedelavkastningen.

Slutord samt spekulation kring vad man kan förvänta sig framgent

Jag gillar ju inte att förutsäga framtiden, men just med statistik så vågar jag mig på följande prognos för Nybörjarportföljen:

I grafen ovan har jag helt enkelt dragit ut konfidensintervallet och den förväntade årsmedelavkastningen fem år framåt i tiden. Slutsatsen man kan dra från ovanstående bild är att Nybörjarportföljen kommer med 68 % sannolikhet att röra sig i intervallet och med 16 procent sannolikhet antingen gå nedanför eller ovanför.

Det är den här typen av resonemang som jag investerar mina pengar enligt. För mig handlar investeringar om att acceptera marknadens genomsnittliga avkastning. Jag kan inte styra avkastningen, men jag kan styra tidshorisonten och tillgångsfördelningen. Med Nybörjarportföljen har jag en portfölj som innehåller en balans mellan risk och avkastning. Det är en portfölj som fungerar bra på en tidshorisont mellan 5 till 10 år. Det är kul att se att teorin och mina antaganden håller 3 år in och jag ser fram emot att uppdatera grafen ovan om 12 månader igen. :-)

Inom ett par dagar kommer liknande uppföljningar för både RikaTillsammans- och den Globala barnportföljen. Därefter kommer jag att göra en sammanställning av de bästa fonderna för 2018 och därefter kommer en ombalansering. Väl mött imorgon när jag och Caroline släpper avsnitt 31 av podden med våra viktigaste insikter för 2017.

Disclaimer

Det är värt att notera att ovanstående prognoser har vissa statistiska brister. För det första utgår jag från en normalfördelad utveckling, vilket börsen inte har i verkligheten. I verkligheten tenderar extremfall inträffa oftare än de borde vara sannolika. Nassim Taleb har en bra bok om svarta svanar på ämnet. Men jag tycker ändå det är tillräckligt rimligt att använda ovanstående resonemang för långa tidsperioder.

Följ globala Nybörjarportföljen via Nordnet

Du kan följa Nybörjraportföljen och dess utveckling och transaktioner via Nordnet (annonslänk) och deras tjänst Shareville (annonslänk) (gratis):

Missa inte uppdateringar i framtiden

Jag har även ett månatligt nyhetsbrev om privatekonomi, där jag förutom liknande uppdateringar även tar med de bästa tipsen, verktygen och råden för din privatekonomi. Du kan prenumerera nedan. Självklart är det gratis.
[mc_newsletter_form]

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, så gillar du förmodligen även:

• Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen för 2017: +3,4 procent - Utvärdering av RikaTillsammans-portföljen för det gångna året och sedan starten 2014
• Uppföljning av Globala barnportföljen för 2017: +10,4 procent - Utvärdering av Globala barnportföljen sedan start förra året
• Så här kommer börsen gå 2018 med 95 % sannolikhet - En inte lika rolig förutsägelse, men ganska säkert betydligt mer användbar...

Här kan du läsa mer om de olika portföljerna

• Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen - En komplett genomgång av globala barnportföljen
• Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen

Nu i sommar har jag roat mig med att gå genom och uppdatera gamla artiklar på bloggen, både för att jag har högre krav på mig själv idag, men även för att det har hänt mycket under de senaste 10 åren som jag har bloggat. En sådan artikel som jag uppdaterade var den om nyckeltalet Sharpe-kvot som visar avkastningen i förhållande till risken man har tagit för att uppnå den avkastningen.

När jag skrev den kom jag ihåg en övning jag själv gjorde för många år sedan kring avkastning och risk som visade hur fel ute jag var. Du kan göra ett super-enkelt test på dig själv om du vill. Ta den första frågan:

Vilken avkastning per år tycker du är rimlig / vill du ha över en 10 års period?

Nästa fråga blir då:

Hur stor förlust är du tvungen att acceptera för att uppnå den årsmedelavkastningen?

Skriv ner dessa två siffror så kan du få räkna ut om du ligger rätt i den sista frågan. Jag själv brukar tjata om att det är rimligt med ca 6 – 8 procents avkastning i genomsnitt över längre tidsperioder i en investering i indexfonder med låga avgifter. Då kommer min variant på frågan i form av:

Hur stor förlust är du tvungen att acceptera för att uppnå en årsmedelavkastning om 7 procent?

Färdig?

Uppskattning mha av förenklad Sharpe-kvot

Med hjälp av historiska siffror över långa tidsperioder kan man nämligen göra rimlighetsuppskattningar med hjälp av formeln för Sharpe-kvoten kring avkastning och risk. Lite slarvigt kan man nämligen säga att Sharpe-kvoten ges av formeln:

• Sharpe-kvot ≈ ( Avkastning – riskfri ränta) / Förlust / 2

Med lite matte-trick (allt är tillåtet bara man gör det på båda sidorna) så blir det:

• Förlust ≈ 2 * ( Avkastning – riskfri ränta) / Sharpe-kvot

Sätter vi in följande genomsnittliga siffror:

• Riskfri ränta = (den ränta du kan få på t.ex. bankkonto eller av staten i 3 månader) = ca 1 procent
• Sharpe-kvot = (historisk Sharpe-kvot över långa tidsperioder) = ca 0.3

Då får vi följande uträkning:

• 2 * ( 8 procent – 1 procent) / 0.3 = 46.7 procent

Förklaringen blir alltså, för att kunna få en årsmedelavkastning om 8 procent, riskerar jag en förlust på ca 47 procent under perioden. Det vill säga att jag behöver vara beredd att riskera nästan halva mitt kapital för att få 8 procent avkastning per år. Det stämmer också väl med statistiska beräkningar (av förklarliga skäl) med att börsen brukar falla uppemot 50 procent i alla fall en gång per 10 års period.

Då kan du räkna, det enda du behöver göra är att byta ut ”8 procent” mot ditt svar på frågan om avkastningen i den första frågan. Blev det vad du tänkte? Kommentera gärna!

Relaterade artiklar

• Därför visar jag inte portföljen med 1 072 % avkastning sedan 2011 - Skillnaden mellan kortsiktig med tur och långsiktigt hållbar avkastning utan tur...

En av de absolut vanligaste frågorna här på bloggen är: ”Hur ska jag placera mina pengar på bästa sätt?”. Ofta med den underförstådda betydelsen ”hur får jag en bra avkastning och den bästa räntan”. Min första motfråga är alltid – ”När ska pengarna användas?”. Jag påstår att tiden för när pengarnas användning är helt avgörande för hur man ska placera dem. Jag lever nämligen enligt regeln:

Investera bara 10 procent av ditt kapital på börsen per år du kan låta dem arbeta i fred.

Ska du använda dina pengar inom två år, då ska maximalt 20 % av pengarna investeras och så vidare. Resten bör investeras på ett sparkonto. Det gäller i princip oavsett vad du sparar till. Jag tycker inte att man bör ta någon risk med pengar som till exempel sparas till en

• kontantinsats till en bostadsrätt eller villa,
• kommande skatteinbetalning
• buffert eller ett buffertkonto
• ett målsparande som semester, bil eller motsvarande

som ska göras eller användas inom en fem års period. Problemet är att i dagsläget är även de bästa sparräntorna usla. Förra året, 2016, var det till och med så illa ställt att du fick den bästa räntan hos Skatteverket(!). I år sänkte de också sparräntan till noll.

Tänk om den bästa räntan inte spelar någon roll?

Jag upplever ibland att när jag pratar med läsare att där finns en stress att man hela tiden måste leta upp den bästa sparräntan för sina pengar. Tittar man däremot hur låga sparräntorna är i dagsläget så spelar det många gånger inte en större roll. Om man tar en, för de flesta, stor summa om 100 000 kr, så spelar en ränta på 0,5 eller 0,8 procent bara roll med 300 kr. Med risk att jag får skäll, så påstår jag att det är knappt lönt att anstränga sig och börja öppna konto på en ny bank och så vidare.

Min åsikt är att det handlar inte bara om att göra saker på rätt sätt, utan man måste även ställa sig frågan: ”Gör jag rätt sak?”. Att jag 0,3 % på sparräntan är kanske inte lika viktigt som att jaga 0,3 % på bolåneräntan där samma procentenhet kan innebära en skillnad om 9 000 kr per år på ett lån om 3 000 000 kr. Det handlar om att fokusera energin på det som gör mest nytta och att hålla på att mecka med tiondels procent på sparräntorna är i dagsläget för de allra flesta högst marginellt.

Överväg om att välja rätt sparkonto i dagsläget är att göra fel sak på rätt sätt. Jag, Jan Bolmeson

Därför kommer jag frångå mina vanliga rekommendationer om att man ska byta, agera och optimera. Jag påstår att du inte behöver ha dåligt samvete för att du har pengar på ett konto med noll sparränta i dagsläget. Det har flera av oss andra också. Fokusera på det som kommer göra störst skillnad i din ekonomi och i år lär det sannolikt inte vara beroende av vilket sparkonto eller vilken den bästa räntan är.

Sparkonto med insättningsgaranti

Jag börjar med sammanfattningen för den är viktigast. Nedan kan du få en snabb överblick över de, enligt mig, bästa sparkontona och den bästa sparräntan. Alla kontona nedan har statlig insättningsgaranti. Du kan själv kontrollera att en bank har statlig insättningsgaranti för ett specifikt konto:

• Rikgsgälden: Anslutna institut och sparkonto med insättningsgaranti

Notera att insättningsgarantin i Sverige endast gäller upp till 100 000 €, det vill säga ungefär 950 000 kr. Belopp därutöver är omfattas inte. Dock är det bara per bankkonto. Man kan således öppna fler sparkonto hos flera aktörer om man vill ha mer pengar skyddade. I tabellen nedan finns några undantag. Bank Norwegian är ett sådant då de lyder under den norska insättningsgarantin för sparkonto och därmed skyddar upp till två miljoner.

Ambitionen med min topplista nedan är inte att vara heltäckande. Jag har ingen möjlighet att visa alla sparkonto som finns med fallande sparränta. Istället har jag valt att fokusera på olika typer av sparkonto med höga sparräntor, eftersom dessa kan passa lite beroende på vilken situation man är i. För en komplett lista av alla konton med alla ränta, då rekommenderar jag t.ex. Compricer (annonslänk) som dessutom uppdaterar den oftare.

I den här artikeln sammanfattar jag de enligt mig bästa sparkontona med högst sparränta. Precis som med min artikel ”De bästa fonderna 2017”, litar jag att du som läsare hjälper mig om jag har missat någonting. Precis som med frågorna blir det bäst när vi hjälps åt och gör det tillsammans. Tack på förhand.

Den bästa sparräntan att spara pengar på med insättningsgaranti

Den bästa sparräntan att spara pengar på UTAN insättningsgaranti

Det finns även möjlighet att spara sina pengar på så kallade fasträntekonto hos banker som inte är anslutna till den statliga insättningsgarantin. Det är något som jag bara rekommenderar i undantagsfall eftersom risken är så mycket högre. I många fall är det en spekulation, vissa skulle till och med kalla det för en lottsedel. Jag håller inte riktigt med om det, utan jag anser att en hög sparränta kan ibland motivera en lite högre risk. Men man bör definitivt vara försiktig.

Den här listan är inte heller komplett, utan jag har valt några av de banker och sparkonton som jag själv har prövat och använt. Notera att maximal insättning på alla dessa är 50 000 kr.

Räntefonder som alternativ till sparande på fasträntekonto

Under normala omständigheter brukar man alltid ange sparande i räntefonder som ett alternativ till att spara pengar på vanliga sparkonto. I skrivande stund, våren 2017, är det nästan tvärtom. I dag är snarare flera sparkonto bättre än fonderna med lägst risk, de så kallade penningmarknadsfonderna. Min favorit bland penningmarknadsfonderna är:

• Swedbank Robur Penningmarknadsfond

Det är nämligen en räntefond helt utan avgift och därmed ett bra alternativ om man vill parkera sin pengar i sin fondportfölj. Det bör dock noteras att spara pengar i en räntefond i ett investeringssparkonto inte är optimalt. Jag burkar normalt säga att brytpunkten för när ett ISK eller en kapitalförsäkring är lönsam är vid 3 procent. De flesta räntefonder har idag en lägre sparränta än så.

Om du kan tänka dig en något högre risk så kan jag rekommendera:

• Spiltan Räntefond Sverige

Det är en blandräntefond som lånar ut dina pengar både till den svenska staten och företag på kort sikt. Det gör att den har haft en ränta på ungefär 2 till 4 procent vilket i dagsläget får anses vara bra för räntefonder. Förra året blev den utnämnd till Sveriges bästa räntefond av flera aktörer. Den har dock ingen insättningsgaranti och den har en avgift på 0,10 procent.

Sammanfattning: så här gör jag själv

Jag hoppas att du gillar den här sammanställningen av sparkonto med den bästa räntan. Tyvärr är där inget klockrent svar såsom ”välj alltid det här sparkontot”. Jag själv resonerar som följande:

• Min löpande ekonomi sker från ett sparkonto på Swedbank med 0 procent ränta
• En del av mitt buffertsparande har jag på Avanza med 0,5 procent sparränta
• En del av mitt lågrisk sparande har från tid till annan legat hos Akelius
• Ibland gör jag extra insättningar på mitt Preem-kort eftersom räkningen ändå ska betalas

Precis som jag skriver i inledningen, du behöver i dagsläget inte har någon bra sparränta på ditt sparkonto. Du är i gott sällskap, jag tror jag har sett att vi svenska har ofattbara 1 670 miljarder kronor på konto med noll procent ränta. Mitt råd till dig är – fokusera snarare på det som gör störst skillnad för dig och din ekonomi snarare än att lägga för mycket tid på att hitta sparkontot med den bästa räntan.

Nyhetsbrev med uppdateringar om bl.a. bästa sparräntan

Du kan prenumerera på mitt månatliga nyhetsbrev för att få framtida uppdateringar om den bästa sparräntan och andra tips för din privatekonomi. Det är naturligtvis gratis och mer än 22 000 personer gör det redan idag.
[mc_newsletter_form]

Relaterade artiklar och uppdateringshistorik

• Bästa fonderna 2017 – liknande sammanställning fast för fonder
• Bästa sparkontona 2015 – min senaste liknande sammanställning
• Frågor och svar – ställ och få svar på dina frågor om privatekonomi

Uppdateringar av sparkonto med den bästa sparräntan

• 170413
  • Lade till Santander Spar+ på tips av JDMS och Sven.
  • Förtydligade risken med 4Spar m.fl. Tack Ingvar.
  • Tog bort att Akelius Spar gav förtur då det var fel. Tack Ivar och Samtriesit.
  • Lade till SBAB på tips av Sven
  • Svarade på kommentarer om bl.a. Collector Bank, Landshypotek m.fl.

Disclaimer: Ingen ersättning har utgått för skrivandet av den här artikeln. Eftersom en sådan här artikel tar nästan 12 timmar att researcha, skriva, sammanställa och kontrollera (177 st revisioner) kommer jag sannolikt ta kontakt med ovanstående för att göra något slags affiliate-samarbete. Därav länkarna även om de inte ger någon ersättning i dagsläget. Ersättningen kommer dock aldrig påverka prioritetsordningen. Läs mer i min annonspolicy.

Jag vill ju inte vara sämre än de andra experterna så min bedömning, baserat på lite grundläggande statistik och den svenska börsens historik, är att den svenska börsen i år kommer att hamna någonstans mellan -37,0 % och +56,7 %. Det här kan jag dessutom säga med hela 95 % sannolikhet.

Jag fick inspiration till den här artikeln av den amerikanska finansielle rådgivaren Allan Roth. Anledningen är att han säger att även om en förutsägelse som ovan, inte är tillnärmelsevis lika tillfredsställande som andra experters så är den betydligt mer användbar på sikt.

Betydelsen av den här förutsägelsen för ditt sparande

Även om spannet mellan -37 % och +57 % är stort så kan man dra några slutsatser. Den första frågan att ställa sig är:

Vad skulle en nedgång på -37 % betyda för din portfölj?

Att börsen går ner -37 % är nämligen ingen extrem nedgång, vi har haft två sådana nedgångar på den svenska börsen de senaste 17 åren. De kommer med jämna mellanrum. Nedgången kan komma i år, men den behöver inte komma de närmsta fem åren, det är det ingen som vet. Särskilt när vi t.ex. pratar barnsparande vilket är väldigt aktuellt för mig med boken just nu, så är sannolikheten stor att det inom ett barnsparande över 18 år, kommer inträffa minst två gånger.

En av de bästa indikatorerna på hur man agerar i en börskrasch är hur man agerade i den förra börskraschen. Om du investerade redan 2008/09 så kan det vara en bra idé att gå tillbaka och se vad man gjorde och vad du skulle kunna göra annorlunda. Alla håller med om att man ska köpa billigt och sälja dyrt, men de flesta gör i praktiken exakt tvärtom – de köper dyrt och säljer billigt. Det slår i princip aldrig fel.

Jag skulle också rekommendera att titta på vad en nedgång med 37 % skulle innebära för din pension om du är nära pensionsåldern. Skulle du klara det eller skulle det t.ex. i värsta fall innebär att du behöver skjuta upp pensionen?

För dig som är yngre, vad skulle en nedgång betyda? Skulle ditt “vanliga” liv påverkas i någon större omfattning? Skulle du behöva skjuta upp beslut som t.ex. att flytta till ett annat boende eller skulle du gå genom en sådan nedgång opåverkad?

Frågan det här leder till är egentligen:

Behöver du göra något i ditt sparande i dag för att ta höjd för en sådan eventuell nedgång?

Hur jag själv resonerar i det här fallet

Jag brukar själv säga att man inte ska investera pengar som man inte har råd att förlora. Med det menar jag att investera pengar som kan ha väsentlig påverkan på din livsstil eller vanliga ekonomi. Jag anser att man innan sin första investering bör ha en buffert som täcker upp för oförutsedda utgifter som kan vara allt från saker som går sönder till att man plötsligt kan bli arbetslös, drabbas av sjukdom eller liknande.

Jag räknar med att börsen kan gå ner varje år, men jag vet också att den i 6 fall av 10 går upp. Det gör att jag inte gör några större förändringar år till år, eftersom jag påstår att man inte kan förutsäga framtiden. Men jag vet också att om börsen går ner med 37 % eller mer, så kommer det inte påverka min vardag i någon större utsträckning.

En vanlig fråga som jag brukar få är vad man ska göra med pengar under tiden man sparar till exempelvis insatsen till ett boende. Mitt svar är alltid detsamma. Jag anser inte att man ska investera sina pengar som man ska använda inom 5 år oavsett om de ska användas till en kontantinsats eller en pension. De bör placeras på ett bankkonto med en så hög ränta som möjligt. Att investera på tidshorisonter mindre än än 5 år är att lita på att man har tur. Man kan göra det, men det är utanför min komfortzon.

Skriv gärna i kommentarerna hur du resonerar. För jag sitter verkligen inte på sanningen här. :-)

Andra förutsägelser som definitivt kommer slå in i år

Andra liknande förutsägelser som med stor sannolikhet kommer att slå in även i år är att:

• Folk kommer att fortsätta köpa dyrt och sälja billigt – eftersom marknadstajming är notoriskt svårt. Det amerikanska företaget Dalbar visar varje år att investerare lyckas få en sämre avkastning än den investering de investerar i, ofta till följd av beteende, övertro och dålig tajming.

• Folk kommer att fortsätta hoppas och investera i det som är hett – varje år ser jag folk investera i det som är hett, oavsett om det är ett nytt bolag, ny bransch eller ny teknik. Det som det nästan alltid har gemensamt är att de flesta investerar efter att uppgången har skett och de flesta förlorar pengar på det. Fingerprint är det senaste svenska exemplet där jag sett att 70 % av spararna ligger på minus. Vi som står på sidlinjen och investerar långsiktigt och på ett fungerande sätt kommer även i år bli idiotförklarade.

• Rådgivare kommer skryta om lyckade investeringar (och mörka dåliga) – Även i år tror jag att alla experter kommer att haussa just sina företag, investeringar och produkter. Naturligtvis kommer de få som har turen att lyckas träffa rätt att idoliseras och lyftas till skyarna och även i år kommer man önska att man lyssnade på dem. Men då är det värt ett besök på de tysta vittnenas kyrkogård eftersom den absoluta majoriteten (fler än 15/16) kommer att ha fel och mörka dessa, för att sedan göra nya prognoser och utfästelser.

• Ett nytt paradigm kommer att födas – precis som alltid genom historien kommer många hävda att det nu är nya tider, att gamla sanningar inte gäller längre och att det är nya tider. Under IT-bubblan behövde företag inte kassaflöde, sedan 2008 kan inte priser på bostäder gå ner och de låga räntorna är här för att stanna för alltid. När dessa paradigm sedan dör kommer vi alla skaka på huvudet och tänka, hur kunde det här gå till. Jag påstår att i princip det enda som i lär av historien är att vi inte lär oss något av den – särskilt i investeringssammanhang.

• Du kommer bli erbjudan något med hög avkastning och låg risk – jag tror även att du även i år kommer bli erbjuden och påsåld något som har en låg risk och hög avkastning. Förmodligen kommer du även behöva bestämma dig samma dag eller ganska omgående. Du kommer sannolikt även få FOMO (Fear Of Missing Out). En bra fråg att ställa sig då är; om det här är så bra, varför säljer de det då till dig som är en liten investerare istället för att sälja det till en stor institution eller fond? Om du tackar nej, kommer du förmodligen spara dig själv ganska mycket pengar (och ånger).

Slutdiskussion

Jag kan från tid till annan vara fascinerad över vårt (och mitt) behov att organisera saker och inte minst kontrollbehov. Genom att lyssna på andra och få reda på att nu är det en bulltrend och börsen kommer gå upp, eller räntan kommer gå ner får vi en upplevelse av kontroll. Många gånger slipper vi även ta ansvar för om det går fel för vi hade ju åtminstone fel i grupp, eller än värre, jag kan skylla det på någon annan.

Problemet är att vi lurar oss själv i många fall. Ett klassiskt sådant här fall är att man vill leta samband på börsen som många gånger är helt slumpmässig. Den amerikanska forskaren David Leinweiber letade vid ett tillfälle upp de indikatorer som absolut bäst överensstämde (hade en korrelation på 0.99) med den amerikanska börsens utveckling. Vet du vad han hittade?

Att det som absolut bäst överensstämde med börsens utveckling var smörtillverkningen i Bangladesh. De två näst bästa indikatorerna var osttillverkningen i USA och summan av antalet får i USA och Bangladesh….

Problemet är att vi rationellt kan förstå att där inte finns något sådant samband, men känslomässigt vill vi ha dessa samband. För tänk om, tänk om det är så att det faktiskt skulle stämma i år.

Även om mina förutsägelser inte alls är lika känslomässigt tillfredsställande så tror jag att du kommer att ha större nytta av dem. Kommentera gärna om du har råkat ut för några av ovan. :-)

Lycka till med ditt sparande!

När jag började med mitt aktiesparande i slutet av 90-talet fick jag tipsen från min dåvarande flickväns pappa att fokusera på investmentbolag – eller snarare bolag som ägdes av rika släkter då dessa tenderade att ha ett långsiktigt ägande-perspektiv. Man kan ju säga att jag önskar att jag hade hållt mig bara till det rådet. Det skulle gett en fantastisk överavkastning mot index.

Tobias Schildfat skrev en fantastisk bok på ämnet för några år sedan som jag rekommenderar varmt. Jag har skrivit om den i följande artikel:

• Vägen till din första miljon - alla kan bygga en egen pengamaskin - Bokrecension av Tobias Schildfats bok om investmentbolag

I samband med det kom fonden Spiltan Aktiefond Investmentbolag och den har ju följt SIXRXFIIF-indexet ovan i princip perfekt:

Så är det ju inte så konstigt att den har varit en av de bästa svenska fonderna de senaste åren. Cudos till Spiltan!

Investmentbolag globalt

Jag anser att för att en regel ska hålla så behöver den fungera i fler än ett sammanhang. Jag började därför för något år sedan undersöka om det här sambandet att investmentbolag slår index gällde även utanför Sverige. Det första jag upptäckte var att det här som vi i Sverige kallar för investmentbolag inte är lika vanligt utomlands.

I USA listade jag efter tag ut att det var antingen så kallade investment trusts, conglomerates, asset management eller rena private equity-bolag. Hur jag än vände och vred på olika kombinationer av dessa så kunde jag inte få fram att de slog det amerikanske t.ex. SP500-indexet på konsekvent basis över längre tidsperioder som de svenska bolagen har slagit det svenska indexet.

Här nedan var början på en lista på investmentbolag som jag satte upp på mitt eget Avanza-konto:

Roligt att några av exemplen faktist kom med i Spiltans-lista. Min slutsats om Spiltans fond är således att jag gillar deras förslag, jag kommer att investera pengar i deras fond först själv och om den levererar även ta med den i min lista över de bästa fonderna.

• Bästa indexfonderna och aktivt förvaltade fonderna 2016 - En sammanställning för dig som vill börja spara i de bästa fonderna 2016

Jag tycker att det är en god tanke och ett gott försök men jag tror det blir svårt att slå global-indexet över tid. Men det ska bli spännande och se. I värsta fall tänker jag att det blir en globalfond med en 0.25 % högre avgift än det bästa alternativet i form av DNB Global Indeks.

Läs mer om Spiltan på deras hemsida:

• Spiltan Globalfond Investmentbolag

Fonden kommer att gå att handla från och med den 4 oktober. Spännande.

Disclaimer: Ingen ersättning har utgått för artikeln. Jag har andelar i Spiltans fonder och jag äger några av Spiltans preferensaktier och tycker generellt att Spiltan gör väldigt bra saker. Läs mer i min annonspolicy.

I förra veckan skrev jag ett resonemang kring lån i artikeln om huruvida Göran Persson hade rätt i antagandet att den som är satt i skuld inte är fri.

• Hade Göran Persson rätt om att den som är satt i skuld inte är fri? - Tänk om det är så att du har för lite lån eller helt enkelt fel typ av lån?

I kommentarerna framkom det önskemål om en artikel kring hur jag resonerar kring belåning. Denna artikeln är ett svar på den begäran. Jag vill först också vara tydlig med att så här gör jag och att det inte är något som jag rekommenderar nybörjare att göra rakt av. Det som gör följande resonemang möjligt för mig är framförallt ett ekonomiskt självförtroende och ett bra kassaflöde.

Den kände brittiske entreprenören sa vid ett tillfälle:

There is nothing in business that worries me.

För mig är det samma sak i den värdepappers-relaterade världen. Där är inget som kan hända med mina fonder eller aktier som oroar mig. Jag är t.ex. inte rädd för en krasch eftersom jag har varit med om några sådana. Jag är inte rädd för att mina pengar ska ta slut för att jag vet att jag inte föddes med de pengar som jag har idag utan jag har skapat dem själv. Jag har en grundläggande trygghet i att jag vet vad jag behöver göra i olika situationer som inträffar.

Med det sagt så kommer jag i den här artikeln visa att det som vid första anblick verkar riskabelt, egentligen är betydligt mindre riskabelt än det som många svenskar gör där ute till vardags.

Varför belåning överhuvudtaget?

Den första frågan att besvara tänker jag handlar om syftet med belåning. Jag anser att belåning är ett verktyg som ingår i det finansiella verktygsbältet och som är något som i princip alla professionella aktörer använder sig av på ett eller annat sätt. I sitt enklaste resonemang kan man säga att om man kan få tag på pengar billigt på ett ställe, låna ut dem på ett annat ställe för en högre ränta, så kan man tjäna pengar på mellanskillnaden.

Om jag ska ta ett trivialt exempel:

• Du lånar 100 kr på ställe A för en ränta på 2 %
• Du tar pengarna till ställe B (t.ex. en investering) och får 3 %
• Då kan du använda de 3 % för att betala av de 2 % och behålla 1 % till dig själv

Väldigt förenklat kan man säga att det här är bankernas affär – det så kallade räntenettot. De får in pengar billigt av oss som sätter in det på 0-räntekonton, sedan kan de låna ut pengarna till andra som betalar mer än 0 % och så tjänar de pengar på mellanskillnaden. I vissa sammanhang kallas det här även för arbitrage.

Frågan jag ofta får i resonemanget ovan, men blir det inte bättre om jag inte lånar den och bara använder min egna hundralapp. Jo, så är det så klart eftersom då slipper du betala räntan på 2 %, men då har du ju inte maximerat din inkomst. De 100 kr som du har skulle vara mycket smartare att använda till att betala räntan på ett lån på många, många fler hundralappar så att du kunde tjäna en större mellanskillnad.

Resonemanget är ungefär samma som för amortering. Vad händer om jag i ovanstående exempel beslutar mig för att amortera 100-lappen istället för att investera den? Jag slipper betala räntan på 2 kr, men å andra sidan får jag inte in de 3 kr heller vilket innebär att jag ”lämnar pengar på bordet” för någon annan att ta. Amortering gör en i många fall inte fattigare men det gör en inte så rik som man skulle kunna vara.

Amortera på boendet eller investera pengarna?

Ett närliggande exempel till ovanstående blir frågan – ska man amortera eller investera? Jag har skrivit en tidigare artikel på ämnet här:

men resonemanget är samma. Om du idag har en ränta på bolånet på säg 1.50 % så är frågan att ställa sig:

Kan jag idag få en avkastning som är större än 1.50 %, det vill säga med 100 000 kr tjäna mer än 1 500 kr i avkastning på 12 månader?

I ovanstående har jag dessutom inte ens tagit hänsyn till att de flesta har en rabatt på räntan i form av ränteavdraget, vilket innebär att det i verkligheten inte ens är 1 500 kr man behöver ”slå” utan det räcker med ungefär 1 000 kr. Om svaret på den frågan är JA, då bör man investera om svaret är NEJ, då är amortering bättre.

Tittar man på historiska avkastningar så är ju 1.50 % relativt enkelt att slå. Många företag har i dagsläget utdelningar som är betydligt högre än 1.5 %, vilket gör att t.ex. jag tycker att svaret på den frågan är ganska självklart JA. Det roliga i sammanhanget är att Riksbanken kom i en analys om hushållens skulder den 27 januari 2014 fram till samma slutsats:

[..] Resultaten visar att det för i stort sett alla hushåll sannolikt är optimalt att belåna sin bostad maximalt (upp till bolånetaket) för att sedan investera den resterande delen av förmögenheten i aktiefonder eller i långa räntefonder [..] Promemoria om hushållens skulder, PM 4 Hushållens amorteringsbeslut, sid 3

Precis enligt samma resonemang som ovan. Den jobbiga frågan att ställa sig utifrån ovanstående är:

Tänk om det är så att amortering inte är det smartaste jag kan göra med mina pengar?

Som en parentes så är det här en av mina anledningar till att jag inte gillar amorteringskravet personligen, även om jag fattar att det är bra för oss som folk. Men det drabbar ansvariga personer som mig som vet vad jag håller på med i min ekonomi. Men ibland får man ta en smäll för laget tänker jag. :-)

Det gäller att skilja på bra och dåliga lån

Av erfarenhet så vet jag att det här inte är något lättsmält resonemang, då det går emot det mesta som vi har lärt oss under vår uppväxt såsom ”Lån är dåligt”, ”Köp inte om du inte har råd”, ”Den som är satt i skuld är inte fri” och så vidare. Jag påstår att det inte är sant, utan att man måste skilja på bra och dåliga lån.

• Bra lån = lån som gör dig rikare på sikt
• Dåliga lån = lån som gör dig fattigare på sikt

Jag gillar enkla definitioner som ovan eftersom det gör det enkelt att komma ihåg. Jag behöver inte fundera på om det var en viss typ av lån som var bra eller inte, om det var räntan som avgjorde det eller liknande. Det enda jag behöver kolla på är i min ekonomi huruvida jag blev rikare i slutet av året eller fattigare.

Det gör det också att möjligt att resonera kring t.ex. bilen. För 5 år sedan när vår dotter Freja föddes så köpte vi en nyligen begagnad V70 för 200 000 kr. Vi lånade till den eftersom vi inte hade likvider just då. Är det ett bra eller dåligt lån?

Exakt, det är dåligt lån. Bilen gjorde oss fattigare varje månad och därmed var det ett dåligt lån. Om jag vänder på perspektivet. Jag reser rätt mycket i tjänsten till följd av föreläsningar och utbildningar i Balansekonomi och eftersom Freja går på ridskola utanför Malmö så behöver min fru köra henne ut dit själv. Volvon gör däremot att jag kan känna mig trygg när jag står på scen i vetskapen att när de kör ut, så har de en av de mer säkra bilarna man kan ha, vilket ger mig ett lugn. Är det ett bra lån?

Den här frågan tycker många är klurig. Svaret på frågan om huruvida bilen är motiverad så är svaret ”ja”. Bilen ger ju oss och mig ett rikare liv. Men, jag påstår att lånet fortfarande är dåligt. Utifrån det ekonomiska perspektivet har ju inget förändrats. Den gjorde ju oss fortfarande fattigare varje månad (lånet är sedan länge betalt). Det här är en viktig insikt anser jag – ibland kan dåliga ekonomiska affärer vara motiverade eftersom de ger andra mervärden såsom energi, lugn och harmoni.

Det är för mig precis samma resonemang kring boende, jag anser att vi har en stor bostadsbubbla i Sverige men jag tycker fortfarande det kan vara motiverat att köpa ett boende om man ser det som en konsumtion som gör en fattigare eftersom den för med sig andra värden som gör ens liv rikare.

Kontentan av vad jag försöker säga ovan är alltså att:

• Bra lån = utöka dessa (eftersom de gör att du tjänar än mer pengar)
• Dåliga lån = amortera så fort som möjligt

Galet att belåna aktier?

Ett av mina absoluta favoritresonemang bygger på följande fråga som jag brukar ställa på Balansekonomis föreläsningar:

Låt oss säga att du har 15 000 kr, skulle du gå till banken och låna 85 000 kr för att investera i aktier?

De flesta tycker att det här låter helt galet – ett riktigt idiotråd. Jag håller faktiskt helt och hållet med och jag skulle avråda alla från att göra något sådant. Men, låt oss kolla i verkligheten. Känner du någon som har tagit 150 000 kr, lånat 850 000 kr – eller kanske till och med det dubbla – tagit 300 000 kr och sedan lånat 1 700 000 kr och köpt en bostadsrätt eller villa?

Sannolikheten är stor att du känner någon sådan, eller kanske till och med har gjort det själv. Det här är en av mina stora käpphästar. Vi tycker att det är galet att ta 15 000 kr och låna pengar till aktier, men att göra samma sak och multiplicera det med 2x, 3x eller till och med fler gånger – det är helt normalt för att alla andra gör det.

Då kommer vän av ordning att argumentera att det inte är samma sak, att bostäder är säkrare som investering. Tittar vi på den senaste 20 års perioden så är jag kanske beredd att hålla med. Men tittar vi över tid, så är svaret absolut inte. Jag påstår att en väldiversifierad investeringsportfölj har en lägre risk. Om inte annat så bygger resonemanget på att aktier åtminstone ger en årlig utdelning medan ett boende kostar pengar varje år och priset bestäms bara av vad någon annan är villig att betala för det i övrigt finns inget inneboende eller (litet) underliggande värde.

Det här har gjort många svenskar till miljonärer

Jag tror inte många förstår att det är precis det här som har gjort dem till miljonärer – särskilt den lite äldre generationen. Låt oss ta ett exempel igen. Vi har ett par som köper en villa för 2 000 000 kr och lägger in hela summan kontant. Det är ovanligt, men säg att det sker, då har vi:

• Insats: 2 000 000 kr (egna pengar)
• Inteckning: 0 kr (bankens pengar)
• Köpeskilling/Värde på huset: 2 000 000 kr

Sedan ökar värdet på huset med 10 %, från 2 000 000 kr till 2 200 000 kr. Avkastningen har då varit:

• Avkastning = värdeökning / insatsen = 200 000 / 2 000 000 = 0,1 = 10 %

Avkastningen är 10 %, precis som vi gjorde i antagandet. Låt oss då istället ta att man gör, som brukligt är och lånar till huset:

• Insats: 300 000 kr (egna pengar)
• Inteckning: 1 700 000 kr (bankens pengar)
• Köpeskilling/Värde på huset: 2 000 000 kr

Sedan sker samma sak och värdet på huset ökar med 10 % på samma sätt, från 2 000 000 kr till 2 200 000 kr. Det ger följande avkastningsuträkning för familjen:

• Avkastning = värdeökning / insatsen = 200 000 / 300 000 = 2 / 3 = 66 %

Det ger att avkastningen på eget kapital är en bra bit över 50 % även om man skulle räkna in finansieringskostnaden. Låt det här ske några år och du har situationen som vi har på bostadsmarknaden idag. Vi har många miljonärer som har tagit en, enligt mig, en ganska stor risk och räknat hem den till den milda grad att det här anses vara normalt och riskfritt. Vi kallar det till och med för bostadskarriär. Jag har skrivit i andra artiklar vad jag anser om det här.

Att använda belåning medvetet och kontrollerat

Jag påstår att många – de allra flesta som äger ett boende idag – har använt belåning och hävstång omedvetet eftersom det är så allmänt accepterat. Det här gör att jag många gånger finner det ganska intressant att folk har så mycket emot att använda belåning i investeringssammanhang, där det dessutom sker under betydligt mer kontrollerade former än på bostadsmarknaden. Det är ju precis samma sak.

Hittills har resonemanget varit ganska teoretiskt, men hur kan man omsätta det här i praktiken. Det absolut enklaste sättet om man följer någon av mina två portföljer:

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

är via Avanza (annonslänk) eller Nordnet (annonslänk). Båda dessa erbjuder nämligen belåning med värdepapper som säkerhet. De har både lite olika erbjudanden, hos:

• Avanza kallas det för Superlånet och har en ränta på 1,75 %
• Nordnet kallas det för Knockout-lånet och har en ränta på 0,99 %

Det vill säga att man kan låna pengar med sina aktier som säkerhet till ovanstående räntor. De har båda lite olika villkor för respektive lån.

Hos Nordnet som har bäst ränta

Hos Nordnet där jag använder det mest på grund av lägst räntor är villkoren för den bästa räntan:

• maximalt 40 procent av depåns aktuella belåningsvärde får vara utnyttjat;.
• depån får inte innehålla blankade positioner, terminer eller optioner; samt
• det finansiella instrument som utgör största andelen av depåns marknadsvärde får inte utgöra mer än 20 procent av depåns totala marknadsvärde om inte det finansiella instrumentet är en värdepappersfond eller specialfond (ej börshandlad fond) vilket i sådant fall får utgöra maximalt 60 procent av depåns totala marknadsvärde.

De har på depån även en visuell indikator som visar hur man ligger till. Det här är en skärmdump från en av mina depåer.

För en väldiversifierad portfölj påstår jag att det inte är några problem att uppfylla på dessa villkoren. Jag gillar just den visualiseringen, pluspoäng till Nordnet.

• Läs mer på Nordnets hemsida → (annonslänk)

Hos Avanza som var först med konceptet

Hos Avanza fungerar det liknande. De har valt ut ett antal värdepapper som kvalificerar till Superlånet och villkoren är i stora drag:

• Du behöver minst tre aktier från listan över godkända aktier för Superlånet, eller fonden Avanza Zero som enskilt räknas som tre jämviktade aktier. De godkända värdepapprena är markerade med ett grönt ”S” på din kontoöversikt.
• Du kan låna maximalt 35 % av marknadsvärdet på ditt godkända innehav.
• Inget värdepapper – förutom Avanza Zero – får enskilt utgöra mer än 49 % av de godkända innehaven. Om det händer räknas belåningsvärdet automatiskt ner till maxgränsen 49 %.
• Du får inte ha några optioner, terminer eller blankningsaffärer på kontot.

Så villkoren är i princip liknande hos Avanza. Min upplevelse är dock att det är lite enklare hos Nordnet som räknar det generellt på portföljen medan Avanza gör en slags screening på aktier och fonder och dessutom har en högre ränta av någon anledning.

• Läs mer på Avanzas hemsida → (annonslänk)

Höja avkastningen med hjälp av belåningen

Jag använder belåningen till att investera i mer av samma. Det vill säga att om jag har en portfölj med ett värde på 400 000 kr och jag kan belåna den till 100 000 kr under ovanstående villkor så placerar jag de 100 000 kr precis på samma sätt som de initiala 400 000 kr. Det gäller både RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen. Jag gör således inget annorlunda med de nya pengarna utan jag håller mig till min strategi.

En av anledningarna till att jag är förtjust i RikaTillsammans-portföljen trots att den över tid presterar sämre än ett aktieindex (läs mer här) är att volatiliteten är låg. Det betyder att den inte svänger särskilt mycket, varken upp eller ner. Nedanstående bild försöker illustrera det här.

I en portfölj med hög volatilitet så är svängningarna stora både och upp och ner. Om jag jämför RikaTillsammans-portföljen mot börsen så ser det enligt Nordnets siffror ut som följer:

Det betyder att volatiliteten i RikaTillsammans-portföljen är ganska exakt hälften mot Stockholmsbörsen. Jag kan ju justera avkastningen (och därmed risken) genom att belåna den här portföljen. Jag personligen tycker att det är ett smartare sätt att jobba med avkastningen än att höja risken genom att välja en mer volatil tillgång som t.ex. indexet.

Jag vet dock att många andra gör precis tvärtom, för att höja avkastningen så väljer de att ta en tillgång med en högre risk. Jag föredrar låg volatilitet eftersom då kan jag kontrollera risken på ett mer finsjusterat sätt. Tycker jag att risken blir för hög så är det bara att minska belåningen.

Jag ser dessutom konstant till att hålla mig innanför reglerna för att få de bästa räntorna eftersom räntan för lånet måste tas från avkastningen. Räntan för lånet är således ett sänke på avkastningen vilket man behöver vara medveten om. Eftersom jag håller mig innanför gränserna för de bästa räntorna betyder att jag sällan ligger belånad till mer än maximalt 40 % av portföljens värde.

Då portföljerna inte heller varierar särskilt mycket i värde från vecka till vecka eller månad till månad, på grund av den låga volatiliteten, så gör det också att jag kan sova lugnt om natten – där är inget dramatiskt som kommer hända portföljerna till följd av den välavvägda riskspridningen.

Räkneexemplet med 40 % belåning

Om vi räknar på en jämförelse på en RikaTillsammans-portfölj på 100 000 kr i värde så blir det:

• Portfölj 100 000 kr
• Förväntad avkastning: 7 %

Värde efter 1 år, 107 000 kr. Inget konstigt. Använder jag 40 % belåning med en ränta på 0,99 % så blir räkneexemplet:

• ( 100 000 + 40 000 ) * 1,07 – 0,0099 * 40 000 = 149 800 – 396 = 149 404 kr

Avkastningen i procent blir:

• ( 149 404 – 40 000 ) / 100 000 = 109 404 / 100 000 = 9,4 %

Det vill säga avkastningen har ökat från 7 % till 9,4 % eller med 2 404 kr efter att räntan är betald.

Låna på portföljen eller låna på huset?

En sista diskussionspunkt som jag vill ta upp är frågan om huruvida man ska låna på huset eller inte. Det finns olika synsätt i den här frågan – många anser att huset är den optimala säkerheten och även om jag refererar till riksbankens rapport ovan, så skulle jag inte rekommendera belåna huset för att utöka en portfölj.

Anledningarna till det här flera. Jag har en åsikt (som jag har haft fel om i flera år) om att vi är en bostadsbubbla och att priserna på fastigheter förr eller senare kommer att falla och ju mer övervärde man har i huset, desto större krockkudde har man. Jag är ju en fegis och påstår att man inte ska investera pengar man inte har råd att förlora. Tar vi det ett steg längre så ska man absolut under inga omständigheter riskera sitt boende och därmed sitt vardagsliv.

Jag anser dessutom att värdepapper är en bättre säkerhet än huset. Anledningen till det är att:

• De kan säljas partiellt (jag kan sälja 10 av mina 100 aktier, men det är svårt att sälja vardagsrummet i villan)
• Omsättningshastigheten (jag kan sälja en aktie på en minut under börsens öppettid, en husaffär tar månader)

Dessutom har bankerna möjlighet att tvångsinlösa dina värdepapper (är i princip alltid en sjukt dålig affär) vilket gör risken ofta ändå är begränsad. Lånar du på huset så finns inte kopplingen mellan lånet och värdepapprena och du kan hamna i en väldigt dålig situation. Dessutom är idag räntan på både Superlånet och Knockout-lånet i paritet eller till och med lägre än de genomsnittliga bolåneräntorna.

Tänk på skatteeffekten vid belåning av ISK eller KF

En viktig sak att också tänka på vid belåning av ISK eller KF är att man beskattas för insättning och ägande av en kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Hos Avanza har man löst det som så att man öppnar ett separat kreditkonto, sedan kan man föra över pengar från kreditkontot till t.ex. ISK-kontot. Det blir en transaktion som beskattas. Därefter har man pengarna inne på kontot och kan handla för pengarna (och man betalar 1/365 av räntan per dag) och när man återbetalar lånet så för man över pengarna till kreditkontot igen – en transaktion man också beskattas för.

Det är något man alltså behöver ha koll på om man bara vill använda belåningen kortsiktigt, att man räknar in kostnaden både för räntan och skatten i form av överföringarna. Nordnet har en liknande lösning även om de inte har det som helt separata konton. Något som däremot är bra som jag upptäckte hos Avanza är att man kan föra över från kreditkontot till sitt vanliga bankkonto.

Det vill säga att man kan använda aktiebelåningen för att ta ut pengar från Avanza, det kunde man inte för några år sedan. Den praktiska tillämpningen skulle t.ex. kunna vara att om man vill köpa ha en kontantinsats och man har en stor mängd kapital, så behöver man inte sälja av kapitalet utan man kan belåna det och ta ut det.

Allmänna råd kring belåning av aktie- eller värdepappersportföljen

Sammanfattningsvis, om jag skulle ge några allmänna råd kring belåning och hävstång i sin portfölj så skulle de vara.

1. Inget för nybörjare

Jag skulle inte rekommendera att använda belåning till nybörjare som precis har börjat spara. Jag skulle nog till och med säga att det inte är något man ska använda eller ens överväga de första åren man sparar. Precis som man kan få en fantastiskt procentuell utväxling uppåt, så kan det gå lika fort neråt.

Ta exemplet med värdeökningen på det egna kapitalet i boendet med 66 % per år. Det är ju fantastiskt. Frågan är hur länge man klarar av det om det går åt andra hållet, där en 10 % värdeminskning på huset motsvarar en 66 % förändring i det egna kapitalet. Det går ganska snabbt att sudda ut en kapitalinsats på ett hus eller en aktieportfölj.

Matematiken gör alltså ingen skillnad på hävstång i endera riktning. Precis som du kan få en överavkastning så kan du potentiellt också förlora mer än du har satt in. Du kan nämligen både förlora ditt egna kapital som du hade från början och sedan även vara skyldig det som du lånade för att investera. Situationer där förlusterna kan bli större än det insatta kapitalet ska man som investerare ha en väldigt, väldigt stor respekt för anser jag.

Det andra faktorn till att jag avråder nybörjare från att belåna sin portfölj är att det är jobbigt att se sina investeringar sjunka i värde. Ännu jobbigare är det att se belånade tillgångar sjunka i värde. På samma sätt finns den så kallade ”slippery slope” där man belånar och det går bra, vilket gör att man ökar den ännu mer och det går ända fram tills den dagen det inte går längre.

2. Avfärda inte alla lån som dåliga

Rätt använt är belåning ett fantastiskt verktyg och det förtjänar sin plats i verktygslådan. Att avfärda belåning är som att avfärda skruvmejsel. Visst kan du använda en hammare för att slå in en skruv, men det är väldigt omständigt och det blir inte särskilt bra. Däremot behöver man vara väl medveten om när man ska använda spiken och hammaren eller skruven och skruvmejseln. Var sak löser sin uppgift vid olika tillfällen.

En lyckad belåning kan nämligen korta ner tiden till ekonomiskt oberoende avsevärt, men det kan också som jag skriver ovan göra att du får börja om från noll eller till och med minus.

3. Sätt upp egna regler och följ dem nitiskt

Innan man använder sig av belåning så behöver man sätta upp regler för sig själv och följa dem extremt noggrant. Jag själv har reglerna:

• Alltid hålla mig innanför reglerna för lägsta räntan hos respektive leverantör, implicit blir det
  • Max 30-40 % av beloppet
  • Max 20 % i en enda investering
  • Inga negativa positioner
  • Inga derivat
  • Ränta på i dagsläget under 2 %
• Bara belåna då den förväntade avkastningen är minst 2-3 gånger räntekostnaden
• Noggrant följa upp belåningen kontinuerligt

4. Var sjukt noggrann med vad du belånar

Även om Avanza och Nordnet gör en hel del av jobbet åt dig i och med sin värdering av de underliggande belåningsbara aktierna och fonderna, anser jag att man behöver vara sjukt noggrann med vad man belånar. Jag själv gjorde missen för ett antal år sedan att jag lånade för att investera i onoterade aktier och min lägenhet i Turkiet. Det var två riktigt usla investeringar som gjorde att jag hamnade ca 600 000 kr minus eftersom de gick i stöpet.

Det är det här jag menar att belåning kan slå ihjäl en, för det gjorde det nästan med mig. Under ett par år amorterade vi 10 000 kr i månaden på dessa lån utan att få något som helst för det. Det är därför jag idag absolut under inga omständigheter skulle belåna något utanför Avanza / Nordnet, förutom kanske ett boende. Jag vet att många belånar enskilda aktier, men jag tycker det är läskigt och belånar i princip bara portföljer med breda fonder där inget enskilt innehav kan gå i konkurs eller förlora hela sitt värde.

5. Räkna på hur lång tid det skulle ta att återbetala lånet med ditt kassaflöde

Något som jag själv brukar räkna på är att även i den situationen att det skulle skita sig kungligt och investeringen skulle förlora sitt värde och jag skulle stå där med lånet. Hur många månader eller år, skulle det ta mig att täcka den förlusten. Det vill säga att om jag t.ex. belånar med 120 000 kr och jag har ett sparande på 10 000 kr i månaden, det betyder att det behövs 1 års sparande för att täcka förlusten. Tycker jag det är rimligt?

6. Ligg inte maxbelånad

En sista regel som jag har är att inte ligga maxbelånad. Det kan nämligen finns tillfällen på marknaden då tillgångar sjunker extremt i värde, i t.ex. börskrascher och då kan man vilja utnyttja en kredit för att handla på sig värdepapper som har sjunkit för mycket. Marknaden tenderar nämligen överreagera och vi har flera situationer de senaste 15 åren där börsen har fallit med mellan 25-50 %. Dessa situationer kommer att komma igen, men det här kräver också erfarenhet, discipline och enormt mycket tålamod.

Så här tänker jag, hur tänker du? Kommentera gärna, jag ser fram emot diskussionen! Tack. :-)

Relaterade artiklar

• Hade Göran Persson rätt om att den som är satt i skuld inte är fri? - Tänk om det är så att du har för lite lån eller helt enkelt fel typ av lån?
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder